Instuderingsfrågor 6, Sandra Buratti

Question 1

Forskare menar att det självbiografiska minnet fyller tre funktioner. Redogör utförligt för dessa tre funktioner.

Answer 1

SJÄLVBIOGRAFISKA MINNETS FUNKTION:

DIREKTIV:

• Guidar oss i nya situationer
• Förutspår kommande situationer
• Hjälpa till vid problemlösning
• Vi tar hjälp av minnet och tidigare erfarenheter för att lösa problem
• Evolutionär och praktisk del.

SOCIAL:

• Viktig funktion för att underlätta social interaktion om förmågan att skapa vänner
• Minnen ger material till konversationer
• Förtroende skapar genom att dela med sig av personlig historia.
• Anses som mest fundamental och viktig enligt många forskare
• Ger möjlighet till empati, sympati, närhet.
• Bidrar till kulturell kontext och sammanhang som är grundläggande för människan.

SJÄLV:

• Minnet av vår egen personliga historia viktig för identitetsuppfattning
• fungerar identitetsskapande
• Personlighet formas av självbiografiska minnen
• Skada kan ge identititsförvirring

Question 2

Fenomenet ”childhood amnesia” syftar på att barn endast har fragmentariska och
sparsmakade minnen före 6-7 års ålder. Redogör för minst tre olika förklaringsmodeller för detta fenomen.

Answer 2

FREUD:

• Barndomsminnen existerar men bortträngs pga sexualdriften hos spädbarnet
• Minnerna finns alltså men man kan inte minnas dom eftersom dom är bortträngda till det undermedvetna
• Svårt att återge dessa minnen

LINGVISTISK FÖRKLARING:

• Barn saknar lingvistiska förmågan att inkoda sina händelser verbalt
• Barn har inte ett utvecklat språk,
• Barn saknar schema som kan representera och organisera minnerna

THEORY OF MIND:
- Innan 4 års ålder kan barn inte koppla sin kunsksp till händelser de varit med om
- “Detta hände för att jag var med om detta tidigare”
- “Bara för att jag vet detta vet inte pappa detta”.
Ex. berättelsen om Sally och bollen i korgen.

TILLÄGG:
Barns självuppfattning:
-ofta begränsad, därför svårare att skapa självbiografiska minnen.

Question 3

Redogör för fenomenet ”reminiscence bump” vad innebär det och vilka förklaringar
har forskare föreslagit till varför det uppträder.

Answer 3

INNEBÄR:

• Tidsperiod/ålder då vi kommer ihåg mest ifrån livet
• ca 10-30 år

FÖRKLARINGAR:

• många händelser är förstagångshändelser
• ->man flyttar hemifrån, skaffar barn, gifter sig osv.
• Inte så mycket interferens från äldre händelser
• Denna tid är viktig för skapandet av vuxna identiteten
• Mycket självrelevanta händelser äger rum i denna tid
• Nya händelser har inget scrips och kräver därför mer kognitivt processande

Question 4

Studier har visat att det verkar finnas kulturella skillnader vad det gäller
självbiografiskt minne. Redogör för vad resultaten från dessa studier har visat.

Answer 4

VÄSTERLÄNSK KULTUR: 
- Mer individualistiskt inriktade
- Individuell autonomi  
- Personligt uttryck 
 - Personlig förmåga
 (En persons upplevelse av sig själv tenderar att vara skild sociala kontexten)
- "Jag är driven" (wang)
- första minne 6 månader tidigare
-  långa, emotionella och självfokuserade beskrivning av minnen 

ASIATISKA KULTURER:
- Mer kollektivistiskt inriktade
- Sociala regler
- Gruppharmoni
- Solidaritet
- Ödmjukhet
(Personer ser sig som en del av ett hierarkiskt socialt nätverk av släktskap)
-“Jag är syster” (Wang)
- första minne 6 månader senare än amerikanerna
- kortare minnen och mer koncentrerade på kollektivistiska aktiviteter och emotionellt mer neutrala händelser.

Question 5

Redogör för vad ”falska minnen” innebär samt redogör för två experiment som visat
på denna effekt.

Answer 5

FALSKA MINNEN:
Falska minnen innebär att personer kommer ihåg någonting som aldrig har hänt, men personen är säker på att detta är ett äkta minne

EXPERIMENT 1:
En studie på studenter
- bad dem att minnas en lista med händelser som experimentledaren sa kom from deras föräldrar och var saker som hade hänt dem när de var små ( i sanningen så hade forskarna lagt till några händelser som de aldrig hade varit med om).
- Studenterna mindes lätt de genuina händelserna:
80% av händelserna koms ihåg.
- Men ingen av studenterna kom ihåg den falska händelsen.
- Vid tredje intervjun så kom 25% av studenterna ihåg den falska händelsen och kunde ge detaljer kring den.

EXPERMINET 2:

• Barn är mer känsliga för missinformation.
• Studie med barn i klassrum, och Mr. Science, gjorde massa experiment med dem.
• Senare skulle föräldrarna diskutera dessa besök med barnen och då kunde dem senare återge saker som inte hade skett men som bara hade diskuterats, som att de till exempel fått äta något osv.