Fråga 2: Mentala bilder

Question 1

vilka två huvudsakliga sätt tänker sig forskare att mentala bilder kan representeras på?

Answer 1

spatiala
propositionella

Question 2

vad innebär det att mentala bilder är spatiala representationer?

Answer 2

(Kosslyn!!!)

Man tänker att mentala bilder, likt perception, lagras i ett format som liknar hur de är i verkligheten. Alltså du ser en bild, såsom du skulle se ett objekt.

Question 3

vad menar man med att det spatiala representationen av mentala bilder är analog?

Answer 3

relationerna mellan objekten i bilden representeras i termer av avstånd och form, precis som vi upplever dem i verkligheten.

Question 4

vad innebär det att mentala bilder är propositionella representationer?

Answer 4

mentala bilder representeras av abstrakta beskrivningar och symboler. Dessa mentala bilder är inte faktiska bilder, utan språkliga beskrivningar.

Pylyshyn har argumenterat för att det inte finns några “verkliga” bilder i sinnet, utan att vi lagrar informationen propositionellt.

Question 5

Detta är en fråga på tentan: hur kan man testa om mentala bilder är spatiala eller propositionella?

Ge mig listan över vilka 3 experiment som jag ska ta upp för att svara på denna fråga

Answer 5

1. Shepard & Meltzer (1971) mental rotation
2. Kosslyns mentala kartan
3. Pylyshyn (1973) kosslyns resultat kan förklaras lika bra med propositionella representationer.

Question 6

Beskriv Stephen & Meltzers mentala rotationsexperiment (1971)

Answer 6

några av de första forskare att studera mentala bilder på ett kvanitativt sätt. Deltagarna skulle säga om två figurer var likadana, men för att avgöra detta behövde dem mentalt rotera en av figurerna. Ju mer man behövde rotera desto längre tid tog det. Detta gav stöd till att det fungerar på samma sätt när vi föreställer oss mentala bilder som när vi ser något med vår perception.

Question 7

Beskriv Kosslyns mentala kartan

Answer 7

Kosslyn och kollegor gjorde liknande tester som Stephen och Meltzer (1971) där deltagare fick föreställa sig olika saker och sedan “skanna dessa bilder i huvudet”.

De skulle föreställa sig en karta av europa och tänka att de rörde sig från en stad till en annan. Det tog längre tid att röra sig om de verkliga avstånden var större. Stödjer idén om att våra mentala bilder har en spatial representation.

Question 8

Beskriv Pylyshyns (1973) kritik mot kosslyns mentala karta.

Answer 8

bara för att det känns som att vi rör oss spatialt genom en mental bild, så behöver inte det betyda att vår hjärna representerar den mentala bilden på ett spatialt sätt.

Menade att man kunde förklara kosslyns resultat lika bra med propositionella representationer. Menade att deltagarna vet att det bör ta längre tid att resa mellan två platser längre ifrån, och därför tog det längre tid för dem.

Question 9

Pylyshyn menade att den spatiala upplevelsen vi får av mentala bilder är ett epifenomen, hur då?

Answer 9

han menade alltså att den spatiala upplevelsen är ett epifenomen, någonting som upplevs som en del av den verkliga mekanismen men som faktiskt inte är en del av den verkliga mekanismen.

Question 10

finns det mest bevis för att mentala bilder är representerade på ett spatialt eller propositionellt sätt?

Answer 10

Debatten om huruvida mentala bilder är spatiala eller propositionella visar på hur data kan tolkas på olika sätt beroende på approach. Men den stora majoriteten av forskning som har gjorts stödjer att mentala bilder representeras på ett spatialt sätt och därför delar många gemensamma mekanismer som vår perception.

Question 11

Detta är en fråga på tentan: På vilket sätt delas mekanismerna för att skapa visuella mentala bilder av mekanismerna bakom perception?

Svara med en lista över de experiment du ska ta upp.

Answer 11

1. Kosslyn (1978) vi ser detaljer på bättre på nära håll (mental walk) (både för P och M)
2. Broggin et al (2012): P snabbare för objekt som är upplyst och rör sig snabbt. Samma för M. använde reaktionstid som mått.
3. Perky (1910). Bad deltagare att projicera mental bild på banan på vit duk. I hemlighet gjorde hon det samma. Deltagarna reagerar inte, vilket föreslår att de tänkte att de såg sin mentala bild, men reagerade inte eftersom att när vi föreställer oss så ser vi bilden faktiskt framför oss. Ger stöd till att samma mekanismer delas för P och M.
4. Le Bihan et al. (1993): både P och M aktiverar visuella kortex.
5. Kosslyn (fMRI):
   Perception: litet objekt = aktivering i bakre occi medans stort objekt = aktivering i främre occi. detta stämmer också för mentala bilder.

Question 12

beskriv kosslyns experiment (1978) som visar på vilka mekanismer som är gemensamma för perception och mentala bilder?

Answer 12

bad deltagare att föreställa sig olika djur och se om de kunde se detaljer på dem, beroende på hur nära de kom djuret. ville se om det är samma mekanism inom perception som säger att vi ser detaljer bättre på nära håll.

Question 13

varför är det logiskt att det inte exakt samma hjärnområden aktiveras vid föreställning som vid perception?

2 anledningar

Answer 13

1. vid perfekt aktivering hade vi ej kunnat skilja mellan verklighet och fantasi.
2. perception drivs både av top-down och bottom-up processer, medans föreställning endast kan drivas av top-down processer pga att vi inte får några sinnesintryck vid föreställning. Pga detta är så det rimligt att olika hjärnområden aktiveras alternativt att vi ser ett annat aktiveringsmönster för föreställning än för perception.

Question 14

Detta är en fråga på tentan: På vilket sätt skiljer sig mekanismerna för att skapa visuella mentala bilder från mekanismerna bakom perception?

Skriv en lista över hur du skulle svara.

Answer 14

1. Topdown/bottom up
2. Fantasi/verklighet
3. Ganis et al 2004: P och M aktiverar samma områden i frontalloben, men perception aktiverar occipitalloben mycket mer än föreställning. vilket är logiskt då primära visuella kortex ligger i occipitalloben där signaler från näthinnar först når kortex.
4. Ytterligare studier: P och M aktiverar liknande områden i parietalloben. men finns vissa skillnader.

Question 15

Beskriv och motivera två olika uppgifter du skulle använda för att bedöma att det är patientens förmåga att skapa visuella mentala bilder som är nedsatt och inte perceptionsförmågan överlag

Answer 15

mental walk task
object generation task

Question 16

beskriv din mental walk task:

Answer 16

man ber patienten att föreställa sig att det går emot något objekt, som en häst, och de ska uppskatta hur nära de kan komma innan bilden av objektet “översvämmar” deras visuella fält.

denna typ av uppgift är designad specifikt för att bedömma den visuella föreställningsförmågan. om patienten har nedsatt förmåga att skapa mentala bilder kommer de sannolikt rapportera att de måste stanna längre bort från objektet, än någon utan problem med detta.

Question 17

beskriv din objekt generation task:

Answer 17

patienten ombeds att beskriva ett objekt, såsom en blomma, från minnet. de kan också bli ombedda att återge vissa färger och specifika detaljer hos objektet. om patienten har problem med att återge detaljer eller att föreställa sig objektet tyder det på att det är föreställningsförmågan, och inte den allmänna perceptuella förmågan som är nedsatt.

Question 18

Ifall det visar sig att patienten uppvisar kognitiva nedsättningar, diskutera vilka områden i hjärnan som skulle vara relevanta att undersöka.

Answer 18

1. Occipitalloben (flera studier visat att occi aktiveras vid M)
2. frontalloben (flera studie visat att frontal aktiveras vid M)
3. Parietalloben (viktig för spatial bearbetning, skada skulle kunna göra det svårt att navigera i en mental bild i exempelvis mental walk task).
4. Temporalloben

Question 19

varför vill vi undersöka temporalloben om patienter uppvisar kognitiva nedsättningar?

Answer 19

Det har visat sig att de högre visuella områdena i temporalloben (alltså längre ifrån primära visuella kortex där vi såg att M bearbetas) är involverade i att bearbeta komplexa visuella representationer och minnen. Skador här skulle alltså kunna påverka M och leda till nedsatt förmåga att återskapa detaljerade bilder av ett objekt från minnet (objekt generation task).