Högmedeltiden del 7 Flashcards
När var högmedeltiden?
ca 1000 - 1300 e.Kr
(*)Varför ökade folkmängden i Europa under högmedeltiden?
Klimatet hade blivit varmare än tidigare. Människorna hade blivit lite tryggare än tidigare pg feodalismen och kyrkans “gudsfred” (förbud mot vål). Men framförallt var det p g a av de stora framstegen inom jordbruket (treskifte & hjulplog).
(*)Vilka framsteg gjordes inom jordbruket under hög medeltid
Dels lärde man sig hur man skulle växla mellan att odla olika sorters grödor på samma mark (tresädet) för att jorden inte skulle bli utarmad (utsugen på näring).
Bönderna lärde sig också att mer effektivt bearbeta jorden med hjälp av nya redskap såsom hjulplogen.
Man började använda hästar istället för oxar som var snabbare och uthålligare när man plöjde.
Man skaffade sig mer odlingsmark genom att hugga ner mycket skogar.
(*)Varför sköt handeln fart under denna period?
När jordbruksproduktionen ökade fick adeln större intäkter på sina gods och de kunde då köpa mer varor
Samtidgt spreds användningen av pengar (silvermynt) vilket också bidrog till förenklad handel..
(*)Vilka vägar kom varorna till Europa?
Via sidenvägen och medelhavsrutten kom kryddor och siden till medelhavet och nuvarande Italien (bla Florens och Venedig).
Längs handelsvägar runt Nordsjön och Östersjön kom trä, järn, salt och spannmål, torkad fisk. Hansaförbundet var viktig för denna handel.
Även lokal handel och produktion.
- Vad var Hansan?
Ett mäktigt handelsförbund.
Det var en rad nordtyska städer med Lûbeck i spetsen runt år 1300 - som slöt sig samman i ett förbund för att kontrollera handeln kring Östersjön och Nordsjön och skydda sina medlemmars handelsintresse.
Viktiga varor som fisk, trä och spannmål handlades genom Hansans nätverk.
*Vad var sidenvägen?
Sidenvägen var ett nätverk av handelsvägar som förband Europa med Asien, särskilt Kina.
Den användes för att transportera varor som siden, kryddor, ädelstenar och porslin. Handelsvägen gick genom länder som Persien, Indien och olika regioner i Mellanöstern.
Förutom handel spreds också idéer, kultur, och religioner längs sidenvägen. Den spelade en viktig roll för att knyta samman olika delar av världen och skapa kontakter mellan olika civilisationer.
(*)Under högmedeltiden växte en ny samhällsgrupp, Borgare, fram. Vilka var de och vad var anledningen till att denna nya grupp växte?
Under högmedeltiden började städerna växa fram, tack vare ökad handel och hantverk. I städerna fanns borgare, en ny samhällsgrupp bestående av köpmän och hantverkare. De kallas Borgare.
Borgarna bildade skrån (sammanslutningar) och gillen (föreningar) för att skydda sina respektive yrkes intressen och fick ofta vissa självstyrelserättigheter.
Städerna blev viktiga handelscentra och bidrog till ökande ekonomi, vilket minskade feodalherrarnas makt och ökade betydelsen av pengar och marknader.
Varför var det en maktkamp mellan kungar och påven/påvar under högmedeltiden?
Under högmedeltiden hade den katolska kyrkan sitt allra största inflytande på samhället. De som var påvar arbetade under den här tiden målmedvetet för att frigöra kyrkan från andra makthavare och istället tvinga dem att lyda under kyrkan.
Striden handlade också om vem som hade rätt att utnämna biskopar och kontrollera kyrkan. Konflikten kallades investiturstriden.
Konflikten var mellan påven och flera kungar i bland annat de tysk-romerska kejsarna men även i England och Frankrike under olika perioder.
Vad var “Canossa”?
Henrik IV var en tysk-romersk kejsare som är känd för sin konflikt med påven. I denna maktkamp, där det handlade om vem som hade rätt att utnämna biskopar, bannlyste (uteslöt ur kyrkan) påven Henrik IV.
För att få sin bannlysning hävd tog Henrik IV en ödmjuk pilgrimsfärd till Canossa, en borg i Italien där påven vistades.
Henrik fick vänta i tre dagar, barfota i snön, innan påven förlät honom. Detta möte, känt som “Canossa”, blev en symbol för påvens makt över kejsaren.
Vad innebär uttrycket “Gå till Canossa”?
Uttrycket “gå till Canossa” används för att beskriva en handling där någon tvingas att förödmjuka sig eller underkasta sig en övermäktig motståndare. Kommer av Henrik IVs konflikt med påven där han blev tvungen att förödmjuka sig för att få förlåtelse.
(*) Berätta om korstågen. Vad var det?
Det första korståget startades 1095 av den dåvarande påven. Korstågen var militära expeditioner där europeiska kristna krigare (riddare) reste till Mellanöstern för att försöka ta tillbaka heliga platser, särskilt Jerusalem, från muslimskt styre. De pågick i flera omgångar under flera hundra år.
Det fanns även politiska och ekonomiska orsaker till korstågen. Det var en chans att öka sin makt och få kontroll över nya områden. De som deltog kunde också få rikedomar och mark och syndernas förlåtelse av påven
Sammanfatta varför korstågen startade
Sammanfattningsvis startade korstågen både för att återta religiöst viktiga platser och för att skapa politiska och ekonomiska vinster..
(*)Var korstågen lyckade?
Militärt sett var korstågen inte särskillt framgångsrika. Det första korståget resulterade i betydande militära vinster, men på lång sikt kunde de inte behålla kontrollen över Palestina och Jerusalem (Det heliga landet). Många människor dog-
De stimulerade handel och kulturutbyte, men bidrog också till religiösa och politiska konflikter, både i Mellanöstern och Europa.
*Varför ökade handeln under medeltiden? Vilka var de viktigaste handelsstråken?
Handeln ökade under medeltiden tack vare befolkningsökning, bättre jordbruk, politisk stabilitet, och utvecklade transportmedel.
De viktigaste handelsvägarna var Sidenvägen (för handel med Asien), Hansaförbundet (kring Östersjön och Nordsjön), och Medelhavsrutterna (import till Italien från mellanöstern).
*Förklara följande begrepp: skrå, gesäll, mästare, ocker
Skrå - en organisation av hantverkare inom samma yrke. De skyddade medlemmarnas intressen.
Gesäll - lärling som hade lärt sig ett hantverk men ännu inte blivit mästare.
Mästare - den högsta titeln inom ett hantverksyrke. För att bli mästare behövde man klara ett mästerprov och ofta äga sin egen verkstad.
Ocker - att låna ut pengar mot mycket hög ränta, vilket ansågs orättvist och var förbjudet av kyrkan under medeltiden.
*Kejsaren i det tysk-romerska riket både använde sig av och kom i konflikt med kyrkan. Hur?
Kejsaren i det tysk-romerska riket samarbetade med kyrkan genom att stödja kristendomen och använda kyrkans makt för att stärka sitt eget rike. Kejsaren kunde utnämna biskopar och på så sätt få kontroll över både religiös och politisk makt.
Men detta ledde också till konflikter, som investiturstriden på 1000-talet, där kejsaren och påven bråkade om vem som hade rätt att utnämna biskopar. Kejsaren ville behålla den makten, medan kyrkan menade att bara påven skulle ha den rätten. Detta skapade stora spänningar mellan kyrkan och kejsaren.
*Analysera korstågen, deras orsaker och följder. Anlägg både ett aktörs- och strukturperspektiv och försök att lyfta fram såväl ekonomiska, politiska och religiösa aspekter.
Aktörsperspektiv:
Korstågen började när påven uppmanade kristna att återta Jerusalem från muslimskt styre. Adelsmän och riddare deltog av religiös övertygelse, men också för att vinna ära, land och rikedom. Många såg det som ett sätt att få syndernas förlåtelse och bli närmare Gud.
Strukturperspektiv:
Ekonomiskt var korstågen en möjlighet att öppna nya handelsvägar mellan Europa och Mellanöstern, där lyxvaror som kryddor och siden fanns. Politiskt sett stärkte de kungar och påvar genom att samla många länder i gemensamma militära expeditioner. Strukturellt bidrog korstågen till att förändra maktförhållanden i Europa och Mellanöstern, genom att påverka territorier och handelsmönster.
Orsaker:
-Religiösa. Återta heliga platser (särskilt Jerusalem) och få syndernas förlåtelse.
-Politiska. Adelsmän och kungar ville öka sin makt och territorium.
-Ekonomiska. Öka handel och få tillgång till rika resurser från öst.
Följder:
- Religiösa. Konflikten mellan kristna och muslimer intensifierades.
- Politiska. Kungar stärkte sin makt, och kyrkan fick mer inflytande. (På lång sikt minskade dock påvens makt).
-Ekonomiska. Handeln mellan Europa och Mellanöstern ökade, vilket ledde till ekonomisk tillväxt.
Korstågen hade långvariga konsekvenser på både Europas och Mellanösterns politik, religion och ekonomi.
*Vad menas med begreppet “den moraliska ekonomin”? Går det att hitta liknande exempel i dagens samhälle? Jämför då och nu, fördelar och nackdelar med marknadslösningar respektive andra sätt att reglera ekonomin.
“Den moraliska ekonomin” handlar om att ekonomi och handel styrs av etiska och sociala normer, snarare än enbart av marknadens regler.
I medeltida samhällen, kunde priser på mat och varor regleras för att säkerställa att alla hade råd med det viktigaste. Här prioriterades rättvisa och gemenskap över ren vinstmaximering.
I dagens samhälle finns liknande tankar, till exempel genom välfärdssystem, där staten ingriper för att minska ojämlikhet och ge stöd till de som har det svårt, som arbetslöshetsförsäkring eller sjukvård. Även regleringar av hyrespriser eller minimilöner kan ses som försök att skapa en “moralisk ekonomi” genom att begränsa marknadens fria spel.
*Vad kände man till om varandras kulturer i Europa, Kina och arabvärlden?
Sammanfattningsvis var kunskapen om varandras kulturer begränsad men växande, främst genom handel och upptäcktsresor.
Europa: Kände till Asien och den muslimska världen främst genom handel och resenärer som Marco Polo, man såg dessa områden som exotiska och rika.
Kina: Hade viss kännedom om Europa och den muslimska världen via handel, men fokuserade mest på sig själv.
Islamiska världen: Var bättre informerade om både Europa och Asien tack vare sina handelsnätverk och resor, vilket gav dem mer kunskap om andra kulturer.
Berätta lite om Judarnas situation under medeltiden
De hade en särskilt svår och utsatt ställning i Europa. De levde under strikta regler och segregation
De var ofta begränsade till att bo specifika områden i städerna (getton). De var uteslutna från många yrken. Därför arbetade många som köpmän eller penningutlånare. Eftersom kristendomen förbjöd ränta blev judar en viktig del av ekonomin genom att låna ut pengar, vilket både gjorde dem nödvändiga och utsatta för kritik.
Det fanns allmänt en religiös fientlighet mot judar från den kristna kyrkan. De anklagades t ex för att vara ansvariga för Jesu död.
Judarna utsattes för många pogromer (våldsamma attacker),på grund av olika anklagelser t ex att de var ansvariga för pesten / digerdöden. Ett av de mest kända exemplen är Korstågen, där judar ofta massakrerades av korsriddarna på vägen till Jerusalem,.
Trots förföljelserna fanns det också perioder och regioner där den judiska kulturen kunde blomstra. I delar av det då muslimska Spanien, var det judarna en guldålder för judar under den tidiga medeltiden. De kunde verka som vetenskapsmän, poeter, filosofer och handelsmän, och bidrog mycket till den intellektuella kulturen i regionen.
