Infektioner Flashcards
Kroppstemperatur
Normaltemperatur ligger vanligen mellan 36-37,8 grader. Kroppstemperaturen är oftast lite högre på kvällen. Temperaturen beror också på mätmetod och omgivningstemperatur. Mätning i örat eller ändtarmen anses generellt mest tillförlitligt.
Vad är definitionen av feber?
Feber är när kroppstemperaturen är 38 grader eller högre.
Feber hos barn
Barn får lätt feber. Det är inte alltid orsakat av sjukdom.. Häftig lek kan göra att temperaturen går en bra bit över 38 grader. Denna typ av feber går snabbt ner vid vila.
Små barn kan även få feber av för varm omgivning eller för varma kläder.
Om barnet inte orkar sitta eller prata, inte vill dricka och inte piggnar till efter febernedsättande medel kan det vara en allvarligare sjukdom och sjukvården bör då kontaktas.
I vilka fall bör sjukvården kontaktas vid feber?
Sjukvården bör kontaktas vid återkommande eller långvarig feber.
Feber orsakad av virusinfektion går i regel ner efter 4 dygn. Återkommer febern eller om den drar ut på tiden kan bakteriell infektion ha tillstött. Sjukvården bör utreda.
Feber som återkommer utan några andra synbara symptom bör också utredas av sjukvården. Hos mindre barn kan t.ex. febern vara enda symptomet på en urinvägsinfektion.
I vilka situationer vad gäller feber krävs i regel direkt kontakt med sjukvård?
Om barn under 3 månader får feber ska kontaktas likaså om barn mellan 3-6 månader får över 39 graders feber.
Feber med nackstelhet kan bero på hjärnhinneinflammation. Feberfrossa med mycket hög feber kan bero på svår influensa eller annan allvarlig infektion. Feber med diarré kan ge vätskeförluster särskilt hos barn och gamla. Sänkt medvetandegrad och svårt att få kontakt med den febersjuke.
Feberkramper
Feberkramper är ovanligt (1 på 20 drabbas) och kommer ofta i början av en infektion. Det kan se ganska dramatiskt ut med förlorad medvetenhet, blå läppar och ryckningar eller stel kropp. De går i regel över på någon minut och är ofarliga.
Första gången ett barn får feberkramper bör sjukvården kontaktas för rådgivning och för att utesluta att kramperna beror på något annat.
Icke-farmakologisk behandling av feber
Håll rummet svalt men inte för kallt. Undvik varma sängkläder. Drick för att kompensera för vätskeförluster. Badda med ljumma tvättlappar. Undvik fysisk ansträngning.
Farmakologisk behandling av feber
Underliggande sjukdom botas inte genom sänkning av febern och därför bör febernedsättning endast användas om febern ger svåra besvär.
Febernedsättande läkemedel innehåller någon av följande substanser: paracetamol, ibuprofen, naproxen, ASA.
Till barn ska endast paracetamol eller ibuprofen användas vid feber.
Åldergräns för paracetamol vid feber
3 månader
Åldersgräns för ibuprofen vid feber
6 månader
Åldersgräns för ASA vid feber
18 år
Symptom på bihåleinflammation
Värk i kinderna eller pannan, liknande huvudvärk.
Ofta är värken värre på den ena sidan.
Näsan är täppt och snuvan illaluktande.
När ska sjukvården kontaktas vid bihåleinflammation?
Om barn eller vuxna skulle få symptom som att det fryser kraftigt och har hög feber, känner sig svag och är stel i nacken, har kraftig värk över pannan och/eller vid näsroten, blir röd och svullen i huden kring ögat, kan denna infektion bli mycket allvarlig och sprida sig till hjärnhinnorna och hjärnan.
Egenvård av förkylning, influensa och bihåleinflammation
Både förkylning och influensa går över av sig själv och behandlingen går ut på att lindra symptomen. Lindrig bihåleinflammation i samband med förkylning kan också egenvårdsbehandlas. Om bakterier tillstött brukar detta ske först efter ca 10 dagar efter förkylningens början.
I vilka fall bör kunder med förkylning/influensa kontakta sjukvården?
Kraftig allmänpåverkan.
Misstänkt bakterieinfektion: Svår bakteriell bihåleinflammation, fryser kraftigt och har hög feber, kraftig värk över pannan och/eller vid näsroten, ska sjukvården kontaktas. Sjukvården ska också kontaktas om det förutom huvudvärk blir en rodnande svullnad vid näsroten eller buktande ögonlock och om man känner sig svag och stel i nacken. Kraftig öronvärk eller kraftig hosta som blir djupare och ändrar karaktär kan också vara tecken på bakterieinfektion och sjukvården bör rådfrågas.
Om en person som tillhör riskgrupperna drabbas av influensa bör sjukvården kontaktas. Riskgrupperna är personer med kronisk sjukdom som hjärtbesvär, lungsjukdom eller diabetes. Gamla och personer med nedsatt immunförsvar bör också kontakta sjukvården i händelse av influensa.
Öroninflammation
Öroninflammation
Hos barn är den vanligaste följdsjukdomen av förkylning öroninflammation. Symptomen, som oftast går över av sig själva, är:
Ont i örat, särskilt i liggande ställning.
Lock för örat, temporär hörselpåverkan.
Feber.
Öroninflammation som beror på bakterier behandlas restriktivt med antibiotika. Små barn under 2 år brukar dock behandlas med antibiotika.
Farmakologisk behandling av lindrig bihåleinflammation
Kortisonspray för näsan, ex. Nasonex, minskar svullnaden i nässlemhinnorna, vilket kan räcka vid lindriga besvär från bihålorna.
Avsvällande nässpray med zylometazolin, ex. Otrivin och Otrinex, har egenvårdsindikation bihåleinflammation. Observera 10-dagarsgränsen för avsvällande nässpray!
Det finns även växtbaserade läkemedel, ex. Sinupret forte, för lindring av symptom från bihålorna.
Halsfluss
Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som oftast orsakas av virus men även av bakterier, och då vanligen streptokocker. Halsfluss kan gå över av sig själv, men vid streptokockinfektion behövs ibland behandling med antibiotika.
Symptom på halsfluss
Vanliga symptom på halsfluss är att det gör ont att svälja samtidigt som man känner sig sjuk och får feber. Ofta svullnar också lymfkörtlarna i halsen. Streptokockinfektioner brukar hos vuxna inte ge några andra förkylningssymptom, som t.ex. hosta.
Hur länge kan man egenvårda halsont och heshet innan sjukvården bör kontaktas?
Har inte det onda i halsen försvunnit efter ett par veckor bör man kontakta sjukvården.
Heshet som varar längre än tre veckor bör också föranleda sjukvårdskontakt för att utreda orsaken. Vid heshet i samband med förkylning som inte gått över på en vecka bör sjukvården kontaktas.
I vilka situationer bör kunder med halsont/heshet hänvisas till sjukvården?
Feber/utslag tillsammans med halsont och heshet:
Vid utslag runt munnen och näsan i samband med halsont kan streptokockinfektion misstänkas.
Halsont tillsammans med feber och utslag och så kallad smultrontunga kan vara tecken på scharlakansfeber.
Halsont med svullnad utanpå halsen.
Halsont och hög feber i mer än 2 dagar, men utan förkylningssymptom som snuva eller hosta.
Allvarliga symptom:
Grötigt tal och svårt att gapa i samband med ensidiga sväljningsbesvär kan vara tecken på halsböld. Kan uppkomma när det halsonda efter att ha blivit bättre plötsligt försämras igen.
Epiglottit: Symptom är hög feber, så ont i halsen att det blir svårt att även svälja saliv samtidigt som andningen försvåras.
Farmakologisk behandling av halsont
Läkemedel för symptomlindring är tabletter som verkar lokalbedövande och till viss del antiseptiskt samt värktabletter.
