K10: Intro dermatologi/Dermatoskopi Flashcards
Vilka lager består epidermis av? (2p)
Stamceller längst ner. Vandrar upp mot toppen och tappar sin cellkärna påvägen. Bildar då det yttersta lagret av hud som vi har.
Det finns anatomiska skillnader i huden beroende på var på kroppen man är. Beskriv dessa skillnader och varför dom är viktiga att hålla koll på (2p)
Det finns anatomiska skillnader i vår hud beroende på var på kroppen man är. T.ex. är huden i handflator och fotsulor mycket tjockare än huden i ögonlocken. Det är corneumlagret som brukar vara tjockare. Viktigt att veta är att man ska använda svaga kortisonkrämer i områden där huden är tunn medan man kan använda starkare kortison där huden är tjockare. Tjock hud benämns acral hud. Kortison finns i styrkorna 1-4.
Vad är keratin? Vad har det för funktioner? Ge exempel på sjukdom där det är fel i detta system? (3p)
Keratin är ett vanligt förekommande protein, speciellt i hår och naglar. Keratin ingår i gruppen intermediärfilament och gör huden mer elastisk och hållbar. Keratinet har flera funktioner:
* Ökar cellers motståndskraft mot trauma genom att interagera med actin och mikrotubuli. Detta är keratinets mekaniska funktion. Mutationer i keratin ger svaga keratinocyter som har sämre förmåga att motstå mekanisk stress.
* Deltar i distributionen av melanosomer (organell som innehåller melanin) och deltar även i kontrollen av keratinocytproliferation. Dessa är keratinets icke-mekaniska funktioner.
Som nämnt i förra stycket kan man drabbas av mutationer i keratinocyter vilket kan ge hudsjukdomar. Ett exempel på dessa är något vi kallar Epidermolysis bullosa simplex-K5 vilket orsakas av mutation i keratin 5. Sjukdomen ger blåsor i epidermis (endast i epidermis), vilket då inte leder till ärrbildning eftersom det är ytliga blåsor.
Beskriv dom olika typerna av celler och strukturer som finns i vår hud och vad respektive celltyp har för funktion (4p)
Vi har intercellulära junctions (t.ex. desmosomer, tight junctions, gap junctions) vilket är proteiner som håller ihop hudcellerna. Dom har även en signaleringsfunktion så att ifall en hudcell släpper från resterande hudceller så kommer den att gå i apoptos. Detta för att det är väldigt viktigt att huden är intakt, annars hade vi drabbats av infektioner hela tiden.
Melanocyter är en annan celltyp i huden. Denna cell producerar melanin i en organell som kallas melanosom. Melanosomer överförs till keratinocyter och skyddar DNA:t genom att melaninet absorberar UV-strålar, istället för att UV-strålarna ska åka in i DNA:t och ge strängbrott. Ju mer melanin, desto mer skyddad är man mot t.ex. hudcancer som kan bero på just DNA-strängbrott pga UV-exponering.
UV-ljus sträcker sig i ett spektra från ultraviolett till infraröd. Det är det infraröda ljuset som har UVA och UVB strålning som är associerade med cancer. UVB går inte igenom glas men UVA gör det. Solskydd skyddar mot både UVA och UVB. Solstrålarna som kommer på eftermiddan är inte lika mycket UVA och UVB.
Vi har även langerhans celler i huden. Dessa är antigenpresenterande celler. Presenterar antigen för T-celler. Dessa celler hämmas av UVB ljus.
Hudbarriären är både en fysisk och en immunologisk barriär. Det är första linjens försvar mot patogener. När hudbarriären inte är intakt så är man mer benägen att drabbas av hudinfektioner som sedan kan leda till en sepsis.
Vi har normalflora på vår hud där bl.a. S aureus, s epidermidis och andra bakterier finns. Normalfloran är en del av vårt skydd genom att det stöter bort celler, håller huden torr, har antimikrobiella peptider och även fria fettsyror (hur skyddar fria fettsyror?). Detta är viktigt att känna till eftersom om man tar en sårodling är det vanligt att man ser växt av normalflora, och då måste man fundera om det är vår egna normalflora som orsakar infektion (vilket t.ex. s aureus kan göra) eller om dom bara är mer i odlingen men att det egentligen är någon annan bakterie som orsakat infektionen.
Rita ut en bild över hudbarriären och dom olika cellerna som är viktiga här när t.ex. en patogen försöker komma in (3p)
Vilka anamnestiska frågor bör man ställa till hudpatienter? (3p)
Vilka är dom 3 grundläggande dermatoskopiska parametrarna man kollar på när man undersöker en hudförändring? Vad kan en hudförändrings färg säga om djupet av lesionen? (3p)
Dom 3 grundläggande dermatoskopiska kriterierna man använder sig av för att bedöma en hudförändring är färg, morfologi och mönster.
Vad gäller färgen på en hudförändring så kan denna oftast berätta en del kring djupet av lesionen eller förändringen.
De förändringar som är svarta eller mörka brukar befinna sig högre upp i epidermis, oftast är det koagulerat blod eller melanin som det handlar om då.
Om det i sin tur är en gulaktig förändring så brukar denna vara belägen väldigt ytligt i epidermis.
Om det är brunt eller ljusbrunt brukar det i sin tur ligga i gränslandet mellan epidermis och dermis.
De förändringar som är mer blåaktiga i sin färg brukar i sin tur ligga längre ner mot den ytliga delen av dermis.
Om det är en vit hudförändring så har man inget pigment och detta kan antingen vara ärr eller skleros som ligger längre ner mot dermis.
Slutligen kan förändringen även vara röd och då är det oftast blod det handlar om och även detta brukar vara beläget längre ner mot dermis.
Basically: ljusare = djupare
Vad innebär ugly duckling sign? (1p)
Finns ett koncept inom dermatologin som kallas ugly duckling sign, vilket innebär att om en hudförändring sticker ut jämfört med resterande hudförändringar på kroppen så ska man undersöka det extra noga. Om du har 10 ankor och en sticker ut så kommer ögonen fastna på den, därav namnet.
Vad säger Chaos and Clues algoritmen? När används den? (2p)
Chaos and Clues algoritmen används för att avgöra om det man ser är malignt eller inte (ett alternativ till ABCDE).
Vilka 4 viktiga steg ingår i en hudundersökning? (2p)
