Fysioterapi V VT-17 Flashcards

1
Q

Du träffar en patient med ländryggssmärta som strålar ut i ena benet. Efter kartläggningen misstänker du att det kan handla om diskogena besvär.
Ange 3 typiska anamnestiska fynd som tyder på diskogena besvär. (alltså vad är det för typiska symtom som patienten beskriver i samtalet som tyder på diskogena besvär) (3p)

A
  • Periodiska besvär
  • Belastningskänsliga mer ont på kvällen
  • Flexionssmärta
  • Rhizopati att smärtan strålar ut mot benet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ange 3 troliga neurologiska undersökningsfynd om din patient har S1 påverkan. (3p).

A
  • Det ger en atrofi på gastrocnemius
  • Smärta lårets och underbenets baksida/utsidan av foten
  • Nedsatt: Achillesreflexen
  • Domningar/saknad sensibilitet vad och lateral häl, fot och tå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ange 1 differential diagnos och beskriv hur du kan undersöka/ställa frågor för att utesluta denna diagnos, motivera ditt svar (2p).

A

Malignitet: fråga efter nattlig värk och tidigare cancer –> om ja: patient bör skickas till läkare för vidare utredning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Barn och ungdomar är stora vårdkonsumenter. Olika lagar har stiftats för att stärka barns grundläggande rättigheter i Sverige.
Vad ingår i varje barns grundläggande rättigheter? (2p)

A
  • Att få omvårdnad
  • Få växa upp under trygga förhållanden med närvarande vuxna
  • Att få utvecklas i sin egen takt utefter sina egna förutsättningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Anmälningsplikten som är beskriven i socialtjänstlagen är ett exempel på en sådan lag som har stiftats för att skydda barn. Vad innebär den plikten? (2p)

A

-att man som vårdpersonal är skyldig att anmäla vid misstanke om att barn far illa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

2015 skrevs patientlagen om och där gjorde man ett förtydligande vad gäller barns rättigheter. Vad är det förtydligandet?(2p)

A

När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt
klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Namnge fyra viktiga ligament i knäleden samt ligamentens huvudsakliga funktion. (4p)

A

Lig. Collaterale mediale: hindrar valgusvackling
Lig. Collaterale laterale: hindrar varusvackling
Lig. Cruciatum ant: bromsa framåtglidning av tibia gentemot femur
Lig. Cruciatum post: bromsa bakåtglidning av tibia gentemot femur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

En patient med knäsmärta söker dig. Under anamnesen misstänker du att patienten har en främre korsbandsskada. Beskriv tre anamnestiska ”fynd” som tillsammans får dig att misstänka främre korsbandsruptur (3p)

A
  • Vilket typ av trauma: vridvåld mot knä, översträckning av knäled
  • Icke-kontakt-skada
  • Ledsvullnad inom ett dygn
  • Patient upplever att knä vill vika sig vid belastning/känner instabilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Du undersöker en patient med nackproblem och du misstänker en nervpåverkan. Ange lämplig identifikationsmuskel och (eventuell) reflex för respektive nervrot (4p)

A

C5 m. Deltoideus/m. Biceps brachii; reflex: bicepssenan
C6 m. biceps brachii/ m. extensor carpi radialis longus och brevis; brachioradialisreflex
C7 m. triceps/handledsflexorer/fingerextensorer; reflex: tricepssenan
C8 interrosseusmuskler/fingerflexorer; fingerflexorreflex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Du undersöker en patient med huvudvärk. Du misstänker att patienten har en cervikogen huvudvärk och du undersöker därför den övre cervikalryggen noggrant. vilka rörelsesegment räknas till övre cervikalryggen? (1p)

A

C0-C2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka rörelser är störst i respektive segment och vad räknar du som normal rörlighet i dessa rörelser? (3p)

A
  • C0-C1: flexion (efter max rotation) 10-20 ° + extension (efter max rotation) något större rörelseutslag flex/ex: 10-30 °
  • C1-C2: rotation (efter maximal flexion) ca 45 ° normalt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Du undersöker en patient med axelsmärta. Patienten har en lätt inskränkt rörlighet i flexion och extension, som du tolkar beror på nedsatt uppåtrotation av scapula. Ange två muskler som uppåtroterar scapula (1p)

A

a. Ange två muskler som uppåtroterar scapula (1p)

- Övre M trapezius samt m. Serratus anterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka leder samverkar för att scapula skall kunna uppåtrotera fullt och vilka rörelser bidrar respektive led med? (3p)

A
  • SC-led och AC-led samverkar för att kunna uppåtrotera fullt
  • SC: elevation och posterior rotation
  • AC: uppåtrotation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

En patient söker dig med tilltagande värk i vä skuldra. Patienten är i 55 års ålder och du misstänker en frusen skuldra.
Vilka huvudsakliga undersökningsfynd styrker och talar för denna bedömning(2p)

A
  • Stumt end-feel
  • Aktiv=passiv ROM
  • Huggsmärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Frozen shoulder: Beskriv det förväntade naturalförloppet så noggrant som möjligt (3p)

A
  • Mycket smärta i början av förloppet: 3-6 mån
  • Stelhet 6-9 mån: ”frysta fasen”
  • Upptiningsfas: 6-9 mån
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Frozen shoulder: Nämn en troligen differentialdiagnos (1p)

A

GH-artros slätröntga

17
Q

Rädsla och oro är:

A

betingade känslomässiga responser

18
Q

Beskriv två metoder som man kan använda sig av vid träning för att minska en rädsla för att röra sig. Förklara hur dessa metoder skiljer sig åt samt vilka inlärningsteorier de baserar sig på? (6p)

A
  • Graderad aktivering: gradvis ökning av aktivitetsnivån med förstärkning när förutbestämda delmål uppnås (operant inlärningsteori)
  • Gradvis exponering in vivo: gradvis och systematisk (enl en hierarki 0-100) pröva aktiviteter som normalt undviks pga rädsla eller obehag i en verklig situation patientens rädsla-föreställningar utmanas (respondent inlärningsteori)
19
Q

Beskriv fyra olika sätt på vilka förstärkande konsekvenser kan tillföras när önskvärt beteende genomförs, vilket ökar sannolikheten att beteende ska upprepas. (4p)

A
  • Beröm och uppskattning
  • Praktiskt förstärka önskvärt beteende tex guida ett rörelsebeteende
  • Belöning yttre/inre
  • Differentierad förstärkning: önskvärda beteende förstärks, icke-önskvärda beteenden förstärks inte
20
Q

Du har en patient på mottagningen som ådrog sig en högersidig axelfraktur (collum chirurgicum av tvåfragmentstyp). Det skedde för 7 dagar sedan och skall behandlas konservativt. Beskriv tre viktiga grundläggande behandlingsåtgärder (övningar) som är adekvata i den inledande fasen. (3p)

A
  • Immobilisering active move sling (ca 10-14 dagar)
  • Cirkulationsträning i omkringliggande leder
  • Högläge
  • Tidig “mobilisering” ADL
  • Vilolägen
  • hållning
21
Q

En ung, idrottsaktiv kille söker dig för smärta i den högra ljumsken. Du misstänker att det kan härröra från m. rectus femoris eller m. iliopsoas.
Ange ursprung fäste för respektive muskel. (2p)

A
  • m. rectus femoris: U: SIAI F: tuberositas tibiae genom patellasenan
  • m. Iliopsoas; m iliacus: u:fossa iliaca/m. Psoas major: u: laterala sidor på kotkroppar TH11, L1-L4, processus costales L1-L5 m. Iliopsoas f: trochanter minor
22
Q

Hur kan du differentiera de två emellan via motståndstest? (iliopsoas, rectus femoris)(1p)

A
  • m. Rectus femoris går över knät manuellt motstånd nedanför knäna borde ge smärtsvar i m. Rectus femoris (?)
  • m. Iliopsoas manuellt motstånd ovanför knä (?)
23
Q

Din misstankes om att de två ovanstående musklerna skulle vara involverade visar sig vara fel. Du går vidare med att utföra ett impingementtest för höftleden. Beskriv hur du utför testet. Förklara även vad som räknas som positivt utfall på testet. (2,5p)

A

FAI: patient i ryggliggande 90 graders flexion i knä 90 graders flexion i höftled adducera + inåtrotera: smärta

24
Q

Du träffar en 55-årig kvinna på mottagningen. Hon har ont på insidan av höger knä sedan ett år tillbaka. Smygande debut. Gör ont vid längre tids belastning (exempelvis längre promenader). Ingen vilovärk, ingen svullnad. Känns stelt vid igångsättning. Opererades för en främre korsbandsruptur i höger knä för 20 år sedan.
Vilken diagnos är troligast utifrån ovanstående information? (1 p)

A

Gonartros

25
Q

Nämn och motivera 3 saker i ovanstående information som du baserar den här misstanken på. (3 p)

A
  • Smygande debut
  • Stelt vid igångsättning
  • Smärta vid längre tids belastning
26
Q

Nämn 3 fynd vid den fysiska undersökningen som skulle stärka misstanken ytterligare. (3 p)

A
  • Krepitationer vid aktivt rörelseuttag
  • Ömhet över benstrukturer
  • värmeökning över knät
  • Svullnad över knät
  • Inskränkt rörlighet
  • Atrofi quadriceps
27
Q

Hon frågar om det behöver göras en radiologisk undersökning av knät. Vad svarar du utifrån de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar? (1 p)

A

Om diagnos fortfarande är oklar efter samlad bedömning av anamnes och undersökning kan röntgen genomföras som komplement

28
Q

Du träffar en patient som söker för ländryggssmärta sedan 6 månader tillbaka. Kartläggning och undersökning tyder på att det är en nociceptiv smärta som utvecklats till ett långvarigt smärtsyndrom.
Ge 3 exempel på orsaker till nociceptiv smärta (3p)

A

Ischemisk, mekanisk, inflammatorisk

29
Q

Förklara begreppet perifer sensitisering i samband med att smärtan uppstår (1p)

A
  • Retningströskeln för nociceptorn sänks lokal frisläppning av prostaglandiner och cytokiner som binder till receptorer på nervändsluten och leder till att nerven lättare retas
30
Q

Förklara begreppet central sensitisering och ge 3 exempel på förändringar som då sker. (2,5p)

A
  • Lägre retningströskel hos nervceller i ryggmärgen
  • Aktivering av närliggande nervceller i ryggmärgen
    Förändringar: disinhibition minska daktivitiet i särthämmande system
    Smärtfaciliterande system ökad aktivitet i nedåtgående smärtretande system
    Synaptisk plastiicitet ökning av synapser mellan nervceller, signalöverföring för smärta underlättas
31
Q

Beskriv förhållandet mellan perifer- och central sensitisering vid akut- respektive långvarig smärta (2p)

A

Akut smärta: större perifer sensitisering än central

Långvarig smärta: större central sensitisering än perifer

32
Q

Det finns psykologiska faktorer som kan förklara varför ett akut smärttillstånd utvecklas till ett långvarigt och bidrar till att smärtan vidmakthålls. Beskriv 3 olika psykologiska faktorer och förklara på vilket sätt de är viktiga i denna process. (6p)

A
  • Emotionella faktorer rörelserädsla/smärträdsla
  • Kognitiva katastroftankar
  • Beteendefaktorer undvikandebeteende/copingstrategier

Dessa tillsammans skapar beteendeförändringar som i längden kan leda till ogynnsamma förhållanden att rehabilitera den initiala smärtan och gör det svårare ju längre tiden går. Gör att smärtan vidmakthålls

33
Q

Din patient har fått diagnosen Reumatoid artrit för 1 år sedan, har fått adekvat farmakologisk behandling och ledinflammationerna har gått tillbaka. Patienten kommer till dig för att få hjälp att komma igång med träning.
Beskriv och motivera varför det är viktigt med fysisk träning vid RA. (3p)

A
  • Därför att man har sett en snabb regression av muskeluthållighet/kondition
  • Det är vanligt att dö i hjärt-kärlsjukdomar
  • Det är en bättre sjukdomsprognos med fysisk aktivitet
34
Q

Vilka fysiska och psykosociala aspekter behöver du ta hänsyn till vid träningsplaneringen och motivera varför detta är av särskild vikt vid RA? (3p)

A
  • Att inte gå på för hårt i början då konditionen och muskeluthålligheten kan ha försämrats mycket
  • Att sjukdomen går i skov så att man lägger up alternativ träning vid ett skov
    Patienten kan vara stel och ha ont vilket kan leda till rörelserädsla
35
Q

Beskriv 3 olika strategier för hur man kan stödja patienten att vidmakthålla fysisk aktivitet och träning (3p)

A
  • Handledd träning har bäst effekt
  • Att träna med andra som har lyckats bibehålla träning för att se att det är möjligt
  • Att inte gå ut för hårt öka successivt så att patienten känner att denne klara av träningen
36
Q

Du träffar en patient som ådrog sig en lateral fotledsdistorsion för 3 veckor
sedan. Patienten har fortfarande smärta kring laterala malleolen ibland när hon går och blir därför begränsad i sin förmåga att gå. Patienten har som mål att hon både vill kunna gå och springa utan att vara begränsad.
Vilka strukturer är troligtvis skadade och vad finns det för specifika tester för att undersöka dessa? (2p)

A

FTA-ligamenten –> undersöks mha draglåda för fot

Calcaneofibulare –> talar tilt

37
Q

Fotledsdistorsion: Vilka grundläggande övningar skulle vara adekvat för den här patienten att träna. Ange 3 övningar och ange syfte och dosering för respektive övning? (3p)

A
  • Rörelseträning för att bibehålla rörlighet i fotleden: för fotled uppåt och nedåt (initialt utan motstånd) ,
  • belastning för att stärka upp muskulaturen som bidrar till att stabilisera leden (samma övning med gummiband därefter tåhäv), samt
  • proprioceptiv träning för att lära muskulaturen att bibehålla stabiliteten i ytterlägen och aktiviteter: enbenstående, enbensstående och blunda, och slutligen balansplatta
38
Q

Fotledsdistorsion: Ange 1 differential diagnos som skulle kunna vara aktuell i det här fallet (1p)

A

Fraktur i fotled alt. i mellanfoten