infalmmation Flashcards
Vilka fem steg kan man dela upp infalmmtionreaktion i?
- Skadliga stimuli
- Det skadliga stimulit känns igen av världcellen och andra molekyler i den extravaskulära vävnaden
- Rekryteras
- Leukocyter och plasmaporoteiner rekryteras ifrån cirukulation till plasten där stiumli befinner sig
- Detta igenom att blodkärl dilateras och endotelet tillåtet leukocterna att ta sig ut till den extravskulära vävnaden
- Verkar
- Leukocyterna och proteinerna aktiveras och verkar tillsammans för att eliminera stiumulit (alltså de som orkar skadan)
- Kontroll och avslutas
- Då man inte vill ha för kraftig eller långvari inflmmation så kontrolleras och avslutas processen
Den skadade vävnaden repareras
skillnad mellan kronsik och akut infalmmtion?
Akut inflammation
Akut inflammation är ett snabbt svar på skada eller mikrober och andra substanser, som levererar leukocyter och plasma- proteiner till skadeplatsen. Väl på plats börjar leukocyterna äta upp och ta bort nekrotisk vävnad.
Karaktäriseras av:
- Snabb
- Ödem
- Netrofilers migration
- Lokaliserad
Kronisk inflammation
- Under längre tid
- Ej lokaliserad, utan generaliserad då lymfocyterna tar sig ut i intersitetet
- Vävnadsdestruktion (förstörelse)
- Närvaro av makrofager och lymfocyter
- Proliferation av blodkärl
vilka olika ämnen/saker utlöser en infalmmtion?
- Infektioner
- Mikrobiella toxiner
- Kemiska ämnen
- Ifrån kroppen, så som galla
-
Vävnadsnekros
- Nekros utlöser alltid inflammation
- Neoplasier
- Inflammation förekommer i alla tumörer
- Trauma
- Fysikaliska och kemiska agens
- Immunreaktioner
- Autimmunitet och allergi
- Reaktion emot egen kroppsvävnad
vad är kort en akut infalmmtion?
Den akuta inflammationen utgör som nämnt det första svaret och utvecklas inom minuter eller timmar och kan hålla i sig i upp till ett par dagar. Den akuta inflammationen karaktäriseras av ödem och neutrofilers migration ut i interstitiet.
vilka tre faser går en akut infalmmtion att dela upp i?
- Vätskefas
- Vätksa, ödem och komplment
- Sker först och kortast
- Neutrofilfas
- Nekrofiler migrerar
- Mest efter ca 24 timmar
- Makrofagfasen
- Mest efter 2-3 dagar
vilka tre förlopp delas akut infalmmtion in i?
En akut inflammation kan delas in i tre större delar – de är:
- Dilation av blodkärl vilket ger ökat blodflöde
- Ökad permeabilitet i kärl vilket gör så leukocyter och plasmaproteiner kan lämna
Migration av dessa leukocyter från kärl till skadat område. De ak
vad sker i kärlen vid imfalmmtion?
Vasodilation
- Ifrån histamin och Prostaglandin
- Gör så blodflöder ökat, men hastigheten sjunker è gör så att neutrofiler kan komma i kontakt med endotelet och där med komma ut
- Ger värme och rodnad
Ökad permeabilitet
- Endotelceller kontraherar och mellanrum bildas mellan dem.
- Medieras bl.a. av histamin, bradykinin, leukotriener.
- Ger öden och stas
hur sker migration av neturofiler till?
6 steg
Steg 1: Kontakt med endotel
De minskade blodflödet gör så cellerna kan röra sig emot utkanten av kärlet (emot endotelet)
Steg 2: Rolling
Olika selektiner uppreglas och fungera genom att sakta ner neutrofilerna. De gör så de börar rullar på endotelet. De olika är:
- P-selektin
- Upp på endotelet
- Medieras av Histamin
- E-selektin
- På Endotelet
- Medieras av TNF och IL-1
- L-selektin
- På cellen
- Även kallas Sialyl-lewis-X
Steg 3: Adhesion
Är när neutrofilen fastnar på endotelet. Sker med hjälp av:
- ICAM-1 på endotelet (ifrån TNF och IL-1)
- Intergriner på netrofilen
Steg 4: Migrationen
Netrofilerna som har stannat upp tar sig genom endotelet som har en ökat permibilitet. Detta sker mha. PECAM-1 . De kommer sedan röra sig emot kemoattraktanter.
Steg 5: Verkan / fagocytos
När netrofilerna få skadligt stimuli till sina TLR så kommer de aktiveras och börja fagocytera och förstöra de skadliga.
- Detta kan försrökars av opsoninser med IgG eller C3b.
- Pseudopoder sträcks ut, fångar in materialet och internaliseras i en fagosom. Fagosomen fuserar med lysosomen till en fagolysosom som innehåller nedbrytande enzymer. Nedbrytningen kan ske antingen syreberoende eller syreoberoende:
Fagocyten innehåller organeller som kallas lysosomer. De sammansluter med fagosomen och bildar en fogosomal mognad där de släpper ut följande ämnen vilka bryter ner bakterien.
- Bakteriella enzymer så som proteaser – vilka klyver proteiner
- Antimikrobiella peptider
- Oxidaser – vilka bildar fria syreradikaler
- Protonpumpar – vilka gör en sur miljö
Steg 6: Resolution
Neutrofiler går i apoptos och försvinner inom 24 timmar efter resolution av det inflammatoriska stimulit.
vad menas med serös mainfestation vid infalmmation?
- Vad händer: de ansamlas vätska (proteinfattig) i vävnad
- Orsak: ofta friktion eller brännskada
- Speciellt: de blir ingen ärrbildning
-
Olika sorter:
- Utikaria (nässelfeber)
- Vid kontkat med nässla så gör giftet att stora mängder substans P frisätts.
- Substans P har en 100 gånger starkare vasodilation än histamin
- Brännblåsa
- Beror på frisättning av histamin som retar nervtrådar è substans P frisläpps
- Epitelet längs ut på huden kommer gå i nekros
- Utikaria (nässelfeber)
Vad menas med fibrinös manifestation vid infalmmtion?
- Vad händer: proteinrik vätska ansamlas utanför kärlen. De är stora mänger och leder till inflammationen
- Orsak: stor ökning i vaskulär permeabilitet
-
Olika sorter:
- Pleurit
- Perikardit
vad menas med perulen/suppurativ manifestation vid infammtation?
- Vad händer: en varig inflammation
- Orsak: neurtrofiler lämnar blodbanan och vandrar till ett inflammerat område. Ofta orsaks av bakteriella infektioner. Detta ger ett hålrum som flys med var.
-
Olika sorter:
- Bronkopneumoni
- Bakterill infektion orskad av många olika bakterier i bronker och omgivande luftvävnad
- Makrofager städer sedan upp och vi blir helt friska
- Lobär pneumoni
- Är när var fyller en hel lob i lungan
- Beror på främst streptokocker
- Drabbar de med nedsatt immunförsvar (t.ex. AIDS)
- Behandlas med penicillin
- Bronkopneumoni
hemorrhagisk matnifeation vid infalmmtion. vad är de?
- Vad händer: Endotelceller är skadade
- Konservens: Endotelcellerna läker plasmaproteiner, vita blodkroppar och erytocyter
-
Exempel är Septisk vaskulit:
- Orsaks av bakterier som sprider sig med blodet och fastnar i kärl è ger endotelskada som orsakar blödning och nekroser (eftersom att vävnad inte får syre pga. inga kräl)
- Är väldigt akut
vilka tre saker karaktieras av kronsik infalmmtion?
En kronisk infalmmation karaktäriseras av:
- Mononekulära celler (så som makrofager, lymfocter och plasmaceller)
- Vävnadsförstörelse (destruktion) som till stor del beror på de inflmmatoriska cellerna
- Reperation med ny kärlbldning och fibros
vilka tre tillfällen ger kronisk infalmmtion?
-
Bestående infektion som är svåra att ta bort
- Detta kan vara t.ex. intracellulära bakterier och virus, samt svampar.
- Om de inte försvinner så kommer vi övergå ifrån ett medfött immunförsvar till ett adaptivt med T-celler.
- Kallas även Persistent infektion.
-
Hypersensitivitetssjukdom
- Orsakas av för stor eller felaktig aktivering av immunförsvaret.
- Reaktion emot kroppsegna heter autoimmun sjukdom
- Om de är något ofarligt i miljön så ger den en allergisk sjukdom
-
Förlängd exponering för toxiska agens
- Toxiska ämnen som man under längre tid utsätts för
- Kan vara exogena eller endogena (plasmalipider)
vad gör makrogager vid kronsik infalmmtion?
Varför är de speciella?
- De är den dominerade celltypen vid kronisk inf
- Bidrar till reaktionen genom att utlösa cytokiner och tillväxtfaktorer
Olika namn:
- I blodet heter i monocyter och i vävnad makrfager
- Finns i de flesta bindvävar, men även fast i olika vävnader så som:
- Kuffert i lever
- Mikrogliaceller i CNS
hur aktiveras akutfasreaktinera i steg?
(diagram)
- TNF aktiverar IL-1
- Efter en stund så kommer IL-6 och IL-6 hämmar. Denna hämning är bra för att inte få en för kraftig vävnadsskada.
