Fysioterapi V tenta VT-16 Flashcards

1
Q

Du träffar en patient med långvarig ländryggssmärta med utbredning ner mot vä skinka. Efter anamnes misstänker du att det kan handla om SI-leds problem.

a) Ange 3 vanliga orsaker till SI-ledsproblem. (3p)

A
  • Graviditet, Trauma, Inflammatoriska sjukdomar (AS)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ange 3 smärtprovokationstest du kan göra för att verifiera misstanken om SI- ledsproblem (beskriv hur du ska utföra respektive test) (3p).

A
  • P4 (posterior pelvic pain provocation)
  • främre kompression
  • bakre kompression
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

SI-ledsproblematik: Ange 1 differential diagnos och beskriv hur du kan undersöka/ställa frågor för att utesluta/verifiera denna diagnos (2p).

A

utesluta ländryggsproblematik genom specifika test såsom ovanstående, hållningsobservation, fråga när smärtan uppkom, fråga om graviditet/trauma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ange 4 adekvata råd utifrån att det handlar om SI-ledsproblem (2p).

A

uppmuntra till väl anpassad fysisk aktivitet

  • vilopositioner
  • hjälpmedel (vid behov)
  • minska eller avstå från aktiviteter som innebär ensidig belastning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Det är alltid viktigt att undersöka intilliggande leder. Tex att undersöka höftleder när vi har en ländryggspatient och axlar/nacke när vi har en bröstryggspatient.

a) Varför är det viktigt, beskriv varför och ge ett exempel. (3p)

A

Pga av hur vi ser ut anatomiskt med muskler och nerver som går över flera leder och kan påverka flera leder inskränkt rörlighet i en led kan ge symptom i ett annat segment eller led

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

a) Hur kan rörligheten i höftled och ländrygg påverka varandra, förklara och ge exempel på hur en rörelseinskränkning i ena leden/-erna kan påverka i andra leden/-erna

A

Stram hamstrings kan ge upphov till sämre flexion i höften och man får då ta ut rörligheten i ländryggen
Stram höftböjare tippat bäcken ökad ländryggslordos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

a) Om du har en patient som har nedsatt rörlighet enligt ditt exempel ovan som du anser behöver träna rörligheten i den leden/-erna där rörligheten är inskränkt. Ge 1 exempel på en hemövning där du kan träna den ledrörligheten. Välj en position med minskad risk att ta ut rörligheten i intilliggande led/-er. Beskriv hemövningen noggrant och förklara varför just den här övningen minskar risken att ta ut rörligheten i intilliggande led/-er.

A
  • Liggande på golvet med raka ben upp mot väggen var noga med att inte dorsalflektera foten då detta kan ge upphov till nervsträckning och inte stretching rygg och bäcken blir fixerade iom att de ligger på marken och rörligheten tas ut höften
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Du träffar en patient med smärta runt laterala delen av hö armbåge.
a) Du misstänker att det skulle kunna vara en lateral epicondylalgia och bestämmer dig för att undersöka om det är sensmärta. Vilka 3 undersökningar ingår då och vilka fynd skulle kunna tyda på att det handlar om sensmärta? (3p)

A

Isometriskt muskeltest, muskellängd, palpation reproduktion av igenkännande smärta på minst två av dessa indikerar ett positivt test

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

a) Du vill dock undersöka för att utesluta att det handlar om en perifer nerventrapment. Vilken nerv skulle det kunna vara som ger liknande symtom samt hur kan du undersöka för att utesluta denna differential diagnos? (2p)

A

n. radialis palpation av entrapmentområdet samt neurodynamiskt test av n. Radialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

a) Efter noggranna undersökningar beslutar du dig för att det handlar om en lateral epicondylalgia. Vilken grudläggande behandling ska du sätta in med tanke på rådande evidens på området? Beskriv behandlingsplanen samt vilka specifika åtgärder du sätter in (vilken/vilka övningar samt ungefärlig dosering). (3p)

A

Muskeltöjning extension armbågsled, pronation underarm, palmarflexion handled: långsam töjning (15s – 30 min) 1-3 gånger per dag
Excentrisk träning 1 gång om dagen underarm på stabilt underlag, hand fritt i rummet, dorsalflexion snabbt upp och långsamt ned successivt stegrad ökning med vikt 3x15 2 gånger dagligen under minst 3 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

a) Beskriv 3 åtgärder som kan öka möjligheterna att din patient fullföljer behandlingen

A
  • Information om varför patient ska göra detta
  • Noggrann genomgång av övning
  • Uppföljning av träning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Du har en 55-årig patient på mottagningen med smärtor i höger ljumske.

Ange 3 anamnestiska fynd som skulle tala för att det är en coxartros? OBS! Ange
ej mer än 3 fynd. (3p)

A
  • perioder av spontanremission i början
  • belastningsmärta
  • vid senare skede vilovärk/nattvärk
  • igångsättningssmärta
  • morgonstelhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

) Ange 3 fynd vid den fysiska undersökningen som skulle tala för att det är en coxartros? OBS! Ange ej mer än 3 fynd. (3p)

A
  • nedsatt aktiv och passiv rörlighet
  • smärta vid passivt rörelseuttag
  • eventuell benlängdsskillnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad säger Maria Klässbos avhandling från 2003 om förekomsten av kapsulärt mönster i höftleden? (1p)

A

enligt klässbo finns inget entydigt kapsulärt mönster utan det finns varianter av olika kombinationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Namnge två olika typer av nociceptiv smärta och namnge vad i anamnesen som får dig att misstänka respektive smärttyp (4p)

A

Ischemisk patient upplever sig ha stela och ömma muskler

Mekanisk patient har ont vid rörelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. En patient med knäbesvär söker dig.

Du börjar med att undersöka aktiv och passiv knäledsrörlighet. Vilka rörelser
undersöker du och kring vilken rörelseaxel sker respektive rörelse? (2p)

A

Extension transversal axel
Flexion transversal axel
Rotation med knä i 90 graders flexion vertikal axel

17
Q

Du går vidare i undersökningen och testar knäledens rotatoriska och translatoriska stabilitet. Ange vilka ligament du testar samt hur du testar respektive ligament. (4p)

A

Genom främre och bakre draglåda för att testa främre och bakre korsband

18
Q

a) Du finner att patienten har fullgod ledrörlighet i knät och är stabilitetsmässigt helt ok. Du misstänker att patienten har ett muskulärt problem från knät. Namnge fyra muskler som passerar knäleden, samt vilken funktion respektive muskel har i knät. (4p)

A

m. quadriceps extension
m. hamstrings flexion
m. sartorius flexion
m. gracilis extension

19
Q

Redogör och förklara begreppen: traumatisk fraktur, stressfraktur och patologisk fraktur. (3p)

A

traumatisk fraktur: fraktur till följd av trauma
stressfraktur: fraktur till följd av för hög/mycket belastning under för lång tid utan att benet får en chans att återhämta sig
patologisk fraktur: fraktur till följd av sjukdom såsom osteoporos ex kotkompression

20
Q
  1. En patient har fått akut ont i nacke och arm. Läkaren har tolkat det som ett cervikalt diskbråck. Namnge fem undersökningar som talar för att patienten har en c6 nervrotspåverkan (5p).
A
  • Isometrisk motstånd biceps brachii
  • Isometriskt motstånd extensor carpi radialis longus och brevis
  • Sensibilitetsundersökning tumme, pekfinger halva underarmen ventralt
  • reflex brachialissenan
  • Generell nacktraktion (?)
21
Q

Ange 2 tester för subacromiellt impingement och förklara hur de utförs och vad som sker vid testen. (3p)

A
  • painful arc: abducerar båda armarna samtidigt smärta eller avvärjningsrörelse i mitten av rörelsebanan (80-120°) ses som positivt
  • hawkins sign: patient i sittande armen eleveras i scapulaes längsriktning till 90 ° passiv inåtrotation ger smärta vid positivt test då tuberculum majus slår i lig. Coracoacromiale och ventrala acromion
22
Q

Ange 2 tester för AC-leden och förklara hur de utförs och vad som sker vid testen. (3p)

A
  • horisontell adduktionstest: för armen i maximal horisontell adduktion ger kompression av både acromio-clavicularled och sternoclavicularled.
  • hög painful arc: passiv abduktion smärtar (över AC-leden) vid 160-180 grader. Detta test utförs vid axelledsrörlighet
23
Q

Ange 2 stabilitetstester i skuldran och förklara hur de utförs och vad som sker vid testen. (3p)

A
  • sulcus sign: dra humerus i kaudal riktning stor glipa mellan humerus och acromion = sulcus sign
  • apprehension test tryck dorsalt på caput humeri utför passiv utåtrotation positivt svar obehag el smärta
24
Q
  1. Vid ankyloserande spondylit (AS) är träning en av den viktigaste behandlingen för att upprätthålla en god fysisk funktion och livskvalitet.
    Föreslå 3 specifika rörlighetsövningar som bör ingå i ett träningsprogram för AS och motivera varför? (3p)
A
  • Ligga på sidan dra upp knäna mot magen vrid överkroppen åt andra hållet genom denna övning tar man ut rörligheten i bröstryggen
  • Sitt på en stol sätt händerna bakom nacken och luta dig bakåt över stolsryggskanten genom denna övningar ökar man extension i bröstryggen
  • Stå på alla fyra alternera mellan att svanka och kuta ryggen ökar rörligheten i ländryggen
25
Q
  • Stå på alla fyra alternera mellan att svanka och kuta ryggen ökar rörligheten i ländryggen
    Vid AS brukar columna stelna till och det är viktigt att bibehålla rörligheten

b) Föreslå 3 styrketräningsövningar som bör ingå i ett träningsprogram för AS och motivera varför? (3p)

A
  • rygglyft för att stärka columnas extensorer
26
Q

Ange vilka träningsformer/ fysiska aktiviteter som kan rekommenderas vid AS och motivera ditt svar? (2p)

A
  • stavgång/längdskidåkning ökar konditionen samt att den ger upphov till mer rörlighet i columna och axelleder
  • vattengymnastik man blir lättare i vatten så rörelse blir inte lika tungt för smärtande leder
27
Q

……………………………………..
När en akut smärta övergår i ett långvarigt smärttillstånd sker förändringar i det centrala nervsystemet.

a) Nämn 3 av dessa förändringar och förklara dem ur ett smärtfysiologiskt perspektiv. (3p)

A
  • Fler synapser
  • Förstärkning av synapser
  • Förändring av smärthämmande system i kroppen
28
Q

) I övergången från akut till långvarig smärta sker även psykologiska förändringar. Beskriv 3 psykologiska förändringar som är vanligt förekommande vid långvarig smärta. (3p)

A
  • Undvikandebeteende
  • Rörelserädsla
  • katastroftankar
29
Q

Vid muskuloskeletala smärttillstånd är det viktigt att undersöka både biomedicinska och psykologiska riskfaktorer som kan ha betydelse för prognosen.

a) Förklara vad som menas med röda respektive gula flaggor?

A

Röda flaggor –> symtom som borde undersökas vidare av annan instans som kan tyda på att patient behöver medicinsk hjälp

Gula flaggor –> som kan predisponera om patient riskerar att vidmakthålla de beteenden som gör att patient har fortsatt ont vid långvarig smärta

30
Q

Beskriv hur röda respektive gula flaggor kan undersökas? (4p)

A

Under anamnesen kartlägger man varför patient är där och undersöker då specifikt röda och gula flaggor mha frågor såsom tidigare cancersjukdomar, nattlig smärta, symtom på cauda equinasyndrom osv (för röda flaggor) och frågor för gula flaggor kan exempelvis vara: hur smärtan påverkar en? Hur fungerar ens vardag? Osv