Histologi Flashcards
Vad består GI-kanalens väggar av, generellt? (4)
Mukosa - Epitelet, lamina propria som är ett bindvävslager och muscularis mucosae, glattmuskulatur
submukosa - Irregulär bindväv
muscularis externa - Mestadels tvådelat lager glattmuskulatur
serosa - Ett membran av enkelt squamous epiter, mesothelium, och små mängder bindväv. Innehåller även Adventitia
Varför skiljer sig mukosan mellan de olika delarna?
Olika funktion. Huvudfunktioner är skydd, utsöndring och absorption
Esofagus
Mukosa - ickekeratiniserat flerskiktat skiveptitel. Lamina propria är lik den som finns i resten av kanalen. Lymfatistk vävnad. Djupa lagret av mukosan, muscularis mucosae, består av longitudinell glattmuskulatur. Extra tjock där man sväljer
Submukosa - Större blodkärl, lymfatisk vävnad, nervfibrer och ganglionceller. Meissners plexus. Finns även körtlar här.
Muscularis externa - Två glattmuskellager, ett inre cirkulärt och ett yttre longitudinellt. Skiljer sig från resten av GI i den övre tredjedelen där det finns tvärstimmig muskulatur. Resten endast glattmuskulatur. Auerbachs plexus (myenteriska plexat)
Yttre lagret består av adventitia som fäster esophagus mot kringliggande strukturer
Två mukusutsöndrande körtlar. 1. I submukosan, 2. I lamina propria mot den terminala delen, ibland även i början på E
Magsäkens indelningar?
Generell struktur?
Tre indelningar: Cardia, pylorus och fundus
Mukosa, submukosa, muscularis externa och serosa. Longitudinella folds som kallas rugae (viktiga för expansion)
Gastric pits, små hål där många av de viktiga cellerna finns. Enkelt kolumnepitel täcker gastric pits.
Magsäcken fundus
Mukosan i fundus:
Gastric glands - Från botten på gastric pits till muscularis mucosae.
Isthmus - Stamceller, precis nedanför en gastric pit.
Här finns mukösa nackceller, chefsceller, parietalceller och enteroendokrina celler. De kallas tillsammans fundic glands.
Magsäcken cardia
Litet område vid övergången från esophagus. Mest mukusutsöndrande celler.
Man kan se övergången från flerskiktat skivepitel till cardia där det finns körtlar och gastric pits.
Magsäcken pylorus
Gastric pits, färre parietalceller. Mycket mukösa celler. Enteroendokrina celler.
Magsäckens lamina propria och submukosa
Muscularis mucosae består av två tunna lager, ibland ett tredje som tenderara att vara cirkulärt. Tunna stråk av muskelceller går upp mot lamina propria och hjälper till med utflödet av gastrokörtlarnas utsöndring
Submukosan är tjock och har det vanliga i sig. Meissners plexus igen.
Magsäckens muscularis externa och serosa
Man brukar prata om tre lager muskler i tre lager, ett lonhitudinellt, cirkulärt och oblikt lager, men det är snarare lite mer random än lager. Funktionen är att blanda kymus och knuffa det vidare till tarmen. Auerbachs plexa mellan “lagrena”
Serosan är som övriga GI
Tunntarmen
Mukosa:
Enterocyter, enkelskiktat skivepitel Lieberkuhnska kryptor (intestinal glands)
Villi och mikrovilli
Peyers plack - extra många o ileum, lymfatisk vävnad
Pantehceller
Submukosa: Brunnerskörtlar - i duodenum. Särskiljer.
Muscularis externa: två lager, inre cirkulärt och yttre longitudinellt
Tjocktarmens distinkta delar
Distinkta delar som endast finnes här:
Teniae coli: Tre specifika band muskler i muscularis externa, longitudinellt
Hausta coli: säckliknande former mellan teniae coli, externa ytan
Omental appendices: Små fettprojektioner i serosan, ses på utsidan av colon
tjocktarmens mukosa och submukosa
Enkelt kolumnepitel. Samma celltyper som tunntarmen förutom panthceller, inga villi men kryptor, “smooth”,
Lamina propria har extrasaker mot rester av GI:
Kollagelager, Pericryptal fibroblast sheath, extrautvecklat GALT, färre lymfkörtlar
Submukosa - inget konstigt
Annat i tjocktarmen
Teniae coli
Haustra colli - skapandet av säckliknande strukturer till följd av utformningen av teniae coli. Ser man utanpå tjocktarmen
Analkanalen, enkeltskiktat kolumnepitel blir flerskiktat i analtransitionszonen. Sedan övergår det i flerskiktat skivepitel
