inflammation extra Flashcards
definition av inflammation
Definition: Den lokala processen i en vaskulariserad vävnad som svar på skada, infektion, eller immunreaktion. Syfte: Förgöra, transportera bort eller kapsla in orsaken till inflammationen.
Vad kan orsaka inflammation?
- Fysiskt trauma
- Kemikalier
- Strålning
- Värme eller kyla
- Mikroorganismer
- Immunreaktion
- Neoplasier
- Främmande kropp
Vilka mediatorer finns i den inflammatoriska vägen initialt?
TNF, IL-1 IL-6, ccl2 cxcl8, histamin, bradykinin och eikosanoider
kardinaltecken inflammation
- Rodnad Rubor
- Värme Calor
- Svullnad Tumor
- Smärta Dolor
Vilka förändringar sker i det vaskulära flödet vid inflammation?
• Mycket snabb och transient lokal vasokonstriktion (inte alltid) • Vasodilation - arterioler och prekapillära sfinctrar ger ökad perfusion av kapillärbädden • Ökat hydrostatiskt tryck ger extravasalt läckage
Vilka 3 typer av förändring av permeabilitet finns?
• Omedelbar, transient ökning (<30min)
• Omedelbar, långvarig ökning (skada
på endotel, nekros)(30min-5h-dagar)
• Sen, förlängd ökning (topp vid 3-5h)
Vad är Lewis Triple response?
• Lokal rodnad (vasodilaterande mediatorer) • Ödem (extravasalt läckage) • Diffus rödflammighet (neuronal reflex)
Resultat av förändrat flöde och
permeabilitet
• Utflöde större än lymfa + venöst dränage • Ökad viskositet i blodet • Långsammare blodflöde (stas i värsta fall ischemi) • Emigration av trombocyter och neutrofiler
Läckage av plasmaproteiner
och inflammatoriska celler ut i
vävnaden ger upphov till
Inflammatoriskt exudat
Innehåller: vätska, salter, plasmaproteiner,
Ig, fibrin, trombocyter och neutrofiler
Inflammationstyper (map exudat):
• Serös inflam (vätskande, oftast ickebakteriell,
organiseras sällan, ex. brännblåsa.
• Fibrinös inflam (inneh plasmaprot ex fibrinogen,
lokaliserad i kroppens hålrum, kan organiserasbindväv,
ex. perikardit, pleurit, pneumoni)
• Purulent/suppurativ inflam (pyogena bakterier, ex
appendicit)
• Hemorrhagisk inflam (blod i fibrinös/suppurativt
exudat, ex hemorrhagisk perikardit)
• Ulcererande inflam (lokal inflam nekros i slemhinna,
ex magsår)
Inflöde av celler vid inflammation. Vilka?
• Neutrofiler (dominerar 1-24h, vid
pseudomonas inf längre)
• Trombocyter (passivt, ingen kemotaxi)
• Monocyter (varaktigt inflöde 24-48h)
• T-celler (typIV hypersensitivitet, virusinf)
• Plasmaceller (virusinf ex. akut hepatit)
• Eosinofiler (parasitinf, astma)
Ge Exempel på ”GO” signaler för
akut inflammation
• Histamin och PAF från mastceller • Substans-P från sensoriska nervceller • Heat-shock proteiner, HMGB1 läckage från skadade celler • Endotoxin (LPS) från bakterier
Beskriv mastcellens funktion vid inflammation
• Finns i all vaskulariserad vävnad (även
hjärnan)
• Ofta lokaliserade kring blodkärl, nerver
och ytliga epitel
• Långlivad, sekretorisk cell med många
granula
• Viktig som ”first line defence”
Vad aktiverar Mastcellen?
IgE
Nämn substanser som mastcellen släpper ut:
Histamin, TNFa, IL-1 och PAF
Vad sker med endotelcellen vid mastcellsaktivering?
IL-1, TNFa och chemokiner aktiverar endotel och inducerar slektiner och ICAM och V-cam.
P-selectin i weibel-palade bodies kommer först på ytan.
blir en sekretion av NO, prostacykliner, chemokiner och PAF. Blir att tight junctions släpper och endotel kontraheras.
Rekrytering av inflammatoriska
celler bestäms av:
• Vilka adhesionsmolekyler som uttrycks på endotelcellerna • Vilka kemotaktiska faktorer som uttrycks i området • ”Area Code” Selectin - Integrin - Chemokin
Faktorer som aktiverar
inflammatoriska celler:
• Mediatorer från andra inflammatoriska
celler
• Infektioner: virus, bakterier, parasiter
• Stress/farosignaler
Vad är ”Inflammasomer”?
är intracellulära proteinkomplex
som kan aktiveras av proinflammatoriska
signaler.
nämn Systemiska interaktioner vid
inflammation:
1. Temperaturstegring - cirkulerande IL-1, TNFα, IL-6 ger feber 2. Neuronal inflammatorisk ”feedback”. 3. Induktion av akutfasproteiner från lever 4. Ökning av leukocyter i blod och lymfkörtlar (mobilisering från bl.a. Benmärg)
Vad inducerar
feber via hypotalamus och hur?
IL-1, TNFα och IL-6. • Prostaglandiner (PGE2) medierar via vasomotorcenter och symp nervsystemet vasokonstriktion - minskad värmeförlust • Balanseras av negativ feedback från hypofysen via Adrenocorticotropt hormon (ACTH)
Hur påverkar feber inflammationsprocessen?
Feber ger ökad rekrytering av lymfocyter till lymfkörtlar
via ökad ICAM-1 och CCL21 expression
Effekter av feber på inflammation
• Förhöjda nivåer av TNFa, IL-6, IL-1 • Ökade mängder (2-4x) av cirkulerande neutrofiler (beror av G-CSF) • Ökad rekrytering av lymfocyter via ICAM-1 och CCL21 på HEV´s • Minskad tillväxt av vissa bakt och virus • Ökad överlevnad i djurmodeller (mus, råtta, ödla)
Exempel på akutfasproteiner:
• CRP (C-reaktivt protein, binder till fosfocholine på ytan av döende/
infekterade celler, bakterier. Stimulerar komplement och fagocytos)
• SAA (serum amyloid A, kemotaktiskt för neutrofiler, mastceller, stim
immuncell aktivitet)
• Komplement C3 (komplementkaskad, opsonin)
• Fibrinogen (prekursor koagulation)
• α1-antitrypsin (proteasinhibitor)
• α2-makroglobulin (bindarprotein)
• LBP (bakt lipopolysaccharide LPS-bindande protein)
Akutfasproteinernas funktion
1. Skydd mot invaderande mikroorganismer 2. Begränsa vävnadsskador 3. Koagulationsfaktorer 4. Antiinflammatorisk feedback
Viktiga mediatorer vid akut
inflammation I
• Vasodilation: Histamin, PGE2, PAF, Bradykinin, NO, Prostacyklin • Vaskulär permeabilitet: Histamin, PAF, VEGF, C3a, C5a • Neutrofil adhesion: IL-1, TNFa, PAF • Neutrofil kemotaxi: IL-8, C5a, LTB4, Fibronektinfragment
Viktiga mediatorer vid akut
inflammation II
• Feber: IL-1, TNFa, prostaglandiner • Akutfasproteiner: IL-1, IL-6, TNFa • Smärta: Bradykinin, prostaglandiner • Vävnadsnekros: lysosomala proteaser och lipaser, fria radikaler (ffa från neutrofiler)
PÅ vilka sätt kan det sker en Initiering av kronisk inflammation
• Akut inflammation som inte läker
(ex. Pneumoni/lungabscess)
• Återkommande akuta inflammationer
(ex. Pyelonefrit).
• Intracellulära mikroorganismer
(M.TBC, M.Lepra, vissa virus)
• Främmande kroppar (silikos, asbestos)
• Autoimmuna reaktioner (RA)
Faktorer som påverkar övergången
till kronisk inflammation
• Duration • Lokalisation • Typ av inflam agens • Individens blodstatus och immunkompetens • Förekomst av defekter i leukocytfunktion
Vad särskiljer kronisk från akut
inflammation?
• Mer heterogen; utveckling beror av orsak • Sjukdomsaktivitet kan gå upp och ned (”skov”) • Mer komplex; inflammation och läkning samtidigt • Ökad immunologisk specificitet
Viktiga celltyper vid kronisk
inflammation
• Monocyten
• T lymfocyten (i viss mån plasmaceller)
• Fibroblasten
(jfr neutrofiler, mastceller vid akut inflam)
Histologiska kännetecken för
kronisk inflammation
- Infiltration av monocyter och lymfocyter
- Fibroblastproliferation
- Angiogenes
- Ödem
- Vävnadsdestruktion
- Bildning av bindväv (fibros)
Vad aktiverar T-lymfocyter?
IL-12
Vad aktiverar monocyten,
rekrytering av fler monocyter
γ-IFN
Vilka signalmolekyler har
systemiska effekter
IL-1, IL-6 och TNFα
Vad stimulerar monocytdifferentiering
GM-CSF
vad fungerar som
negativ feedback vid inflammation?
IL-10 och TGFβ
Kronisk granulomatös inflammation
specialfall av kronisk inflammation
• Ansamling av modifierade monocyter • Epiteloida cell (sekretoriska monocyter) • Flerkärniga jätteceller • Förekomst av främmandekropp • T cellsmedierad immunreaktion (faktorer; IFN-γ, IL-4)
Nämn några Orsaker till granulom
• Mycobacterium Tuberculosis (TBC) • Sarkoidos (okänd etiologi) • Silicos, asbestos ( oorgan metaller/ damm) • Främmande kropp • Syfilis (Treponema Pallidum)
Beskriv kort om Arteroskleros vid inflammation
• Skador på kärlendotel kan initiera arteroskleros • Inflammatoriska processer bidrar till bildandet av arterosklerotiska plaque och till risken för trombos • Makrofagen spelar en viktig roll
Tre faser vid inflammation:
- Produktion av inflam mediatorer
Infiltration av inflam celler
Eliminering av patogen/trigger
Vävnadsskada kan orsakas - Nedgång av inflam mediatorer
Eliminering av inflam celler (neutrofil-apoptos)
Induktion av modulerande mediatorer
Fagocytos av döda celler/patogen.
3.Etablering av adaptiv immunitet
Läkningsprocesser
Inflöde av residenta makrofager
Inflöde minnes B- och T-celler
Beskriv etableringen av kronisk inflammation
- Produktion av inflam mediatorer
Infiltration av inflam celler
Eliminering av patogen/trigger
Vävnadsskada kan orsakas. - Persiterande inflam trigger
Fortsatt produktion av inflam mediatorer
Adaptiv immunitet kan inte etableras
Läkningsprocesser otillräckliga
Tre celltyper
• Labila celler
Ständigt prolifererande ex. ytligt epitel,
lymfoid vävnad
• Stabila celler
Vilande men kan induceras att proliferera ex.
lever, njure, pankreas
• Permanenta celler
Irreversibelt lämnat cellcykeln ex. nervceller i
CNS, skelettmuskel, myokardiet
Lokala faktorer som påverkar
sårläkningen
- Förekomst av infektioner
- Vaskularisering
- Förekomst av främmande kropp
Systemiska faktorer som
påverkar sårläkningen
• Ålder • Näringsstatus (spec proteinbrist, vitC brist) • Blodstatus och immunkompetens • Leversvikt (koagulationsfaktorer ned) • Diabetes
Beskriv Angiogenes vid kronisk inflam:
• Enzymatisk degradering av basalmembran • Migration av endotelceller mot angiogent stimuli • Proliferation av endotelceller • Differentiering av endotelceller och organisation av kapillärer • Kapillärer tillbakabildas - apoptos
Tillväxtfaktorer vid sårläkning
• PDGF migration och proliferation av
fibroblaster och endotel, stim kollagensyntes
• FGF proliferation av fibroblaster, migration,
proliferation, differentiering av endotel,
induktion av proteaser fr fibrobl och endotel
• TGFβ kemotaktiskt för monocyter,
inducerar kollagen, fibronektin fr fibrobl, stim
migration av fibrobl
• VEGF stimulerar angiogenes, induerar
endotelcells proliferation, migration, ökar
vaskulär permeabilitet
Vad innebär Sekundär sårläkning
• Mer intensiv inflammation • Större mängd granulationsvävnad (normal arkitektur saknas!) • Sårkontraktion viktig (myofibroblaster) • Leder oftast till ärrbildning
