Fråga 5: Resonerande Flashcards
Vad är skillnaderna mellan induktivt och deduktivt resonemang?
topdown vs bottom up?
Induktivt:
allmänna slutsatser från specifika observationer (top down)
Deduktivt:
specifika slutsatser från allmänna observationer eller premisser (bottom-up)
vilken typ av tänkande används inom den vetenskapliga metoden?
den vetenskapliga metoden grundar sig på induktivt tänkande, att man går från specifika observationer till generella påståenden.
men båda typer av resonemang, både induktivt och deduktivt är relevant för vetenskapen.
vi gör ständigt bedömningar i vår omgivning om människor, beteenden och om vad som ska hända. vi gör detta för att spara kognitiv kraft. vi behöver inte spendera tid med att fundera över huruvida solen kommer att gå upp imorgon eller inte.
de slutsatser vi drar av induktivt resonemang är….
sannolika men inte definitiva.
Till exempel är det rimligt att dra slutsatsen att John älskar friluftsliv baserat på observationen att han bär en North Face-jacka, men det är också möjligt att han köpte jackan för att han gillade dess stil eller färg, eller att han lånade den av sin bror.
bra och starka induktiva argument producerar…..
mer sannolika slutsatser
nämn ett antal faktorer som kan bidra till styrkan i ett induktivt argument.
- representativitet i observationerna. hur väl kan stickprovet generaliseras till populationen?
- antal observationer
- kvalité/styrka av beviset. Att solen kommer stiga upp i amsterdam imorgon styrks av flera olika argument. du har observerat det varje morgon OCH det stärks av naturlagar.
används induktivt resonemang bara inom vetenskap?
även om induktivt resonemang oftast kopplas till forskning och vetenskap så använder vi denna typ av tänkande hela tiden i våra vardagsliv. varje gång vi gör en prediktion av vad som kommer ske baserat på observationer av vad som hänt tidigare så använder vi induktivt resonerande.
exempel på hur vi använder deduktivt resonemang i vårt vardagsliv?
bottom up, går från generellt till specifikt. exempel är när vi får reda på information om en annan person. jag får reda på att en person har gått estet och har blått hår, då antar jag att den personen är gay.
vad är syllogismer?
syllogismer är logiska resonemang som består av två premisser följda av en slutsats. de används ofta för att studera deduktivt resonerande, där man drar specifika slutsatser från allmänna påståenden.
premiss 1: alla människor är dödliga
premiss 2: sokrates är en människa
slutsats: därför är sokrates dödlig.
hur kan man använda syllogismer för att studera deduktivt resonemang?
det finns många olika typer av syllogismer och forskare kan använda dessa för att studera hur människor hanterar logiska strukturer och om de drar korrekta slutsatser utifrån givna premisser. De kan även användas för att identifiera vanliga fallgropar biases och hur man ska förhindra dessa.
man kan också använda syllogismer för att observera om deltagare faller för vanliga heuristiker eller bias.
vad innebär att man har fallit för belief bias?
man har låtit sina tidigare övertygelser påverka ens logiska slutsats (när man exempelvis löser en syllogism).
ger deduktiva slutsatser oss en absolut sanning?
nej. när det kommer till deduktivt resonerande med syllogismer gör vi skillnad på vad som är sant och vad som är validt. Vi får endast en valid slutsats om slutsatsen är baserad endast på premisserna vi har. Beroende på hur informationen presenteras i de två premisserna kan detta vara enklare eller svårare att göra.
bra resonemang inte lika med sanning och vice versa.
kan kontext påverka vår förmåga att resonera på ett normativt sätt?
kontext spelar en avgörande roll i hur vi resonerar och fattar beslut. Det kan ibland försvåra vår förmåga att fatta rimliga och normativa beslut.
ge en lista över 4 faktorer som visar hur kontext kan försvåra förmågan att uppvisa normativt resonerande.
- för många valmöjligheter
- Hunger
- Hur information presenteras
- the framing effect
förklara hur (för många valmöjligheter) kan försvåra vår förmåga att uppvisa normativt resonerande
Inom konsumentforskning har man observerat ett fenomen som heter “choice-overload” ex.
Iyengard & Lepper (2000) visade att även om människor generellt föredrar stora urval av produkter så leder fler val till större missnöjdhet med det valda alternativet.
förklara hur (hunger) kan försvåra vår förmåga att uppvisa normativt resonerande
Danzingen et al (2011) studerade över 1000 rättsliga beslut om parole-förfrågningar av människor i fängelse i israel. Sannolikheten för beviljad parole (positivt beslut) var 65% direkt efter måltidsrast, men nära 0% när fallet bedömdes strax innan en rast.
förklara hur (informationen presenteras) kan försvåra vår förmåga att uppvisa normativt resonerande
- Organdonation - optin/optout
människors omdömen påverkas av hur olika val formuleras. I tyskland har man opt-in metod där man aktivt måste registrera sig som organdonator, medans i spanien och österrike har de opt-out.
generellt sätt finns fler organdonatorer i länder med opt-out, vilket visar att det kan finnas en skillnad i hur valet presenteras.
- Fallet Mr.Jones
Slovic et al (2000). visade en fallstudie av mentalpatienten Mr Jones för psykologer och psykiatriker som skulle bedömma risken för att patienten skulle begå våld inom 6 månader för utskrivningen.
de fick veta antingen att:
alternativ 1: 20 av 100 patienter med mr. jones symptom kommer att begå våldsbrott inom 6 mån
alternativ 2: patienter med liknande symptom som mr jones har 20% chans att begå våldsdåd.
i det första alternativet var det många fler än i de andra alternativet som vägrade att skriva ut mr.jones, trots att de hade fått samma information. man tänkte att detta berodde på skillnader i hur informationen presenterades, då den andra ger en mer konkret bild av potentiellt våld.
människor tenderar att inte agera när de måste “opt-in”, varför då?
kan bero på status-quo bias. föredrar att bibehålla status quo även om det finns ett bättre alternativ.
förklara hur (the framing effect) kan försvåra vår förmåga att uppvisa normativt resonerande
Tversky & Kahneman (1981) gjorde ett experiment och kom fram till att när ett val formuleras i termer av vinster så använder människor en risk-aversion strategi. medan ifall valet formuleras i termer av förluster använder människor en mer risktagande strategi.
vinster - riskaversion
förluster - risktagande
vad säger tillgänglighetsheuristik?
När vi ställs inför ett val vägleds vi oftast av vad vi minns från den förflutna.
TH säger att händelser som är lättare att minnas, eller mer tillgängliga i vårt sinne, bedöms som mer sannolika.
ge exempel på experiment som visar på att vi människor faller för TH?
- Tversky & Kahneman (1973)
deltagare fick svara på vad som var vanligast: ord som börjar på r eller ord med r som tredje bokstav. 70% svarade att fler ord börjar på r, men motsatsen är sann. 3 gånger fler ord har r som tredje bokstav än första.
varför?: lättare för deltagare att tänka på ord som börjar på r, vilket leder till falsk föreställning om att de är vanligare, och därför måste vara mer sannolika.
- Dödsorsaker
Andra studier har visat på TH i experiment där man frågat människor hur sannolika de tror att olika dödsorsaker är. Många gissade helt fel och tänkte exempelvis att det var mer sannolikt att dö av en tornado än av astma, trots att motsatsen är sann. Detta skulle man kunna härleda till att om man ofta hör om någonting, som på TV, antar man att det är vanligt och därför mer sannolikt.
Detta stärks av Gunter & Wober (1983) som fann ett starkt samband mellan tv-tittande och det upplevda risken att möta olika faror i livet. Person med hög Tv titt = tror att det är mer sannolikt att råka ut för olika katastrofer såsom blixtnedslag, översvämmningar och terroristattacker.
vad är en illusorisk korrelation?
En illusorisk korrelation är ett annat exempel på TH.
en korrelation verkar finnas, men i verkligheten finns inte, eller så är det mycket svag.
kan kopplas till stereotyper och hur TH kan upprätthålla och skapa stereotyper.
Finns det stereotyper i samhället, eller att vi utsätts för dem via media kan vi får ett stereotypt sätt att se andra människor på eftersom att pga TH så uppfattas stereotypen som vanlig och därmed mer sannolik.
vad innebär representativitetsheuristiken?
människor gör ofta bedömningar baserat på hur lik en händelse är en annan.
sannolikheten att en person är medlem av en viss grupp baseras på hur väl den stämmer överrens med karaktärsdragen vi förknippar med den gruppen.
beskriv ett experiment av Tversky och Kahneman som visade på RH? (representativitetsheuriskten)
Linda-experimentet.
Visar att RH gör att vi kan ignorera något som kallas för “the conjunction rule” alltså att sannolikheten för att A och B ska inträffa samtidigt inte kan vara högre än de enskilda sannolikheterna för A och B.
I experimentet beskrevs en kvinna - Linda - till försöksdeltagarna. Linda var student, singel, filosofikanditat, och involverad i sociala frågor (stereotypa drag för feminister). sedan skulle deltagare svara vad som var mest sannolikt
- Linda jobbar på bank
- Linda jobbar på bank och är aktiv inom den feministiska rörelsen .
Flest svarade 2, men detta bryter mot the conjunctionrule. De gjorde detta pga RH (att linda är lik drag man typiskt sätt associerar med en annan grupp).
