Instuderingsfrågor 3, Ulf Dahlstrand Flashcards
Vilka skillnader finns det mellan korttidsminne och långtidsminne som talar för att det är olika minnessystem?
KORTTIDSMINNET:
- Korttidsminnet håller bara information som man behöver just nu och lagrar endast minnen upp till 30 sekunder.
- Korttidsminnet kan bara hålla begränsat antal saker “på minnet” på samma gång.
- Fonologiska loopen, episodiska bufferten och visuospatiala skissblocket är del av korttidsminnet.
LÅNGSTIDSMINNET:
- Långtidsminnet lagrar information långsiktigt och består av det implicita och explicita minnet.
- Långtidsminnet har inga begränsningar så som korttidsminnet har map antal saker man kan hålla på minnet samt hur länge man kan komma ihåg någonting.
- Långtidsminnet kan delas upp i 3 olika system beroende på vilken typ av minne som lagras.
- Procedurellt minne = Förmåga att göra olika saker, ex cykla. Ej medvetna minnen utan vi bara vet hur vi ska göra.
- Semantiskt minne = Fakta, tex att Stockholm är Sveriges huvudstad etc.
- Episodiskt minne= Kopplat till personliga händelser i tid och rum.
Vilka egenskaper och funktioner har komponenterna Fonologiska loppen och Visuospatiala skissblocket i Baddeleys arbetsminnesmodell?
Fonologiska loopen:
FUNKTION:
- Ansvar för att kvarhålla och hantera auditiv/ljudbärande information,
EGENSKAPER:
- Kan genom fonologiska loopeffekten omvandla visuell information (och information från andra sinnen) till auditiv information, t.ex. vid läsning.
- Bättre minne för kortare, snabbare ord jämfört med långa ord men många stavelser.
- Lättare att minnas auditiv information i ett sammanhang.
Visuospatiala skissblocket:
FUNKTION:
- Kvarhåller och hanterar visuell och spatial information.
(Exempel på visuell information: färg, storlek, form, mönster)
(Exempel spatial information: relativ storlek, position, avstånd, diameter)
- Har förmåga att visualisera och skapa mentala bilder
EGENSKAPER:
- Mentala bilder hålls ej kvar länge om de inte underhålls, kräver konstant uppmärksamhet.
- Kan bara se en mental bild samtidigt
- Svårt att omtolka mental bild.
- Svårt att visualisera saker med stor storleksskillnad t.ex elefanten och kaninen.
Beskriv tre viktiga faktorer vid inlärning (inkodning) som kan betyda mycket för minnesbehållningen. Förklara också varför de kan befrämja minnet.
UPPMÄRKSAMHET:
Full uppmärksamhet ger bättre minne än delad uppmärksamhet, när man delar sin uppmärksamhet så kan man inte egentligen fokusera på båda sakerna samtidigt, utan då kommer en uppgift troligen bli mer omedveten (implicit) och man kan senare inte återge denna information.
PROCESSDJUP:
Hur man bearbetar informationen är viktigt för hur väl man lär sig. Meningsfullhet är med och bestämmer djupet av bearbetningen. Djupare bearbetning get starkare och mer långvarigt minne. Vikten av överinlärning, laborationer och sammanhang.
ELABORERING:
Innebär att vi drar slutsatser och kopplar samman information som vi tar in, med tidigare kunskaper och föreställningar. Tex. Ordet katt passar bra med hund. T.ex. Mozars som åkte från munchen till paris.
SJÄLVREFERENS:
Information som sammankopplas med den egna personen ger oftast bättre minnesbehållning.
Glömska kan förklaras på olika sätt. Hur uppstår glömska enligt Interferensteorin respektive Cue-dependent forgetting-teorin?
INTERFERENSTEORIN:
- Glömska uppstår enligt interferensteorin genom att störningar uppstår i samband med inlärningen och att det är det som får oss att glömma.
- Om flera osammanhängande fakta lärs in om en viss sak ökar risken för interferens.
- Om vi ska minnas liknande saker vid samma tillfälle ökar också interferensen blir större och det blir svårare att minnas.
- Det finns två olika faktorer inom interferens som påverkar glömska.
Retroaktiv interferes: Annan information som man intar efter det man ska lära sig, stör inlärningen av den första informationen.
Proaktiv interferens: Annan information som man intar före det man ska lära sig, stör inlärningen av den andra informationen. (Tvärtom från retroaktiv interferens)
CUE-DEPENDENT FORGETTING-TEORIN:
- Cue-dependent forgetting-teorin menar att glömska kan förklaras av att minnen inte finns åtkomliga på grund av att det inte finns effektiva minnesledtrådar i framtagningssituationen.
- Minnen kan vid ett tillfälle alltså vara lagrade men ej åtkomliga.
- “Att ha det på tungan” har kommit från denna teori.
Vad innebär Encoding-specificity-principen?
- Inkodning av information som skall minnas sker i relation till den specifika kontext som finns vid inlärningstillfället. Gäller såväl fysisk som mental kontext.
- Detta ger minnesspår från såväl minnesmaterialet som kontexten.
- Specifika inkodningsoperationer utförda på minnesmaterialet bestämmer vilka minnesledtrådar som blir effektiva vid framtagning.
Ex. Att skriva tentan i samma sal som du lärde dig informationen gör det lättare att minnas informationen.
Ex. Är du glad när du lär dig informationen är det troligtvis lättare att minnas informationen när du är vis samma sinnesstämning, glad.
Det verkar finnas olika former av återgivning (recall) och igenkänning (recognition) i samband med minnesframtagning. Beskriv 2 former av återgivning och 2 former av igenkänning.
ÅTERGIVNING (RECALL):
- Associativ framtagning:
- Automatisk påminnelseprocess som är beroende av hippocampus och relaterade mediala tinningslobsstukturer.
- Minnesledtrådar (cups) som finns i omgivningen eller något som man spontant tänker på gör att dessa minnen aktiveras automatiskt. - Till exempel att man associerar ett visst ord eller ett objekt med något annat. - Ansträngande/strategisk framtagning:
- Är en långsam sökning som är beroende av vissa delar i prefrontala cortex.
- Om de rätta minnesledtrådarna hittas kan de sökta minnet väckas. Ex. Man tänker på en situation och då minns man informationen.
IGENKÄNNING (RECOGNITION):
- Kan vara baserad på antingen källminne (Rem) eller familjärt (know) och slutledning.
- Källminne (Remember): Saker du kan koppla till var du fick tag i informationen.
- Familjärt (know): Känslan att vi vet/känner igen något. Påståenden som känns bekanta har man tilltro till. Man tenderar att tro att dom är sanna även om man inte kommer ihåg någonting om varför dom känns bekanta.
- Källminne försvinner snabbare än det familjära minnet som är känslan av att vi vet något.
