Gastrointestinal utveckling Flashcards
Varifrån bildas kaviteten med skiljeväggar mellan de viscerala organen?
Kroppen består av de kaviteter som innehåller de olika organen. Den intraembryonala coelomhålan, förlängningen av coelomhålan, kommer göra att de viscerala organen ligger i en kavitet med skiljeväggar mellan dem.
Vilka 3 håligheter bildas för organen?
- Pericardium
○ Cardia
- Pleura
○ Pulmones
- Peritoneum
○ Bukviscera
Vad kallas kaviteten för lungorna?
Lungsäckarna är inte själva kaviteten utan pleurahålen heter cavum pleurum. Hinnan kommer ligga veckad kring denna avskiljning.
Vilken celltyp bekläder kaviteternas insida och vad urssprungar dessa från?
Vilken funktion har dessa?
Alla celler som bekläder kaviteternas insida är av samma natur. Denna celltyp heter mesotel. Dessa celler kommer från den extraembryonala coelomhålan och kommer omge viscera i bröst- och bukhåla. Dessa kommer utsöndra en viss mängd vätska mellan den parietala och den viscerala delen som tillåter att organen kan röra på sig inom sitt compartment. Det typiska är att ett organ i en sådan placering får en täckning av hinnan så att den inte bara ligger hur som helst i kaviteten.
Av vilka 2 lager är alla hinnor uppbyggd?
Hinnan har en parietal del mot väggen och en visceral del som omsluter organet. Det är uppbyggnaden av alla hinnor. Däremellan finns själva kaviteten. Kaviteten existerar inte som en luftfylld hålighet utan fylls ut av organ och vävnaden mellan dem.
Hur går bildningen av bukhålan till?
Var återfinns viscerala peritoneum, ektodermet, endodermet och amnion?
Vad ursprungar peritoneum från?
Viscerala peritoneum kommer ligga runt embryot. Lateralt i embryot kommer ektodermet och amnion växa till sig ventralt så att bukväggen kan slutas. Vid denna slutning av bukväggen kommer peritoneum att följa med då denna som sagt bekläder dessa strukturer på den ventrala sidan av embryot. Amnionhinnan kommer omge embryot då detta är färdigt.
Endodermet kommer smalna av, det blir långsmalt längs embryots cranial-caudala axel. Det kommer även bli så att den dorsala bukväggen går samman som tidigare har delats upp av endodermet, det vill säga av det blivande tarmröret. Det skapas en parietal hinna som kommer bekläder bukhålans insida men även en visceral hinna som då omger endodermal vävnad, d.v.s. tarmröret. Förbindelsen mellan viscerala och parietala hinnan är veck av peritoneum som kallas mesenterium. Mesenterium återfinns endast i bukhålan och inte någon av de andra kaviteterna.
Bukhinnan (peritoneum) kommer från mesoderm. Mesoderm finns både intra- och extraembryonalt vilket förklara hur extraembryonala strukturer kan bilda bukhinnan.
Namnge 1-9 i bilden.
Det finns en öppning hos embryot som kommer bli munnen senare. I bilden är det gula endodermalt. Man kan se farynx samt anlaget för tyreoidea och lungorna. Vid duodenum finns anlagen för pankreas och levern. Vid midgut har man en förbindelse till gulesäcken, ductus omphalomesentericus, som ligger utanför embryot. Den har en förbindelse till tarmröret som eventuellt smalnar av. Tarmröret har bildats tack vare att embryot har lyckats internalisera endodermet.
Vilka tre anatomiska delar kan magen delas upp i?
Magen kommer anatomiskt delas upp i tre delar:
● Foregut - svalg till duodenum
● Midgut - duodenum till ungefär halv colon
● Hindgut - resterande delen av colon till anus
Vad ursprungar urinblåsan från?
Hindgut står i förbindelse med fortsättningen av endodermet som eventuellt blir urinblåsan. Urinblåsan har alltså ett huvudsakligen endodermalt ursprung.
Vad bestämmer den anatomiska kärlförsörjningen av tarmen och var är utgångspunkten?
Indelningen av fore-, mid- och hindgut stämmer precis med den anatomiska kärlförsörjningen av tarmen som följer denna uppdelning med utgångspunkt i bukaorta.
Vad sker i bilden?
Hur går rotationen av det dorsala mesenteriet och tarmröret till?
Tarmröret kommer växa till sig till en längd längre än vad bukhålan sträcker sig. Därför måste tarmröret roteras för att rymmas. När organen landar på sin plats så kommer den distala delen av tarmen på grund av rotationen att löpa ytterst och omge de på insidan liggande organen och duodenum. Denna rotation är så stor att tarmarna under en viss period inte kommer få plats i bukhålan, de kommer puta utåt och kommer befinna sig extraembryonalt. De kommer sedan föras in i bukhålan igen. Bredvid naveln har man en öppning en period innan den stängs och det är från denna som tarmröret kommer bukta ut. Tarmarna går ut bredvid navelsträngen i extraembryonala coelomhålan.
När embryot växer blir gulesäcken mindre och till slut blir det en rest som smälter samman med navelsträngen. Man kan hitta rester av gulesäcken proximalt i navelsträngen. Infästningen för förbindelsen mellan tarmrör och gulesäck blir distala ileum.
Vad medför malrotetion (felaktig rotation) av tarmröret?
Vilka symptom fås?
En felaktig rotation, en ofullständig sådan, kommer göra att colonramen inte kommer etableras och caecum kommer återfinnas mitt i buken istället för nere till höger. Skulle man ha en appendicit då man har en sådan malrotation kommer symtombilden avvika från den normala vilket man bör ha i åtanke. Malrotation är ovanligt och medför andra missbildningar oftast.
Det som kan hända vid en malrotation är att tarmarna får en volvulus (tarmvred). Den vanligaste orsaken till tarmvred är att den distala delen av colon roterar och man får då intensiv buksmärta samt en avsaknad av avföring. Då tarmarna vrids kring sig själva kommer deras lumen att bli förminskad och ihopklämt vilket även gäller för kärlförsörjningen.
Vad sker vid Meckels divertikel och vilka symptom fås vid detta tillstånd?
Hur behandlas det?
De könsceller som senare skall bilda spermier respektive ägg kommer från gulesäcken.
Ibland kan ductus omphalomesentericus (gången från tarm till gulesäck) lämna en rest på grund av ofullständig tillbakabildning. Detta kallas för Meckels divertikel, en utbuktning av tarmen som utgår från midgut. Man kan leva med Meckels divertikel, men den kan bli inflammerad och efterliknar då symtombilden vid pankreatit. Meckels divertikel kan också innehålla celler som bidrar till tumörutveckling.
Ibland kan förbindelsen kvarstå på olika sätt så att den
förbinds med bukväggen men utan lumen och utgör då endast en bindvävssträng. Ibland kan den vara lumenförande och då kommer tarminnehåll att föras genom denna som ligger vid naveln. Det kan även vara så att förbindelsen med bindväv hakar upp sig och blir hängande så att en loop av tarmen uppstår. Det leder till att tarmdelens blodförsörjning blockeras och det kan vara en orsak till tarmstopp. Det leder till tarmsmärtor och kommer behöva behandlas kirurgiskt.
Vad innebär gastroschisis och omphalocele?
Gastroschisis och omphalocele är inte ovanliga och innebär att inälvor tar sig genom bukväggen vid naveln och tarmarna kommer här inte kunna ta sig tillbaka in i bukhålan sedan.
Det finns två varianter, en där inälvor ligger inbakade i naveln med en hinna runt sig (omfalocele) och gastrochisis där inälvorna ligger utanför bukhålan utan hinnan runt sig.
Vid omfalocele ligger ofta mer av tarmen utanför. Det blir problematiskt eftersom att om tarmen finns utanför kommer kaviteten på insidan inte ha utvecklats vilket medför att det blir svårt att få in tarmarna igen. Det är en allvarlig missbildning men den är åtgärdbar.
Vilar förbindelser finns det mellan tarmarna och ventrala mesenteriet?
I den övre delen av bukhålan kommer tarmröret ha en förbindelse med både främre och bakre bukväggen. Här finns det en parietal bukhinna som bekläder denna vägg.
Ventrala duodenum har en förbindelse både framåt och bakåt. Man har det som kallas för ett ventralt mesenterium där mesenterium är det som förbinder viscerala bukhinnan och bukväggen (parietala bukhinnan). I det dorsala mesenteriet finns alla kärl och nerver som ska försörja bukhinnan.
Längre ner i buken har vi bara ett dorsalt mesenterium och bukhålan kommer alltså delas in i olika compartments. Högt upp har vi en höger och en vänster del av bukhålan som avskiljs av mesenteriet men så är inte fallet mer caudalt.
Hur går organutvecklingen i övre bukhålan till?
Från den övre bukhålan har vi organutveckling av lever, pankreas, mjälten och gallblåsan. I det ventrala mesenteriet tillväxer leveranlaget. I det ventrala mesenteriet utvecklas gallvägar, gallblåsan, lever och det främre anlaget för pankreas. I det dorsala mesenteriet kommer det större anlaget för pankreas växa till. Alla dessa har alltså endodermalt ursprung.
Därtill, fristående från tarmröret, anläggs mjälten i det dorsala mesenteriet. Dessa organ kommer alltså att budda ut från duodenum. Då dessa organ utvecklas och växer till sig gör de så omgivna av bukhinna.
Vad är omentum minus och ligamentum falciforme?
Det blir en peritoneal förbindelse mellan levern och ventrikeln med en gallgång som löper i det ventrala mesenterium. Detta kallas omentum minus. Det som finns mer perifert, närmare främre bukväggen kommer kallas ligamentum falciforme som är ett ligament som består av bukhinna. Den förankrar levern mot övre och främre diafragman. På så sätt skapas den slutgiltiga anatomin i ventrala övre bukhålan.
Namnge organen 1-11.
Hur relaterar organplaceringen i övre bukhålan till rotation?
Samtidigt som de olika organen anläggs kommer de rotera ett kvarts varv så att till exempel levern hamnar på höger sida istället för att hamna där den bildades, det vill säga vid mittlinjen. Det bildas på ventrikeln curvatura minor och curvatura major av denna rotation. Curvatura minor går mot levern, mot den ventrala bukväggen.
Mjälten bildas i det dorsala mesenteriet och förskjuts åt vänster. Mjälten kommer ligga dorsalt nära bukväggen. Dessa organ hänger ihop med bukhinnan som kom från ventrala respektive dorsala mesenteriet. Då detta sker kommer en del av bukhålan finnas bakom ventrikeln - bursa omentalis. Här kommer bukspottskörteln ligga senare.
Hur går utvecklingen av duodenum och pankreas till?
Från ventrala delen av duodenum kommer levern med tillhörande gallgångar knoppa ut. Här kommer ett väldigt litet anlag för pankreas även bildas. Det andra anlaget ligger på dorsala sidan av duodenum.
Pankreas har som tidigare nämnt två anlag:
- Ventrala pankreasanlaget
- Dorsala pankreasanlaget
Dessa smälter samman senare. Då rotationen sker kommer pankreasanlagen mötas på baksidan om tarmröret och förskjutas åt vänster så att pancreas huvudsakligen är placerad vänster om duodenum.
Ventrikeln kommer gå som en båge åt vänster medan pankreas går som en båge åt höger, de
kommer alltså ha en kurvatur i motgående riktningar. Pankreas ligger bakom ventrikeln. Pankreas kommer ofta ha två utförsgångar till duodenum varav den ena är en gemensam utförsgång med gallgången.
Då denna sammansmältning av anlagen sker kommer pankreas och duodenum gå från att vara intraperitoneala till att sammansmälta med dorsala bukväggen (se bild ovan) och blir sekundärt retroperitoneala organ då de började som intraperitoneala organ och sedan hamnade retroperitonealt.
Vad sker vid pancreas annulare och duodenal stenos?
Sammansmältningen av pankreasanlaget kan gå fel så att pankreas bildar en manschett runt duodenum och därmed komprimerar duodenums lumen - en duodenal stenos. Detta kallas för pancreas annulare. Det kan vara en orsak till tömningssvårighet av ventrikelinnehåll.
Vad sker vid pylorusstenos och vilka effekter fås?
Pylorussfinktern kan vara förtjockad, en så kallad pylorusstenos, som även det innebär att det blir en försvårad passage av ventrikelinnehåll.
Hur regleras pancreas progenitorceller och vilka celler bildar dessa?
Vilka faktor gör att dessa celler blir tarmceller istället?
De två anlagen kommer adderas i duodenalväggen och specificeras var för sig. Det finns en transkriptionsfaktor som är med i bägge fall, Pdx1. Pdx1 uttrycks bara i progenitorceller som ska bli pancreas, både hos endokrina och exokrina pankreas.
Från denna progenitorcell som är pluripotent får man alla pankreas celltyper: duct cells, acinar cells, endocrine lineages. Det blir olika reglering av anlagen, där det ventrala anlaget induceras av hjärtanlaget vilket det dorsala anlaget inte gör.
När dessa celler specialiseras förutsätter det att Shh inte uttrycks i det dorsala anlaget. Shh nedregleras i dessa celler vilket är förutsättningen för att de ska kunna bli pancreasceller. Vid förekomst av Shh bildas istället tarmceller.
Hur går utvecklingen av levern och gallgångarna till?
Leveranlaget utvecklas tillsammans med ventrala pankreasanlaget och gallgångarna och får signalering från hjärtanlaget, likt pancreas.
Septum transversum, ursprungsanlaget till diafragman, kommer etableras som en septumbildning som skiljer bukhålan från brösthålan. Detta föregås av signaler som inducerar levern. Levern sitter fäst mot diafragman och dessa utvecklas i närhet av varandra.
Gallgångarna och gallblåsans celler samt leverceller har samma progenitorcell, hepatoblaster, som under inflytande av olika transkriptionsfaktorer kommer specificeras. Man kan trigga en cell att bli levercell eller pankreascell experimentellt.
Vad innebär kongenital gallvägsatresi och av vilka typer finns det?
Kongenital gallvägsatresi är då de extrahepatiska gallvägarna (som leder gallan till duodenum) är ofullständiga. Detta är inte förenligt med liv och barn som har detta dör därför av detta om man inte lyckas hjälpa dem.
Det finns tre typer av denna åkomma:
● Typ 1: (5%): öppetstående gångar proximalt om ductus choleductus.
● Typ 2: (2%): öppetstående gånger proximalt om ductus hepaticus.
● Typ 3: (>90%): öppetstående extrahepatiska gånger saknas helt.
○ Det är i dessa fall väldigt svårt att skapa förbindelser.
Med grafting skapar man nya gallgångar för att försöka åtgärda detta experimentellt vilket man hoppas kan bli en framtida terapi.
Hur går utvecklingen av enteriska nervsystemet till?
Från vilka celler bildas det och vilka faktorer är viktiga för migrering av dessa?
ENS kommer reglera sekretion och motorik i tarmväggen. Dessa celler kommer migrera från neurallisten. De är alltså neuroektodermala i sitt ursprung.
Hur tar sig neurallistcellerna till tarmväggen? De vandrar dit genom mesenteriet som förbinder tarmen
med bukväggen. Den mekanismen, denna vandring, styrs av en signal i form av att gangliecellernas
prekursorceller uttrycker RET. GDNF (glial derived neurotrophic factor) kommer vara ligand åt RET som finns på de neurallistceller som skall vandra in i tarmväggen.
GDNF produceras av tarmceller. RET stimulerar alltså proliferation och migration hos dessa celler och potentiellt överlevnad och differentiering vid inbindning av liganden GDNF.
Vad sker vid Hirschprungs sjukdom och av vilka 2 former finns den?
Vilka symptom fås?
Hirschsprungs sjukdom kallas även megacolon och aganglionos. Vid denna sjukdom saknar tarmväggen ganglieceller. Det som händer när inga ganglieceller finns är att det inte finns någon peristaltik vilket innebär svår förstoppning som i sin tur innebär en patologisk vidgning av tarmväggen. Det finns två former av Hirschsprungs: segmentell och total.
Har man en segmentell variation får man de patologiska dilatationerna tillsammans med en oförmåga till peristaltik. Det är en intressant eftersom sjukdomen har en känd molekylär orsak. Hirschsprungs sjukdom orsakas av en “loss of function”-mutation hos Ret-genen.
RET är samma gen som är muterad då tyreoidea hamnar högre upp på halsen.
