Instuderingsfrågor 7, Sandra Buratti Flashcards
Hur kan sinnesstämning (mood) påverka minnet?
MOOD DEPENDENT EFFECT:
- Material som lärts in i en viss sinnesstämning återges lättare om man testas i samma stämningsläge
- Emotionen blir en ledtråd.
EX: Är vi glada vid inlärning är det lättare att återge informationen när vi är glada
MOOD CUNGRUENT EFFECT:
- tenderar att minnas information bättre som är i klang med den sinnesstämning man hade vid inkodningstillfället
EX: En glad person vid inlärningen minns de positiva aspekterna av informationen
MINNESKONSOLIDERING:
- emotioner stödjer minneskonsolidering (vilka minnen som fäster)
- emotionella händelser triggar en respons i amygdala som ökar aktiviteten i hippocampus, det är framför allt våra minnen etableras.
UPPMÄRKSAMHET:
- Vi uppmärksammar emotionella minnen mer vilket djupare processande av minnet
- Vi tänker mer kring emotionella minnen vilket ger mer minnesrepetition.
Hur påverkar emotioner implicita minnen?
De implicita minnet påverkas av emotioner genom:
PRIMING:
- Vi gillar ett stimuli som vi sett flera gånger tidigare, även om vi inte är medvetna om stimulit.
- Människor är snabbare på att identifiera och ta beslut om information med emotionellt innehåll som har presenterats tidigare.
RÄDSLOBETINGNING:
- att para ihop ett neutralt stimulus med ett hotfullt stimuli kan påverka våra implicita minnen. Ex lille albert och den vita råttan.
Traumatiska minnen återupplevs ofta. Redogör för hur forskarna förklarar detta
fenomen.
- Minneskonsolidering ty starka emotioner
- Trigger sätter PTSD patienter i samma situation.
- Ett felaktigt alarmsystem som löpt amok.
- Varnar för livsfara konstant.
- Stressen ändrar områden i hippocampus.
Vad innebär så kallade ”flashbulb memories” redogör för några studier som undersökt
korrektheten i dessa minnen. Vilken slutsats kan man dra?
FLASHBULB MEMORIES:
- Minnen som vi får när vi hör talas om en väldigt chockerande händelse
- väldigt levande och klara minnen
- vad man hade för kläder, exakt vad personen sa osv.
- ofta publika händelser
EX. När dom fick reda på 9/11
EX. När man hörde nyheten om terrorattacken i paris
STUDIER:
- Brown and Kulik:
- -> speciell neural mekanism som triggas av höga nivåer av emotion och överraskning
- -> mekanism gör att scen etsar sig fast i minnet
- -> evolutionära fördelar - Neisser
- -> Inga speciella processer vid denna typ av minne
- -> lagras bättre för att vi repeterar dom oftare
- -> dessa minnen behöver ej vara korrekta - Berentsen och Thomsen
- -> Social identitet och samröre ger mer korrekt minne. Självupplevt ger större korrekthet - Conway
- -> mer fixa och konstanta minnen
- -> rekonstruering vid inkodning
SLUTSATS:
- Neisser och Harsch visar att det finns stora felaktigheter i dessa typer av minnen
- Andra studier visar att minnen till stor del kan vara korrekta
- Högre korrekthet om minnet repeteras ofta
- kontroversen kring denna typ av minnesprocesser är ännu inte löst
Vad innebär så kallade ” self-defining memories”. Redogör vad forskningen har visat
om de här minnena.
SELF-DEFINING MEMORIES:
- Minnen som beskrivs som vändpunkter i livet eller själv definierade ögonblick.
- Stark affektiv intensitet, levande och länkade till andra minnen
- Minnen som leder till nya insikter och lärdomar
- viktigt för utveckling av “självet”
- länkat till personlighetsvariabler (positiv händelse–> positiva egenskaper t.ex självkänsla)
EX: Kommer på vad man vill jobba med
minnen.
FORSKNING:
- McLean & Thorne
- -> 19-åringars minnen av relationer till sina föräldrar
- -> Minnena bestod av separation och konflikt.
- -> ofta självdefinierade minnen
- -> lett till nya insikter och lärdomar
- -> ex. självständighet och oberoende. - Sutin & Robins
- -> Studenterna beskrev viktig händelsen senaste tre åren.
- Positiv händelse korrelerade med ökat välmående och självkänsla
- korrelerade med personlighetsvariabler som vänlighet och noggrannhet
- De som hade positiv händelse hade också bättre/förbättrat betyg under tiden
