Instuderingsfrågor 1, Ulf Dahlstrand Flashcards
Redogör för den visuella informationens väg från näthinna till hjärna, dvs den
biologiska grunden till visuell perception
5 steg:
- Specialiserade fotoreceptorer (tappar och stavar) på näthinnan registrerar ljus och omvandlar till en nervsignal som går till bipoläracellerna.
- Tapparna är nödvändiga för färgseende och skarpseende. Fovea/Gula fläcken består endast av tappar.
- Stavarna dominerar övriga delar av näthinnan och är mer känsligt för ljus och rörelse och bidrar därmed oss vårt mörkerseende.
- Bipoläracellerna har positiva och negativa fält (det har alla celler). När det positiva receptiva fältet träffas ökar signalen och när det negativa receptiva fältet träffas dämpas signalen. Summan av signalerna som träffat positiva respektive negativa fältet skickas vidare till ganglioncellerna.
- Ganglioncellernas axoner bildar synnerven. Området där synnerven går ur från ögat kallas blinda fläcken.
- Nervsignalen skickas längs med ganlioncellernas axon till Thalamus → Thalamus skickar signalen till Visuella cortex för att tolkas till visuell perception (bilder).
- Från Visuella cortex går signalen längs två huvudstråk för analys av visuell information:
- Dorsala banan vid hjässloben, kallas “VAR-banan” och bidrar med analys om VAR det vi ser är beläget, dvs spatial orientering.
- Ventrala banan vid tinningloben kallas “VAD-banan” och bidrar med analys om VAD vi ser, dvs objekt igenkänning.
Beskriv och förklara begreppet ”receptiva fält” (receptive fields) i samband med
visuell perception.
- En cells visuella receptiva fält är det område där ett stimulus (ljus i detta fall) kan påverka cellens aktivitet.
- Ett receptivt fält har både ett on-fält och ett off-fält. När det positiva receptiva fältet (ON-fältet) träffas ökar signalen och när det negativa receptiva fältet (OFF-fältet) träffas dämpas signalen.
- Nervcellens receptiva fält kan variera med avseende på storlek samt vilken visuell egenskap som cellen är känslig för.
Beskriv några olika egenskaper som sensoriska register har, t.ex. det ikoniska minnet.
- Omedveten och automatisk informations inhämtning
- Mycket kort “minne”, ca 1-4 sekunder.
- Väldigt stort register
- Ej tolkad
- Viss information sållas i sensoriska registret och bara endel av det går vidare till korttidsminnet där vi blir medvetna om det.
- Det finns ett sensoriskt register för varje sinne. T.ex ikoniska registret för syn (IKO=bild) och ekoiska registret för hörsel.
Beskriv Biedermans ”recognition-by-components” – teori om objektigenkänning. Förklara också vad som menas med att teorin är ”viewpoint independent”.
Biedermans “recognition-by-components”:
- Bygger på att det finns 36 geoner som är grundläggande formelement som alla former kan delar upp i.
- Tillsammans skapar geonerna det objekt vi ser.
- Hur många geoener ett objekt består av beror på hur komplext föremålet är.
- Den relativa storleken på geonen samt positionen påverkar vilket objekt vi uppfattar.
- Oftast behöver inte alla gener i ett objekt identifieras för igenkänning.
Ex. En mugg kräver endast två geoner, den är byggd av en cylinder och ett handtag.
- Biederman understryker betydelsen av Konkava konturpartiers betydelse för objektigenkänning.
- -> konkaviteter är området där två kanter möts vilket får oss att separera olika geoner.
- -> Suddas de konkava delarna av objektet ut har vi mycket svårt att känna igen objektet.
- -> kanterna tillåter oss att ha samma perception av objektet oberoende av vilken synvinkel vi ser det ifrån.
Viewpoint independent:
-Viewpoint independent
betyder att vi kan känna igen ett objekt oavsett från vilken vinkel vi ser det ifrån.
- Anledningen är de oföränderliga (icke-tillfälliga) egenskaperna som generna har map hur linjer.
- kröker
- deras parallellitet
- co-termination (där horisontella och vertikala linjer möts)
- symmetri och asymmetri
Vilka skillnader finns mellan ansiktsigenkänning och objektigenkänning och vad kan de bero på?
SKILLNADER:
-Ansiktsigenkänning störs oproportionerligt mycket av inversion (upp och ner), på ett sätt som inte objekt gör
- Enkla streck ritningar av ansikten är svårare att identifiera än likartade streck ritningar av objekt
ANLEDNING:
- När vi ser ett ansikte så är det dragen och mönster som vi känner igen och inte delarna i sig. Vi delar inte upp ett ansikte i geoner för att känna igen det så som vi gör när vi känner igen objekt.
- Ansikten verkar bearbetas ”konfigurativt” (förmodligen utan att enskilda drag görs explicita), medan representationer av objekt (t.ex. hus) verkar innehålla explicita delar som bearbetas oberoende av varandra
Vad innebär datastyrda respektive begreppsstyrda perceptuella processer? Ange exempel både på övervägande begreppsstyrda (top-down) processer och övervägandedatastyrda (bottom-up) processer.
Datastyrda perceptuella processer = ”Bottom-up” Informationen färdas från sinnena (bottom) sedan upp mot hjärnan (-up). Datastyrda processer kännetecknas av att det är beroende av:
- data
- någon typ av yttre stimuli som uppfattas av våra sinnen.
- ses som en reaktion på informationen i omvärlden.
Begreppsstyrda perceptuella processer = ”Top-down”
Perceptuella bilden/informationen har sitt ursprung i hjärnan (top) och förmedlas via kroppen och sinnena (down). Begreppsstyrda processer är beroende av:
- minnet
- redan lagrad information
- kunskap
- förväntningar
- åsikter
Ex. När man skrivit en uppsats och ska korrekturläsa texten styrs läsningen mycket av förväntningarna man har på texten eftersom man själv har skrivit den. Den egna korrekturläsningen blir en begreppsstyrd process. Om man låter någon annan läsa texten som inte har någon förkunskap om innehållet blir det en datastyrd process där texten är den främsta informationskällan.
