Förklaringar inom samhällsvetenskaperna och humaniora Flashcards
Beskriv, med exempel, metodologisk kollektivism.
Händelser och samhälleliga särdrag förklaras utifrån överindividuella sociala krafter (kausal effekt).
Ex. Industriella revolutionen.
Vad menas med ”narration”?
Det är enligt Johansson den rimligaste förklaringsmodellen för en historisk förklaring, genom att omständigheterna beskrivs på ett sådant sätt att man uppfattar situationens generalitet.
Dock finns problem i att man lämnar många saker underförstådda med denna metod.
Även blir det automatiskt så att varje berättande är ett urval ur en mångfacetterad verklighet (det finns ett pragmatiskt element i berättandet).
TENTAFRÅGA
Beskriv, med exempel, vad som menas med ”funktionalistiska förklaringar” inom
samhällsvetenskaperna.
Med en funktionalistisk förklaring avses beskriva hur ett samhälleligt fenomen har en positiv, men oavsedd, effekter på samhället.
Exempel: Förbud mot giftermål mellan nära släktingar minskar förekomsten av genetiska defekter.
Beskriv, med exempel, skillnaden mellan metodologisk individualism och metodologisk kollektivism samt beskriv svårigheter med respektive synsätt.
Metodologisk individualism: att studera samhälleliga fenomen vid en viss tidpunkt. En svårighet med denna typ är att agenterna i undersökningen ofta är otillgängliga (man kan inte fråga dom om saken då de ofta är döda, svårt att tolka motiv).
Metodologisk kollektivism: att studera samhälleliga fenomen i ett historiskt förlopp. En svårighet med denna typ är att man i detta synsätt naturligt letar orsaksförklaringar, och detta har visat sig mycket svårt att kunna hitta samhälleliga generella orsakssamband.
TENTAFRÅGA
Ge exempel på reduktion av en funktionalistisk förklaring.
Kan reduceras till både ändamåls- eller orsaks förklaringar.
Orsaksförklaringar
Normer finns för att samhällen utan dem har upphört att existera.
Ändamålsförklaring
Normer finns för att individer vill ha dem.
Vad är problemet med funktionalistiska förklaringar?
Problemet är “bekräfta antecedenten”, det vill säga att senare händelser används som förklaringar till tidigare händelser.
