K10: Hudtumörer Flashcards
Vilka tumörer ingår i keratinocytära/icke-melanocytära? (1p)
Dom benigna keratinocytära är t.ex. seborroisk keratos. Dom premaligna/dysplasier är aktinisk keratos. Dom maligna är t.ex. basaliom (basalcellscancer) och skivepitelcancer
Vad gäller maligna keratinocytära förändringar brukar dom delas in i 2 grupper. Vilka 2 grupper och vilka hudförändringar ingår i respektive grupp? (2p)
Delas in i premaligna/dysplasier t.ex. aktinisk keratos och skivepitelcancer in situ. Andra gruppen är maligna och här har vi t.ex. skivepitelcancer och basaliom
Vad är aktinisk keratos? Varför får man det? Vilka stadier finns? Hur behandlas det? Vilka tecken finns på att en AK håller på att övergå till en allvarligare form? (5p)
Aktinisk keratos (AK) innebär att vi har ett förtjockat hudområde (keratos) som orsakats av solen (aktinisk). Etiologin till denna sjukdom är alltså UV-ljus, därför är det rimligt att man brukar drabbas av detta i hudområden som ofta är ljusexponerade (t.ex. skalpen, handryggen och ansiktet). Det man kan hitta vid denna sjukdom är atypiska keratinocyter där det föreligger en dysplasi i olika grad. Detta är alltså förstadier till skivepitelcancer.
AK delas in i 3 kliniska stadier beroende på hur huden ser ut och känns (se bild)
Man delar även in det i 3 histopatologiska kategorier där skillnaden är hur stor del av epidermis som man hittar keratonicytära atypier. I grad 1 så är atypierna milda och begränsade till basala lagret av epidermis medan i grad 3 ser man atypier i hela epidermis, och detta kallas även carcinoma in situ.
Vad gäller behandlingen av de aktiniska keratoserna så behandlar man vid enstaka lesioner med kryoterapi (flytande kväve) eller curettage (skrapar till det blöder), dvs lokala destruktiva metoder.
Om det däremot är multipla lesioner så får man kombinera behandlingen genom att använda immunmodullernade behandling i kombination med fotodynamisk terapi (PDT; smörjer kräm på lesionen och 3 timmar senare belyser man området med rött ljus i några minuter).
Vad gäller olika kliniska tecken på att den aktiniska keratosen håller på att övergå i en skivepitelcancer så har vi flera som är listade i bilden nedan:
* Att den är indurerad, dvs att det finns tecken på underliggande substans.
* Att den ömmar.
* Att den ulcererar.
* Att den är snabbt tillväxande.
* Att behandlingen mot den aktiniska keratosen inte fungerar, dvs krämbehandlingen i kombination med PDT, är ett tecken på att förändringen har gått djupare.
Hur behandlar man skivepitelcancer in situ? (3p)
Info om skivepitelcancer
Riskfaktorer för att utveckla skivepitelcancer? Riskfaktorer för recidiv samt metastasering? Behandling?
Info om basaliom
Riskfaktorer för basaliom? (2p)
Hur graderas basaliom? Vilken behandling är aktuell för respektive gradering? (5p)
Behandling:
* Glas 1A: excision/curettage+kryo/curettage+elektrodesiccation
* Glas 1B: (Curretage+(kryo/elektro))/lokal cytostatika/PDT
* Glas 2-3: Excision/Strålning/Hedgehog hämmare
Många BCC har mutationer i en signaleringskaskas som heter Sonic Hedgehog, behandlingen syftar därmed till att hämma denna kaskas. Detta används vid lokalt avancerade BCC där kirurgi eller strålning inte är lämpligt, t.ex. om man har ett väldigt stort BCC.
VIKTIGT MED RADIKALITET!
Vad är egentligen skillnaden mellan basaliom och skivepitelcancer? (2p)
Skillnaden mellan basaliom och skivepitelcancer är då att basaliom inte har något förstadie vilket skivepitelcancer kan ha (måste dock inte). Basaliom utgår från basalceller i epidermis medan skivepitelcancer utgår från keratinocyter i epidermis.
Vad innebär melanocytär tumör? Var kommer dom ifrån? (2p)
Melanocytära tumörer är tumörer som utgår från våra melanocyter. Melanocyterna är belägna i epidermis basalcellslager. En melanocyt försörjer 10 keratinocyter med melanin för att skydda dom mot UV-ljus. I våra melanocytära tumörer ingår nevi och melanom.
Nevi brukar delas in i 2 grupper. Vilka? Varför får man nevi? Hur behandlar man nevi? (3p)
Våra nevin kan i sin tur delas in i de kongenitala nevin och de förvärvade nevin. Våra kongenitala nevin är sådana som förekommer vid födseln eller som framträder inom 1 år från födsel. Ju större dom kongenitala nevin är, desto större risk att dom är maligna. Vad gäller våra förvärvade nevin så är dessa de som uppkommer senare under livet, dock är det viktigt och notera att det är ovanligt med nya nevin efter 50 årsåldern och därmed ska man vara uppmärksam om en patient i denna åldern kommer in med en nytillkommen melanocytär förändring.
Vad gäller de bakomliggande orsakerna till förvärvade nevin så är det en kombination av 3 faktorer, nämligen solljus, hudtyp och genetiska faktorer.
Ett enstaka nevus lämnar man ifred såvida det inte är kosmetiskt störande, men då är det inte via sjukvården som man tar bort det oftast.
Vid en osäker diagnos så gör man en total excision och mikroskopisk undersökning (PAD). Dock är det viktigt och komma ihåg att ingrepp som diatermi och laser är kontraindicerat vid borttagandet av ett nevus eller en melanocytär förändring eftersom att detta kan påverka mikroskopiska undersökningen och resultatet.
Kom ihåg: trots att nevin är benigna förändringar så kan dom malignifieras till melanom!
Man brukar dela in nevus i 3 klasser beroende på var i huden dom sitter. Beskriv dessa 3 (3p)
Man delar in nevus i tre klasser. Nevus börjar alltid med att melanocyterna prolifererar (man har alltså ett ökat antal melanocyter). Denna proliferation börjar i epidermis basala del och så länge den stannar i epidermis kallas det junctional nevi. Dock kan den “vandra” ner till dermis och när den är påväg ner, alltså att den både är i epidermis och dermis så kallas det compound nevi. När hela nevuset vandrat till dermis så kallas det dermalt nevi. När den går från junctional till compound till dermal så höjer sig nevuset utåt från huden (se bilden ovan) och blir även blekare.
Hur bör man handlägga kongenitala melanocytnevi (CMN)? (2p)
Vad gäller handläggningen av kongenitala melanocytnevi (CMN) så brukar man inte excidera dessa då det inte finns någon evidens för det. Det man istället ska göra är att fotografera och följa dom, och även be föräldrarna hålla koll på ifall den växer, ändrar form, färg osv. Om patienten har 2 eller fler CMN och positiva fynd i kontrollen (den har växt, ändrat färg eller liknande) så gör man MR hjärna/spinalkanal vid 6 månaders ålder.
Man brukar dela in pigmentdistributionen av ett nevi i 4 grupper. Vilka? (2p)
Hur avgör man om det man ser är malignt eller inte? (2p)
Hur ser uppföljningen ut för patienter med MM? (3p)
Kriterier för basaliom? (2p)
Kriterier för skivepitelcancer/dysplasi? (2p)
