Hypotesprövning Flashcards
Vad innebär det s.k. demarkationsproblemet?
Demarkationsproblemet handlar om man kan särskilja vetenskap från icke-vetenskap, om det finns något kriterium eller minsta gemensamma nämnare för vetenskap som gör att man särskilja dem åt.
Varför är det, enligt Johansson, viktigt att finna ett demarkations-kriterium?
Då påståenden baserade på vetenskap går att tro på i större utsträckning än icke-vetenenskap, vilket skulle hjälpa oss att fatta rationella beslut som leder till bättre konsekvenser för individen och samhället.
Det är också viktigt för att lättare förstå industriella och vetenskapliga revolutionen, som var viktig för utveckling för samhället, vilket skulle leda till större förståelse för vårt samhälle och vilka beslut och handlingar vi bör och inte bör utföra för en framtida utveckling.
Vad är den resultatbaserade definitionen av vetenskap?
Att vetenskap är verksamhet är sådan som leder till ny kunskap.
Vad är problemet med den resultatbaserade definitionen av vetenskap?
Problemet är att enligt den vedertagna definitionen av kunskap så kräver kunskap sanning. För att kunna definiera ett påstående som vetenskapligt måste det alltså vara sant.
Kriteriet skulle inte gå att använda i praktiken då vi aldrig kan veta att ett påstående är sant. Vetenskapligheten bör enligt vissa, där bland troligen också Johansson, därför snarare avgöras med hänsyn till metoden snarare än resultatet (i form av ny kunskap.)
Beskriv olika svar (och kanske ge ett eget svar) som getts till frågan ”Finns det en vetenskaplig metod?”
1) Österrikiske filosofen Feyrabend: Nej. Det finns inga kriterier som särskiljer dem åt. Det finns inte heller något som säger att vetenskaplig metod skulle ge säkrare kunskap än den icke-vetenskapliga.
2) Operationell definition: Ja. Det är den metod man ägnar sig åt på universitet.
3) Hypotetisk-deduktiv metod: Ja. All vetenskap bygger på att man använder sig av hypotetisk deduktiv metod.
4) Jag har själv svårt att avgöra vad som skulle kunna anses vara vetenskaplig metod, men jag tycker inte att den operationella definitionen är bra då jag är av samma åsikt som Johansson (att vetenskap ger säkrare information än psuedovetenskap) och har en upplevelse av att vissa universitet erbjuder oseriösa kurser.
Beskriv den generella formen hos Hypotetisk-deduktiv metod.
Att man utifrån en hypotes deducerar en empiriskt observerbar konsekvens som man jämför med data och kommer fram till om dessa stämmer överens.
Utifrån Hypotes H deduceras den observerbara konsekvensen E. Om E stämmer drar man slutsatsen att också H stämmer (och ger en korrekt beskrivning av verkligheten).
Vad är det logiska problemet med den hypotes-deduktiva metodens form?
Den bygger på ett logiskt ogiltigt argument, att bekräfta antecedenten.
P är tillräckligt, men ej nödvändigt för Q = även om vi observerar E måste alltså inte H stämma.
Exempel:
Även om Ida får en minskad grad av depression under behandlingen måste inte detta bero på behandlingen, utan kan vara orsakad av något annat. Behandlingen är tillräcklig för minskad depression, men inte nödvändig.
TENTAFRÅGA
Beskriv, med exempel, vad som menas med en hjälphypotes.
En hjälphypotes är villkor som måste vara uppfyllt för att man logiskt ska kunna härleda en viss empirisk konsekvens utifrån hypotesen som ska testas.
Hjälphypoteserna antas vara sanna, och givet att de är sanna, kan vi ur testhypotesen deducera en viss empirisk konsekvens.
Exempel:
- En outtalad förutsättning för hypotesen, som att vid testning av verbal förmåga förutsätter man att försökspersonen kan prata
- Andra forskningsresultat
- Enskilda vardagliga observationer
- Hela teorier
Beskriv, med exempel, vad som menas med ad hoc-modifikationer.
Modifieringar av den ursprungliga hypotesen som görs om hypotesen inte stämmer överens med framtagna data. Detta för att inte förkasta hypotesen, utan istället rikta misstänksamhet mot den aktuella undersökningen istället, exempelvis att stickprovet inte var representativt. Då görs tillägg av den ursprungliga hypotesen så att denna blir mindre falsifierbara – då den modifierade varianten implicerar att den modifierade hypotesen stämmer i alla fall utom vid ad-hoc-tillägget.
Exempel.
att i en testsituation skylla ett dåligt resultat på att någon inte var närvarande tanken vid testtillfället. Detta går inte att utsätta för ett oberoende test.
Hur ser falsifikationister på ad hoc-modifikationer?
Att hur falsifierbar en hypotes är ett mått på kvalitet - ju högre falsifierbarhet, desto högre kvalitet. Modifikationer som istället leder till nya testbara konsekvenser är inte ad-hoc och har därmed inte heller försämrad kvalitet.
