Antiken del 3 Romarriket

Question 1

*Vad var Romarriket?

Answer 1

Romarriket var en av de största och mäktigaste civilisationerna i den antika världen, med maktcentrum i staden Rom.

Question 2

*Vart växte Romarriket fram och varför bosatte sig människor just där?

Answer 2

Vid floden Tibern i nuvarande Italien.

Det växte fram vid floden Tibern på grund av:

1. Floden gav färskvatten till dricksvatten, jordbruk och fiske samt var en handels och transportled mellan inlandet och havet.
2. Nära havet för handel men inte så nära att man riskerade invasioner och pirater.
3. Omgavs av bördig åkermark vilket gav förutsättningar för bra matförsörjning.
4. Platsen har naturligt försvar med sju kullar som skyddar mot angrepp.

Question 3

*När grundades Romarriket?

Answer 3

Rom grundades enligt legenden 753 f.Kr., och Romarriket började växa från och med 500-talet f.Kr.

Question 4

• Vad var legenden om hur Rom grundades?

Answer 4

Legenden om Roms grundande: Tvillingarna Romulus och Remus, söner till krigsguden Mars övergavs vid floden Tibern som spädbarn. De räddades och ammades av en varg.

Som vuxna bestämde de sig för att grunda en ny stad på platsen där de blev räddade. De hamnade dock i bråk med varandra och Romulus dödade sin bror.

Romulus blev den första kungen och uppkallade staden efter sig själv: Rom.

Question 5

*Vilka var Etruskerna?

Answer 5

Etruskerna var ett folkslag som bodde i Italien innan Romarriket blev dominerande.

De var duktiga på att hantera metaller och bygga vattenledningssystem vilket de också lärde romarna.

Question 6

*Vilket var förhållandet mellan Etruskerna och Romarna?

Answer 6

Romarna var underordnade Etruskerna i ett kungadöme. Men ca 500 fkr slog romarna sig fria och ändrade styrelsesättet (införde republik).

Rom blev därmed en republik där alla fria män över 17 var medborgare. Två viktiga grupper i det nya samhällssystemet var patricierna och plebejerna.

Question 7

Vad innebär att ett land är en republik?

Answer 7

En republik är ett styrelsesätt där makten ligger hos folket och deras valda representanter, istället för hos en kung eller drottning.

Den romerska republiken blev en form av republik, men inte helt demokratiskt sett med dagens mått. Folket hade viss makt genom valda representanter, men makten låg mest hos en liten grupp rika och mäktiga familjer, patricierna. De fattade de viktigaste besluten i senaten.

Question 8

När såg utvecklingen av romarriket ut?

Answer 8

När romarriket bildades 509 f kr infördes en form av republik

Under republiken expanderade Rom snabbt genom militär erövring. Rom erövrade hela Italien och Medelhavsområdet genom framgångsrika krig,

Ca 100 f kr var det en period av politiskt instabilitet.

49 f kr infördes kejsardöme istället för republik. Ceasar var den som tog makten.

Question 9

Vad var Pax Romana?

Answer 9

Romarriket hade sin storhetstid under perioden känd som Pax Romana (romersk fred) , från cirka 27 f.Kr. till 180 e.Kr.

Under denna tid nådde riket sin största utsträckning och upplevde en lång period av fred, stabilitet och välstånd.

Question 10

Hur stort var Romarriket som mest?

Answer 10

Från början var Rom bara själva staden och landsbygden runt om. Successivt erövrades hela Italien och sedan fortsatte man erövra områden längs medelhavet och sedan vidare.

Romarriket sträckte sig som mest över stora delar av Europa, Nordafrika och Mellanöstern, med cirka 50-70 miljoner invånare.

Question 11

Vad var främsta anledningen till att Rom var så framgångsrikt i sina initiala erövringar?

Answer 11

När de erövrade Italien så blev folket upptagna som medborgare i Rom. De slapp att betala skatt om de tjänstgjorde i armén. På så vis växte rikets militära styrka.

Det var främst bönder som utgjorde kärnan i Roms arméer.

Question 12

Vilken var Roms farligaste konkurrent om makten vid Medelhavet? * Vad var de puniska krigen?

Answer 12

Handelsstaden Kartago i nuvarande Tunisen. Mellan Rom och Kartago utkämpades flera hårda krig. De kallades de puniska krigen.

Särskilt berömt är hur Kartagos befälhavare Hannibal försökte anfalla romarna i ett fälttåg med hjälp av elefanter.

Romarna förstörde Kartago år 146 f kr och vann därmed krigen.

Question 13

Vad hände med de områden som Romarriket erövrade?

Answer 13

De erövrade områdena delades in i provinser och folken som bodde där behövde betala höga skatter.

Att få bli ståthållare i någon av provinserna var ett eftertraktat uppdrag för personer i den romerska överklassen. Genom att lägga beslag på en del av skatteintäkterna blev de förmögna.

Question 14

Hur påverkade erövringarna hemlandet?

Answer 14

Enorma rikedomar flödade in i Rom där patricierna byggde stora palats åt sina familjer. Den vanliga bondebefolkningen fick det dock inte bättre.

Question 15

Vad var latifundier?

Answer 15

Stora jordagods som överklassen ägde. De köpte upp böndernas mark då de hade svårt att klara sig. Allt tungt arbete gjordes av slavar som togs från de erövrade områdena.

Question 16

Vilka var de olika samhällsklasserna i romarriket?

Answer 16

Främst Patricier (adel), Plejeber (allmänheten) och slavar.

Question 17

*Vilka var Patricierna?

Answer 17

Patricierna var den högsta samhällsklassen och utgjorde den romerska adeln.

Var ett fåtal som hade stort politiskt och ekonomiskt inflytande. De såg ner på de andra samhällsklasserna.

I början av Roms historia var det bara de som hade rätt att inneha höga ämbeten som konsuler, senatorer och präster.

Question 18

*Vilka var Plejeberna?

Answer 18

Plebejerna var den breda allmänheten och fria medborgare. De inkluderade allt från jordbrukare, hantverkare och köpmän till fattiga arbetare.

Hade till en början inte samma politiska rättigheter som patricierna.

Plebejerna kämpade under flera århundraden för att få fler rättigheter.

Question 19

*Hur förändrades Plejebernas (politiska) situation under republiken?

Answer 19

Plebejerna gick från att vara en underordnad klass med få rättigheter till att få större politisk och social makt under republikens tid.

Exempel på förändringar:
-Fick rätt att välja egna representanetr
-Mer rättvist rättssystem
-Plejeber som hade blivit rika kunde få ta plats i senaten och få högre ämbeten
-Plejeber fick gifta sig med Patricier (tidigare förbjudet)

Question 20

Vilka var proletärerna?

Answer 20

De ruinerade bönderna som flyttade in till Rom och andra städer kallades proletärer.

De kallades proletärer för att de var de allra fattigaste och inte hade några andra egendomar än sina barn.

Ofta hade de svårt att försörja sig då det var billigare för arbetsgivaren att använda sig av slavar.

Question 21

Varför var patricierna rädda för proletärerna?

Answer 21

1. Inflytande:
   Trots att proletärerna var fattiga och utan ägodelar hade de fortfarande rösträtt som fria medborgare, och deras röster kunde utnyttjas av politiska ledare.
2. Rädslan för revolter:
   Patricierna var oroliga för att missnöjda proletärer, då de var många, kunde göra revolution. Det kom flera sådana försök.

Question 22

Vad gjorde politikerna för att få proletärernas röster?

Answer 22

De erbjöd “Bröd och skådespel” d v s de delade ut spannmål och bekostade hästkapplöpningar och gladiatorspel.

Question 23

När romarriket växte till ett imperium underminerades de fria böndernas situation. Hur kom detta sig? Beskriv förhållandet mellan patricier, bönder, slavar och proletärer på ett kort och enkelt sätt

Answer 23

När Rom växte till ett imperium fick fria bönder det allt svårare. Många bönder tvingades sälja sina gårdar eftersom de inte kunde konkurrera med de stora jordegendomarna, latifundierna, som ägdes av rika patricier och drevs med billig slavarbetskraft.

Detta gjorde att fler bönder blev arbetslösa och flyttade till städerna, där de blev fattiga proletärer utan mark.

Förhållandet:

Patricier: Ägde stora gårdar och använde slavar för arbete.
Slavar: Arbetade på patriciernas gårdar utan lön och hade inga rättigheter.
Bönder: Fria medborgare som förlorade sina gårdar och blev allt fattigare.
Proletärer: Fattiga stadsbor utan mark, beroende av statens stöd eller tillfälliga arbeten.

Så småningom ledde detta till sociala problem och konflikter inom Rom.

Question 24

Berätta om styrelsesättet i den Romerska republiken

Answer 24

Den Romerska republiken var inte särskilt demokratisk. Den mesta makten låg i händerna på en rik överklass, Patricierna. Det var bara de som kunde få höga ämbeten

Konsuler: Två konsuler valdes varje år och fungerade som högsta verkställande makt och militära befälhavare. De hade makt att fatta viktiga beslut, men de kunde ställas till svars för sina beslut.

Senaten: En mäktig rådgivande församling bestående av äldre och erfarna politiker (enbart Patricier) Senaten hade stort inflytande över lagstiftning, utrikespolitik och ekonomi.

Folkförsamlingar: Medborgarna samlades i olika församlingar för att rösta om lagar, välja ämbetsmän och fatta viktiga beslut. De rikare och mer inflytelserika grupperna hade större inflytande per röst än de fattigare.

Det romerska systemet kombinerade demokratiska element med aristokratiska och oligarkiska strukturer, där makten var fördelad mellan olika institutioner och klasser.

Slavar, invandrare och kvinnor saknad politiska rättigheter.

Question 25

*Jämför/Sammanfatta och beskriv likheter och skillnader i styrelsesättet i den romerska republiken med styrelsesättet i Aten under demokratin.

Answer 25

I den romerska republiken delades makten mellan olika grupper där de rika hade mest inflytande, (blandning av demokrati och aristokrati/oligarki).
Aten hade en mer direkt demokrati där medborgarna själva röstade om viktiga beslut.

Likheter:
Båda hade en form av folkstyre där medborgarna hade inflytande (kollektivt styre).

I båda deltog flera personer i beslutsfattandet snarare än att en enda person hade all makt.

• Invandrare, slavar och kvinnor hade ingen rösträtt varken i Rom eller Aten.

Skillnader:
I Rom valde man representanter, medan i Aten deltog medborgarna själva direkt i besluten.

Rom hade också större inflytande för de rika (fler rättigheter beroende på social status och klass) med medan Aten hade ett mer jämlikt deltagande bland medborgarna.

Rom: Republiken hade ett komplext maktsystem (där makten var delad mellan olika institutioner och klasser).
I Aten fanns ingen motsvarighet; de flesta beslut togs genom direkt omröstning.

Question 26

Hur kunde man bli invald i senaten i Rom?

Answer 26

För att bli invald i senaten krävdes att personen i fråga ägde en stor förmögenhet. Medlemskapet i senaten ansågs därför som mycket exklusivt och statusfyllt.