Antiken del 4 Romarriket Flashcards
Slavuppror,
Hur blev man slav i romarriket?
Man blev slav om man blivit tagen som krigsfånge eller att man var så fattig att man var tvungen att sälja sig själv eller sina barn.
Köpmännen köpte slavar billigt i nordafrika och sålde dem hemma.
Vad är en gladiator?
En gladiator var en krigare i det antika Rom som kämpade i offentliga strider för underhållning. De kunde vara slavar, fångar, eller frivilliga. Gladiatorspel var populära och användes för att imponera på publiken och visa makt. Vissa gladiatorer kunde vinna frihet om de kämpade bra.
Vad var Spartacusupproret?
Spartacusupproret (73–71 f.Kr.) var ett stort slavuppror lett av gladiatorn Spartacus mot Romarriket.
Detta var ett av flera slavuppror men detta var det allvarligaste.
Spartacus och hans anhängare besegrade flera romerska arméer, men upproret slogs slutligen ner. Spartacus och många av hans följare dödades eller korsfästes (6000 st) som ett avskräckande exempel.
Vad var legionärsystemet?
Legionärssystemet: Då det fanns färre och färre bönder att rekrytera till armeerna testade man ca 100 f kr att rekrytera proletärer som professionella legosoldater. De fick då lön, vapen och del av krigsbytet för arbetet.
Detta minskade beroendet av bönder som rekryteringsbas och gjorde det möjligt att använda en mer professionell armé.
Hur utnyttjades legionärsarmeerna i kampen om makten i Rom?
Legosoldaterna var väldigt trogna sina generaler som därför fick allt mer makt. Julius Ceasar var en av dessa fältherrar.
Det blev en period av inbördeskrig mellan olika fältherrar. Samtidigt försökte senaten att fortsätta ha makten.
Vem var Julius Ceasar? Hur bidrog han till att republiken i Rom föll?
Julius Caesar (100–44 f.Kr.) var en Patricier och framstående romersk general och politiker (konsul).
Han var populär både bland sina soldater och de fattiga (som han erbjöd bröd och skådespel).
Han drev framgångsrika krig och erövrade bla delar av Frankrike och Nederländerna.
Senare inledde han ett inbördeskrig mot senaten och vann. Han styrde sedan utan att bry sig om senaten och utnämnde sig till diktator på livstid 44 f.Kr. Republiken i Rom föll..
Ordet kejsare kommer från namnet Caesar.
Hur dog Julius Ceasar?
När han hade utnämnt sig själv till diktator på livstid. Bildade en grupp senatorer en sammansvärjning för att försöka rädda republiken. Den 15 mars 44 fkr stack de ihäl Ceasar med sin dolkar.
Vad hände efter mordet på Julius Ceasar?
Det blev ett långt inbördeskrig till Ceasar adoptivson Octavianus tog makten. Han fick senare namnet hedersnamnet Augustus (den vördnadsvärde)
*Under många århundraden var Rom en republik men under de sista århundraden blev den ett kejsardöme. Hur gick det till när den romerska republiken blev ett kejsardöme? Hur hängde det samman med de sociala förändringarna i riket?
Den romerska republiken blev ett kejsardöme genom en serie politiska kriser och inbördeskrig. När riket växte, ökade klyftorna mellan de rika patricierna och de fattiga proletärerna. Många bönder förlorade sina gårdar och blev arbetslösa, vilket skapade stort missnöje.
Militära ledare som Julius Caesar utnyttjade detta och fick stöd från de fattiga och tog makten. Efter Caesars blev mördad tog hans adoptivson, Augustus, över makten och blev Romarrikets första kejsare år 27 f.Kr.
De sociala problemen och maktkampen mellan rika och fattiga underminerade republiken, och kejsardömet framstod som ett sätt att skapa stabilitet.
Vem var Augustus?
Han blev Romarrikets första kejsare. År 27 f.Kr. blev Octavianus tilldelad titeln Augustus av senaten, vilket markerade
början på det romerska kejsardömet och slutet på republiken.
Under sin långa regeringstid införde han många viktiga reformer inom administrationen, ekonomin och armén.
Han etablerade en period av fred och stabilitet känd som Pax Romana (romersk fred).
Blev med tiden väldigt populär och makten blev ärftlig i hans familj = kejsardöme.
- (Del 1/3) Vilka problem brottades Romarriket med före Augustus fick makten
- Inbördeskrig mellan makthungriga ledare och deras privata arméer.
- Stora klyftor mellan rika och fattiga (där bönder och proletärer blev allt fattigare).
- Politisk instabilitet, med konflikter mellan senaten och populära militära ledare.
- Ekonomiska problem med hög arbetslöshet och beroende av slavarbetskraft.
- Korruption och maktmissbruk inom regeringen.
- (Del 2/3) Vilka reformer införde Augustus?
Militära och politiska reformer:
-Blev själv befälhavare på livstid och fick all makt både politiskt och militärt
-Han såg till att armeerna lydde under staten och inte under enskilda fältherrar.
Ekonomiska reformer:
-Stor skattereform.
Alla i romarriket skulle skattskrivas. (Detta kan man läsa om i bibeln från Jesu födelse)
-Kontroll över ekonomin:
Alla behövde redovisa skatteinkomster och ståthållarna ersattes av tjänstemän för att förhindra mygel.
Sociala reformer:
-De fattiga fick bättre villkor b la blev spannmål från staten en rättighet
- (Del 3/3) Sammanfatta hur Augustus reformer löste problemen som fanns i romarriket hade
Augustus stabiliserade Rom genom att stärka ekonomin, minska militära hot och lugna de sociala spänningarna, vilket lade grunden för en lång fredsperiod (Pax Romana),
*Vad var Pax Romana? Varför var det en viktig period?
Den romerska freden. En period på 200 år av fred och välstånd under kejsarnas styre- som startade i och med med att Augustus fick makten.
Den var viktig eftersom:
Fred – Det var en tid med få krig och inre konflikter.
Ekonomisk tillväxt – Handel och byggande av vägar gjorde Rom rikt.
Kulturell utveckling – Konst, vetenskap och arkitektur blomstrade.
Stort rike – Rom växte och många olika folk blev en del av riket.
Detta gjorde att Rom blev starkt och framgångsrikt under en lång tid.
Beskriv Kristendomens framväxt i Romarriket
Kristendomen uppstod bland judarna i Palestina.
Den oficciella religionen var de gamla grekiska gudarna och mytolgin men som i Romarriket fått latinska namn. Men den romerska staten var även tolerant mot andra religioner.
På 200-talet när de kristna blivit många blev makthavarna oroliga och förföljde de kristna.
På 300-talet insåg kejsaren Kostantin att religionen vuxit sig så stark att det var bättre att gynna den. I praktiken så blev kristendomen statsreligion.