Instuderingsfrågor 2, UIf Dahlstrand Flashcards
”Inattentional blindness” och ”change blindness” är två fenomen som fått stöd i forskning. Förklara vad dessa fenomen innebär.
“Inattentional blindness”:
- Ett fenomen som rör fokuserad, medveten uppmärksamhet och dess begränsningar.
- Medveten perception kräver uppmärksamhet och är en begränsad resurs.
- Begränsningen kan bidra till blindhet för saker som händer runt omkring dvs det man inte fokuserar på.
Exempel “Inattentional blindness”:
1. Försöksperson blir ombedd att räkna hur många bollkast det var i ett visst lag i en basketmatch. Mitt under detta dök en gorilla upp som spexade runt. Få lade märke till gorillan eftersom uppmärksamheten var riktad åt ett annat håll och man blev alltså blind för vad som hände.
- I uppgift skulle man avgöra o horisontella eller vertikala linjen i ett kryss var längst. Krysset låg strax ovanför mittpunkten i en cirkel. Under testets gång ändrades figuren i mittpunkten men väldigt få märkte det trots att ögonen stirrade rakt på figuren. Detta av anledning av att uppmärksamheten var på krysset.
“Change blindness”:
- Vi missar förändringar i en situation eller scen pga att vår uppmärksamhet ej är riktad mot förändringen.
- Våra ögon rör sig ca 3 gånger i sekunden. Om detaljer ändras under ögonrörelsen (saccaden) märker vi inte alltid av förändringen.
- Detta gäller även vid andra avbrott t.ex. vid vinkelbyte i en filmscen.
- Ligger inte vår uppmärksamhet på förändringsobjektet i själva förändringsögonblicket märker vi i regel inte av förändringen.
Exempel 1 “Change blindness”: Vid en intervju av en man på gatan, deras sikt skyms tillfälligt (någon går emellan) varpå mannen som intervjuar byts ut till en annan man med snarlikt utseende utan att FP lägger märke till detta.
Exempel 2: En filmscen då olika detaljer ändras vid byte av kameravinkel, t.ex annan frisyr, andra kläder, annan miljö osv utan att detta märks av de som ser på filmen.
Beskriv Treismans ”Feature integration theory” och vad för slags fenomen som denna teori kan förklara.
Triemans teori menar att visuella särdrag så som färg och form registreras tidigt, automatiskt och kodas parallellt av olika system i hjärnan utan behov av uppmärksamhet.
Exempel:
Ett rött X snabbt hittas bland många svarta X och O eftersom det röda X:et har ett särdrag som skiljer sig från de andra och ”står ut”.
Teorin menar dock att för att integrera två eller fler visuella särdrag som tillhör samma objekt så behövs en senare process som integrerar information från olika delar av hjärnan seriellt med fokuserad uppmärksamhet.
Exempel:
Om man ska hitta en orange fyrkant bland blå fyrkanter och orange trekanter, är varken särdraget färg (orange) eller särdraget form ”fyrkant” tillräckligt för att hitta målet. Istället måste man integrera information från både färg och form för att hitta målet.
”Priming” kan vara av olika slag. Redogör för och ge exempel på olika former av
priming.
Priming innebär att vår implicita minne påverkas av information som vi till exempel ser eller hör och som därefter indirekt påverkar vårt beteende. Nedan följer några olika typer av priming (7 st).
Repetitionspriming:
Detta innebär att när vi utsätts för ett omedvetet stimuli flera gånger, blir vi snabbare och bättre att uppfatta detta stimuli efter primingen än innan.
Ex: Får en uppgift då man ska skrika ut bokstav som visas i svart samtidigt som “störningsbokstav” visas i vitt. Andra gången bokstaven kommer upp går det snabbare pga att skrika ut bokstaven pga repetitionen.
Negativ priming:
Påverkar hastigheten negativt (det tar längre tid) att uppfatta ex. ett objekt.
Ex: det tar längre tid att känna igen en person på ett oväntat ställe.
Ex: Samma exempel med svart bokstav och vit störbokstav så kan det ta längre tid om bokstäverna byter plats så att vita bokstaven blir svart och den svarta blir vit. Detta beror på att krav från tidigare erfarenhet hänger med och blockerar och gör att det tar längre tid.
Positiv priming:
Påverkar hastigheten positivt (det går fortare) av att uppfatta t.ex. ett objekt.
Ex. Repititionspriming är ett exempel på positiv priming.
Associativ priming/ semantisk priming:
- Begrepp och ideér är associerade till varandra i semantiska nätverk.
- När ett begrepp aktiveras, aktiveras även andra begrepp som är associerade med det begreppet.
- Detta sker mycket snabbt, automatiskt och omedvetet.
Ex: Vi får associationer i form av känslor, minnen eller ord när vi hör eller läser ordet “sommarlov”.
Ex: Omgivningen vi lär oss i eller det sinnestillstånd vi är in när vi lär oss något kan vara till hjälp senare när vi ska ta fram informationen vi lärde oss, vi associerar det till informationen vi lärde oss.
Perceptuell och konceptuell priming:
Skillnaden mellan perceptuell och konceptuell priming är om objekt med liknande form eller liknande innebörd är ”primade”. Konceptuell priming kan till exempel vara då man hör ordet bord vilket ger primingeffekter på ordet stol dvs ger associationer till ett koncept. Perceptuell priming kan vara om man hör cirkel så tänker man på solen för båda har liknande form (i olika dimensioner).
Förväntanspriming:
Innebär att när vi förväntar oss att att se/uppfatta en viss sak så aktiverad representationen av det förväntade och det går snabbare för oss att uppfatta det som vi tänkte oss att vi skulle se.
Ex: Vi försöker hitta en viss person i en folkmassa?
Vad har fokuserad uppmärksamhet för betydelse för bearbetningen/tolkningen av sinnesinformation? Vidare, vad händer med “ignorerad” information som vi ändå
mottar med våra sinnen?
FOKUSERAD UPPMÄRKSAMHET:
- Fokuseringen är viktigt för att vi ska kunna ta in informationen till vårt explicita minne och komma ihåg informationen.
- Man kan tala om “spotlight-effekten” som menar att det som finns i strålkastaren/ljuset är den informationen som vi lägger uppmärksamheten på och är också den informationen som når medvetandet och som bearbetas och tolkas. Det utanför strålkastaren hamnar i “mörker” och når aldrig medvetandet och bearbetas och tolkas ej.
- Det finns en risk vid fokuserad uppmärksamhet att man ignorerar och missar annan information som kan vara viktig. tex. gorillan på basketmatchen.
IGNORERAD INFORMATION:
- Den ignorerade informationen, den i “mörker” registreras i sensoriska registret för respektive sinne och går sedan till perpetuell analys men filtreras bort innan det når medvetandet och bearbetas aldrig. Informationen hålls i sensoriska registret ca 1-4 sekunder innan det “glöms bort”.
- Undantag finns för en del av informationen som är känslomässigt laddad och/eller kopplad till den egna personen som undviker denna bortsållning och går till medvetandet.
Testet med skuggning; hur mycket kunde man komma ihåg av den ignorerade informationen. Vilket visade sig att man fortfarande kunde uppmärksamma en del av den ignorerade informationen om det var ord som var känslomässigt laddade och gärna kopplade till den egna personen, så som ens namn så kunde man uppfatta dessa enstaka ord.
Det kan ibland vara svårt att samtidigt utföra två mentala uppgifter (delad
uppmärksamhet). Redogör för möjliga orsaker till detta.
- Svårighetsgrad
- Två svåra uppgifter är svårare att lösa en två enkla. Eller en svår och en enkel samtidigt. - Uppgiftslikhet
- Ju mer lika uppgifter desto svårare att lösa samtidigt. - - -Svårare att lösa två visuella eller två auditiva uppgifter samtidigt än att lösa en av varje. Detta eftersom man då kan använda två system parallellt, visuospatiala skissblocket och den fonologiska loopen. - Om man över/tränar på en uppgift kan den automatiseras och man behöver inte ägna den så mycket uppmärksamhet för att klara den.
Den delade uppmärksamheten kan delas upp i Svårhetsgrad, Uppgiftslikhet och träning, dessa faktorer är med och avgör hur bra vi kan dela vår uppmärksamhet, är det två väldigt svåra uppgifter blir det givetvis svårare att dela uppmärksamheten. Om uppgifterna är väldigt lika blir det också svårare, om det till exempel är två visuella eller två auditiva uppgifter är det svårare än om det är en av varje, eftersom man då kan använda både det visuospatiala skissblocket och den fonologiska loopen. Om man blir riktigt duktigt på något så kan uppgiften automatiseras och man behöver inte ägna den så mycket uppmärksamhet för att klara den
Vid träning eller övning kan informationsbearbetning bli allt mer automatiserad.
Beskriv vilka skillnader som finns mellan automatiska och kontrollerade
informationsprocesser.
Automatiska :
Processen sker utan intention, alltså utan ett medvetet beslut
Den mentala processen är inte öppen för medveten uppmärksamhet eller introspektion
Förbrukar nästan ingen om ingen alls, av den medvetna uppmärksamheten.
Det är en väldigt snabb process men också svår att modifiera
Medvetna/ kontrollerade:
Processen sker endast med ett avsiktligt medvetet beslut
Processen är öppen för medvetenhet och introspektion
förbrukar medvetna uppmärksamhetsresurser. Och är långsam men flexibel.
