Fråga 5: Resonerande

Question 1

Vad är skillnaderna mellan induktivt och deduktivt resonemang?

topdown vs bottom up?

Answer 1

Induktivt:
allmänna slutsatser från specifika observationer (top down)

Deduktivt:
specifika slutsatser från allmänna observationer eller premisser (bottom-up)

Question 2

vilken typ av tänkande används inom den vetenskapliga metoden?

Answer 2

den vetenskapliga metoden grundar sig på induktivt tänkande, att man går från specifika observationer till generella påståenden.

men båda typer av resonemang, både induktivt och deduktivt är relevant för vetenskapen.

Question 3

vi gör ständigt bedömningar i vår omgivning om människor, beteenden och om vad som ska hända. vi gör detta för att spara kognitiv kraft. vi behöver inte spendera tid med att fundera över huruvida solen kommer att gå upp imorgon eller inte.

Question 4

de slutsatser vi drar av induktivt resonemang är….

Answer 4

sannolika men inte definitiva.

Till exempel är det rimligt att dra slutsatsen att John älskar friluftsliv baserat på observationen att han bär en North Face-jacka, men det är också möjligt att han köpte jackan för att han gillade dess stil eller färg, eller att han lånade den av sin bror.

Question 5

bra och starka induktiva argument producerar…..

Answer 5

mer sannolika slutsatser

Question 6

nämn ett antal faktorer som kan bidra till styrkan i ett induktivt argument.

Answer 6

1. representativitet i observationerna. hur väl kan stickprovet generaliseras till populationen?
2. antal observationer
3. kvalité/styrka av beviset. Att solen kommer stiga upp i amsterdam imorgon styrks av flera olika argument. du har observerat det varje morgon OCH det stärks av naturlagar.

Question 7

används induktivt resonemang bara inom vetenskap?

Answer 7

även om induktivt resonemang oftast kopplas till forskning och vetenskap så använder vi denna typ av tänkande hela tiden i våra vardagsliv. varje gång vi gör en prediktion av vad som kommer ske baserat på observationer av vad som hänt tidigare så använder vi induktivt resonerande.

Question 8

exempel på hur vi använder deduktivt resonemang i vårt vardagsliv?

Answer 8

bottom up, går från generellt till specifikt. exempel är när vi får reda på information om en annan person. jag får reda på att en person har gått estet och har blått hår, då antar jag att den personen är gay.

Question 9

vad är syllogismer?

Answer 9

syllogismer är logiska resonemang som består av två premisser följda av en slutsats. de används ofta för att studera deduktivt resonerande, där man drar specifika slutsatser från allmänna påståenden.

premiss 1: alla människor är dödliga
premiss 2: sokrates är en människa
slutsats: därför är sokrates dödlig.

Question 10

hur kan man använda syllogismer för att studera deduktivt resonemang?

Answer 10

det finns många olika typer av syllogismer och forskare kan använda dessa för att studera hur människor hanterar logiska strukturer och om de drar korrekta slutsatser utifrån givna premisser. De kan även användas för att identifiera vanliga fallgropar biases och hur man ska förhindra dessa.

man kan också använda syllogismer för att observera om deltagare faller för vanliga heuristiker eller bias.

Question 11

vad innebär att man har fallit för belief bias?

Answer 11

man har låtit sina tidigare övertygelser påverka ens logiska slutsats (när man exempelvis löser en syllogism).

Question 12

ger deduktiva slutsatser oss en absolut sanning?

Answer 12

nej. när det kommer till deduktivt resonerande med syllogismer gör vi skillnad på vad som är sant och vad som är validt. Vi får endast en valid slutsats om slutsatsen är baserad endast på premisserna vi har. Beroende på hur informationen presenteras i de två premisserna kan detta vara enklare eller svårare att göra.

bra resonemang inte lika med sanning och vice versa.

Question 13

kan kontext påverka vår förmåga att resonera på ett normativt sätt?

Answer 13

kontext spelar en avgörande roll i hur vi resonerar och fattar beslut. Det kan ibland försvåra vår förmåga att fatta rimliga och normativa beslut.

Question 14

ge en lista över 4 faktorer som visar hur kontext kan försvåra förmågan att uppvisa normativt resonerande.

Answer 14

1. för många valmöjligheter
2. Hunger
3. Hur information presenteras
4. the framing effect

Question 15

förklara hur (för många valmöjligheter) kan försvåra vår förmåga att uppvisa normativt resonerande

Answer 15

Inom konsumentforskning har man observerat ett fenomen som heter “choice-overload” ex.

Iyengard & Lepper (2000) visade att även om människor generellt föredrar stora urval av produkter så leder fler val till större missnöjdhet med det valda alternativet.

Question 16

förklara hur (hunger) kan försvåra vår förmåga att uppvisa normativt resonerande

Answer 16

Danzingen et al (2011) studerade över 1000 rättsliga beslut om parole-förfrågningar av människor i fängelse i israel. Sannolikheten för beviljad parole (positivt beslut) var 65% direkt efter måltidsrast, men nära 0% när fallet bedömdes strax innan en rast.

Question 17

förklara hur (informationen presenteras) kan försvåra vår förmåga att uppvisa normativt resonerande

Answer 17

1. Organdonation - optin/optout

människors omdömen påverkas av hur olika val formuleras. I tyskland har man opt-in metod där man aktivt måste registrera sig som organdonator, medans i spanien och österrike har de opt-out.

generellt sätt finns fler organdonatorer i länder med opt-out, vilket visar att det kan finnas en skillnad i hur valet presenteras.

2. Fallet Mr.Jones

Slovic et al (2000). visade en fallstudie av mentalpatienten Mr Jones för psykologer och psykiatriker som skulle bedömma risken för att patienten skulle begå våld inom 6 månader för utskrivningen.

de fick veta antingen att:

alternativ 1: 20 av 100 patienter med mr. jones symptom kommer att begå våldsbrott inom 6 mån

alternativ 2: patienter med liknande symptom som mr jones har 20% chans att begå våldsdåd.

i det första alternativet var det många fler än i de andra alternativet som vägrade att skriva ut mr.jones, trots att de hade fått samma information. man tänkte att detta berodde på skillnader i hur informationen presenterades, då den andra ger en mer konkret bild av potentiellt våld.

Question 18

människor tenderar att inte agera när de måste “opt-in”, varför då?

Answer 18

kan bero på status-quo bias. föredrar att bibehålla status quo även om det finns ett bättre alternativ.

Question 19

förklara hur (the framing effect) kan försvåra vår förmåga att uppvisa normativt resonerande

Answer 19

Tversky & Kahneman (1981) gjorde ett experiment och kom fram till att när ett val formuleras i termer av vinster så använder människor en risk-aversion strategi. medan ifall valet formuleras i termer av förluster använder människor en mer risktagande strategi.

vinster - riskaversion
förluster - risktagande

Question 20

vad säger tillgänglighetsheuristik?

Answer 20

När vi ställs inför ett val vägleds vi oftast av vad vi minns från den förflutna.

TH säger att händelser som är lättare att minnas, eller mer tillgängliga i vårt sinne, bedöms som mer sannolika.

Question 21

ge exempel på experiment som visar på att vi människor faller för TH?

Answer 21

1. Tversky & Kahneman (1973)
   deltagare fick svara på vad som var vanligast: ord som börjar på r eller ord med r som tredje bokstav. 70% svarade att fler ord börjar på r, men motsatsen är sann. 3 gånger fler ord har r som tredje bokstav än första.

varför?: lättare för deltagare att tänka på ord som börjar på r, vilket leder till falsk föreställning om att de är vanligare, och därför måste vara mer sannolika.

2. Dödsorsaker
   Andra studier har visat på TH i experiment där man frågat människor hur sannolika de tror att olika dödsorsaker är. Många gissade helt fel och tänkte exempelvis att det var mer sannolikt att dö av en tornado än av astma, trots att motsatsen är sann. Detta skulle man kunna härleda till att om man ofta hör om någonting, som på TV, antar man att det är vanligt och därför mer sannolikt.

Detta stärks av Gunter & Wober (1983) som fann ett starkt samband mellan tv-tittande och det upplevda risken att möta olika faror i livet. Person med hög Tv titt = tror att det är mer sannolikt att råka ut för olika katastrofer såsom blixtnedslag, översvämmningar och terroristattacker.

Question 22

vad är en illusorisk korrelation?

Answer 22

En illusorisk korrelation är ett annat exempel på TH.

en korrelation verkar finnas, men i verkligheten finns inte, eller så är det mycket svag.

kan kopplas till stereotyper och hur TH kan upprätthålla och skapa stereotyper.
Finns det stereotyper i samhället, eller att vi utsätts för dem via media kan vi får ett stereotypt sätt att se andra människor på eftersom att pga TH så uppfattas stereotypen som vanlig och därmed mer sannolik.

Question 23

vad innebär representativitetsheuristiken?

Answer 23

människor gör ofta bedömningar baserat på hur lik en händelse är en annan.

sannolikheten att en person är medlem av en viss grupp baseras på hur väl den stämmer överrens med karaktärsdragen vi förknippar med den gruppen.

Question 24

beskriv ett experiment av Tversky och Kahneman som visade på RH? (representativitetsheuriskten)

Answer 24

Linda-experimentet.

Visar att RH gör att vi kan ignorera något som kallas för “the conjunction rule” alltså att sannolikheten för att A och B ska inträffa samtidigt inte kan vara högre än de enskilda sannolikheterna för A och B.

I experimentet beskrevs en kvinna - Linda - till försöksdeltagarna. Linda var student, singel, filosofikanditat, och involverad i sociala frågor (stereotypa drag för feminister). sedan skulle deltagare svara vad som var mest sannolikt

1. Linda jobbar på bank
2. Linda jobbar på bank och är aktiv inom den feministiska rörelsen .

Flest svarade 2, men detta bryter mot the conjunctionrule. De gjorde detta pga RH (att linda är lik drag man typiskt sätt associerar med en annan grupp).

Question 25

hur kan tillgänglighetsheuristik leda till confirmation bias?

Answer 25

TH innebär att vi bedömer sannolikheten för en händelse baserat på hur lätt vi kan minnas den. Har vi en stark åsikt eller förutfattad mening kan man tänka sig att den är lättillgänglig för oss och anses då som ännu mer sannolik, och vi tenderar då mer att uppmärksamma information som stödjer vår åsikt, vilket leder till confirmation bias.

TH —–> confirmation bias

Question 26

hur kan representativitetsheuristik leda till belief bias?

Answer 26

RH handlar om att vi bedömmer sannolikheten att något tillhör en viss kategori beroende på hur lik den är prototypen. Om vi har en stereotyp bild av en grupp människor kan det påverka våra bedömningar och leda till att vi överskattar sannolikheten för att en individ i den gruppen uppfyller våra förväntningar. Detta kan skapa belief bias, där vi värderar information utifrån hur väl den stämmer överens med våra förutfattade meningar.

Question 27

vad är confirmation bias, nämn ett experiment som visade på detta

Answer 27

forskning är deltagare som var för eller emot dödsstraff bedömde studier som gick i linje med deras egna åsikter som mer trovärdiga är andra studier som gick emot deras åsikter.

vi favoriserar information som bekräftar våra egna åsikter.

Question 28

beskriv en uppgift du skulle använda för att avgöra om en person har svårt med induktivt resonerande:

Answer 28

IR handlar om att gå från specifika till generella. I praktiken skulle det kunna innebära att man observerar flera fall och försöker hitta en generell regel. Därför skulle man kunna designa en uppgift där patienten får i uppgift att finna den gemensamma regeln för ett antal specifika observationer.

presentera patienten med en siffersekvens och låta den lista ut vilken siffra som ska komma näst.

Question 29

beskriv en uppgift du skulle använda för att avgöra om en person har svårt med deduktivt resonerande:

Answer 29

ge en syllogism och be patient att lösa den. visar hur väl man kan dra specifika slutsatser från generella regler.

premiss 1: alla hundar är djur
premiss 2: rex är en hund
fråga: är rex ett djur?

Question 30

kan du vara helt säker på att du verkligen kan testa patientens förmåga att resonera med dina uppgifter?

Answer 30

Dock får man vara försiktigt med att inte vara alltför deterministisk i sina bedömningar av patienten. i tidigare forskning, som tidigare nämnts, har man kommit fram till att flera olika faktorer (som bias och kontext) kan påverka vår förmåga att resonera induktivt och deduktivt. Därför skulle man behöva göra många olika prövningar för att verkligen se att patientens förmåga är nedsatt och att det inte påverkas av varesig kontext eller bias. Av denna anledningen har jag också valt att göra uppgifterna så enkla som möjligt.

Question 31

hur kan man formulera uppgifter som minskar bias i resonemang? 3 grejer

Answer 31

1.Neutral presentation av info
minimera bias genom att undvika starka emotionella eller åsiktsbaserade teman

3. Strukturerade uppgifter
   Genom tydlig och enkel struktur kan man hjälpa patienten att följa en logisk väg istället för att falla tillbaka på tidigare bias eller antaganden.
4. Använda exempel som utmanar förutfattade meningar och som tydlig visar att man begår bias (man kanske är benägen att tänka nej inte jag).