Fråga 4: Problemlösning Flashcards
när började gestaltpsykologer forska kring problemlösning och i stora drag, vilka två huvudkomponenter handlar problemlösning om?
gestaltpsykologer började att forska kring problemlösning på 1920-talet och ansåg att problemlösning i stora drag handlar om.
- att människor representerar ett problem i sinnet
- att problemlösning kräver en omstrukturering eller omrepresentation av problemet.
enligt den gestaltpsykologiska approachen, vad är det som avgör huruvida vi kommer lyckas att lösa ett problem eller inte?
huruvida vi lyckas lösa ett problem eller inte påverkas av hur vi representerar ett problem i vårt sinne. Ett exempel på detta är the circle problem
beskriv the circle problem:
Wolfgang Koehler (1929) introducerade cirkelproblemet som är ett problem där man ska lösa utan en matematisk formel, utan problem löses genom att strukturera om det i hjärnan.
vad tänkte gestaltpsykologerna att “insikt” - alltså när man plötsligt kommer på lösningen till en problem - beror på?
att man har omstrukturerar problemet i sinnet.
vad menar gestaltspsykologerna är en av de största hinder som håller människor tillbaka från att lösa problem?
problemfixering.
tendensen att fokusera för mycket på specifika drag av problemet hindrar en från att omstrukturera. en typ av fixering är funktionell fixering, då man stirrar sig blind på den vanliga funktionen hos ett objekt och tänker därmed inte kreativt på hur man skulle kunna använda det för att lösa sitt problem
ett exempel på ett sådant experiment är “two strings problem” deltagare skulle knyta ihop två snören som hängde från taket men de var ganska långt ifrån varandra, så man kunde inte hålla i dem samtidigt. lösningen var att använda ett verktyg som vikt på det ena snöret för att svinga till sig det. en atypisk användning av det verktyget, vilket var svårt för deltagare att förstå. om de fick ledtrådar kunde det.
vad fokuserar IP-approachen på när det kommer till problemlösning?
hur människor behandlar och organiserar information för att lösa problem.
hur ser IP-approach på problemlösning?
en serie av kognitiva steg där vi samlar, organiserar och bearbetar information för att nå en lösning.
vilka lade fram IP-approach till problemlösning?
Newel & Simon (1972).
beskriv IP approach till problemlösning?
Newel och Simon använde bland annat Tower of Hanoi problemet, där man ska flytta olika ringar, för att illustrera sin teori om hur problemlösning går till kognitivt.
De menade att det finns tre olika stadier när vi löser ett problem
- initital (de villkor som finns i början)
- intermediate states (villkor som finns efter varje steg vi gjort mot målet i problemlösningen)
- goal state (när vi löst problemet).
vad är “operators” i IP?
handlingar som tar problemet från ett stadie till ett annat.
vad är “the problem space” i IP?
är alla möjliga stadier som skulle kunna uppstå när vi löser ett problem
vad innebär Means-end analysis?
ett sätt att lösa ett problem som innebär att etablerar delmål som för oss framåt mot lösningen, istället för att lösa hela problemet på en gång. Man skapar då intermediate states som för oss närmre målet.
vad är det som tower of hanoi problem visar oss om problemlösning?
I det initiala stadiet av problemlösning är vi inte medvetna om alla möjliga stadier som skulle kunna uppstå när vi löser ett problem, vi är alltså inte medvetna om the problem space. Därför använder vi means-end analysis och skapar därmed mindre delmål. Varje gång vi gör detta skapas en nytt intermediate state med nya delmål. Tower of hanoi är relevant då det demonstrerar hur vi applicerar means-end analysis för att lösa olika problem och hur viktigt det är att sätta upp delmål för att nå hela vägen fram.
Detta är en tentafråga: vad skiljer experter från noviser?
Hur hade du svarat på denna fråga? Ge en lista.
- experter bättre på problemlösa inom sitt eget fält än noviser
- mer kunskap inom fältet än noviser, men också annorlunda organisering av kunskap
- mer tid att analysera ett problem
- expertis har dock sina gränser
- nackdelar med att vara expert
hur är information oss noviser jämnfört med experter organiserad?
Experter har (uppenbarligen) mer kunskap inom sitt fält än vad noviser har. Men det man också har kunnat se är att denna kunskap också är annorlunda organiserad.
Noviser: scheman med få separata kunskapselement som är organiserade utifrån ytliga likheter.
Experter: stora sammanhängande kunskapsenheter som är organiserade efter strukturella likheter.