Fråga 4: Problemlösning Flashcards

1
Q

när började gestaltpsykologer forska kring problemlösning och i stora drag, vilka två huvudkomponenter handlar problemlösning om?

A

gestaltpsykologer började att forska kring problemlösning på 1920-talet och ansåg att problemlösning i stora drag handlar om.

  1. att människor representerar ett problem i sinnet
  2. att problemlösning kräver en omstrukturering eller omrepresentation av problemet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

enligt den gestaltpsykologiska approachen, vad är det som avgör huruvida vi kommer lyckas att lösa ett problem eller inte?

A

huruvida vi lyckas lösa ett problem eller inte påverkas av hur vi representerar ett problem i vårt sinne. Ett exempel på detta är the circle problem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

beskriv the circle problem:

A

Wolfgang Koehler (1929) introducerade cirkelproblemet som är ett problem där man ska lösa utan en matematisk formel, utan problem löses genom att strukturera om det i hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad tänkte gestaltpsykologerna att “insikt” - alltså när man plötsligt kommer på lösningen till en problem - beror på?

A

att man har omstrukturerar problemet i sinnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad menar gestaltspsykologerna är en av de största hinder som håller människor tillbaka från att lösa problem?

A

problemfixering.

tendensen att fokusera för mycket på specifika drag av problemet hindrar en från att omstrukturera. en typ av fixering är funktionell fixering, då man stirrar sig blind på den vanliga funktionen hos ett objekt och tänker därmed inte kreativt på hur man skulle kunna använda det för att lösa sitt problem

ett exempel på ett sådant experiment är “two strings problem” deltagare skulle knyta ihop två snören som hängde från taket men de var ganska långt ifrån varandra, så man kunde inte hålla i dem samtidigt. lösningen var att använda ett verktyg som vikt på det ena snöret för att svinga till sig det. en atypisk användning av det verktyget, vilket var svårt för deltagare att förstå. om de fick ledtrådar kunde det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad fokuserar IP-approachen på när det kommer till problemlösning?

A

hur människor behandlar och organiserar information för att lösa problem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur ser IP-approach på problemlösning?

A

en serie av kognitiva steg där vi samlar, organiserar och bearbetar information för att nå en lösning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilka lade fram IP-approach till problemlösning?

A

Newel & Simon (1972).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

beskriv IP approach till problemlösning?

A

Newel och Simon använde bland annat Tower of Hanoi problemet, där man ska flytta olika ringar, för att illustrera sin teori om hur problemlösning går till kognitivt.

De menade att det finns tre olika stadier när vi löser ett problem

  1. initital (de villkor som finns i början)
  2. intermediate states (villkor som finns efter varje steg vi gjort mot målet i problemlösningen)
  3. goal state (när vi löst problemet).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är “operators” i IP?

A

handlingar som tar problemet från ett stadie till ett annat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är “the problem space” i IP?

A

är alla möjliga stadier som skulle kunna uppstå när vi löser ett problem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad innebär Means-end analysis?

A

ett sätt att lösa ett problem som innebär att etablerar delmål som för oss framåt mot lösningen, istället för att lösa hela problemet på en gång. Man skapar då intermediate states som för oss närmre målet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är det som tower of hanoi problem visar oss om problemlösning?

A

I det initiala stadiet av problemlösning är vi inte medvetna om alla möjliga stadier som skulle kunna uppstå när vi löser ett problem, vi är alltså inte medvetna om the problem space. Därför använder vi means-end analysis och skapar därmed mindre delmål. Varje gång vi gör detta skapas en nytt intermediate state med nya delmål. Tower of hanoi är relevant då det demonstrerar hur vi applicerar means-end analysis för att lösa olika problem och hur viktigt det är att sätta upp delmål för att nå hela vägen fram.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Detta är en tentafråga: vad skiljer experter från noviser?

Hur hade du svarat på denna fråga? Ge en lista.

A
  1. experter bättre på problemlösa inom sitt eget fält än noviser
  2. mer kunskap inom fältet än noviser, men också annorlunda organisering av kunskap
  3. mer tid att analysera ett problem
  4. expertis har dock sina gränser
  5. nackdelar med att vara expert
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur är information oss noviser jämnfört med experter organiserad?

A

Experter har (uppenbarligen) mer kunskap inom sitt fält än vad noviser har. Men det man också har kunnat se är att denna kunskap också är annorlunda organiserad.

Noviser: scheman med få separata kunskapselement som är organiserade utifrån ytliga likheter.

Experter: stora sammanhängande kunskapsenheter som är organiserade efter strukturella likheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur gör då en expert respektive novis när de ska lösa ett problem?

A

forskning visar att experter lägger mer tid åt att analysera problemet. de försöker förstå problemet i relation till sin egen kunskap innan de försöker lösa det. leder ofta till effektiva lösningar.

noviser prövar istället fler strategier och jobbar mer på ett means-end sätt.

17
Q

vem visade att expertis är domänspecifik?

A

Voss et al (1983) visade att experits är domänspecifik och då har sina gränser. Bara för att man är expert på något behöver inte detta betyda att denna kunskap kan föras över på andra områden. När experter inom kemi fick ett problem om rysk jordbrukspolitik presterande de lika dåligt som noviser inom politik, medans politiska experter presterade bäst.

18
Q

vad finns det för potentiella nackdelar med att vara expert?

A

experter kan vara mindre öppna för nya perspektiv, vilket kan hindra kreativ problemlösning.

historist sätt har mindre erfarna och yngre forskare ofta stått för banbrytande upptäckter eftersom att de är mindre fastlåsta i etablerade teorier och tillvägagångssätt.

19
Q

man kan säga att kreativitet ofta handlar om det som kallas för divergent tänkande: vad innebär det?

A

att generera flera möjliga lösningar på ett öppet problem.

20
Q

vad menade James Kaufman (2009) om kreativ problemlösning?

A

att kreativitet inte bara handlar om att producera orginella idéer, utan att dessa idéer också måste vara användbara eller ha ett prakiskt värde.

21
Q

en kreativ problemlösningsstrategi är analogt tänkande, vad innebär det?

A

att överföra insikter från ett område till ett annat för att lösa ett nytt problem.

22
Q

ge exempel på två uppfinningar som har kommit till med hjälp av analogt tänkande (form av kreativ problemlösning)?

A
  1. Kardborreband (George de Mestral)
    inspirerades av hur kardborrar fastnade på hans hund
  2. Förlossningsverktyg (Jorge Odón)
    fick inspiration från hur man tar ut en kork ut en vinflaska.
23
Q

vad är någonting som studier har visat kan hämma kreativiteten?

A

för mycket kunskap om något område kan hämma kreativiteten genom att göra tänkandet stelbent. förutfattade meningar om hur en uppgift ska lösas kan göra att man inte kan lösa uppgiften på ett kreativt sätt.

24
Q

tentafråga:

Beskriv och motivera två olika uppgifter du skulle använda för att bedöma om
personen har svårigheter med problemlösning

A
  1. The circle problem:
    Cirkelproblemet tog frams redan 1929 av Wolfgang Koehler och är ett exempel på ett problem som man kan lösa genom att göra en omstrukturering/omorganisering av problemet. Genom att göra detta test på patienten så kan jag se ifall den har problem med denna typ av problemlösning som kräver en omstrukturering av problemet. Jag vill gärna också välja en uppgift från gesalt och en från IP för att spegla de två stora forskningsinriktningarna på området
  2. Tower of Hanoi (Newel & Simon 1972)
    IP perspektiv.
    Lätt att kvantifiera HUR svårt patienten har med problemlösning. Visst kan man ta tid i cirkelproblemet, men här kan vi räkna hur många ringflytt patienten gör, vilket stadie där den har svårast osv. Istället för att fokusera på om patienten kan omstrukturera ett problem fokuserar vi här istället på huruvida patienten kan applicera means-end analysis på problemet för att lösa det.

att använda båda dessa uppgifter, som är ganska olika kan man få en gedigen bild av på vilket sätt patienten har svårigheter med problemlösning.

25
Q

vad gör man om man forskar på analogisk problemlösning?

A

försöker att specificera under vilka omständigheter en analogisk approach till problemlösning hade varit effektiv, och hur man kan uppmuntra en sådan approach

26
Q

om man är bra på analogisk problemlösning så är man bra på att göra en….

A

analogisk transfer

detta gör lärare ofta i skolor och hoppas att elever ska klara av, de ger massor av exempel och hoppas att eleverna ska fatta likheten mellan exemplerna och framtida problem.

27
Q

Gick och Holyoak (1983) föreslog att analogisk problemlösning är en process i 3 steg där ett av stegen är överlägset viktigast.

A
  1. första och överlägset viktigaste steget är att upptäcka att det finns ett analogiskt förhållande mellan ett tidigare problem och ens nuvarande problem.

de började därför leta efter faktorer som avgjorde huruvida man upptäckte det analogiska sambandet eller inte.

28
Q

Vilka faktorer upptäckte Gick & Holyoak (19839 som påverkar huruvida en inidivid upptäcker ett analogiskt samband eller inte?

A
  1. om människor fokuserar på “surface features” blir det svårare att upptäcka analogiskt samband. även om ett tidigare problem har samma problemstruktur kan detta blir svårt att upptäcka om man stirrar sig blint på det specifika problemets drag.

exempelvis: ett problem handlar om att radiovågor ska attackera en tumör från olika vinklar, medans ett annat problem om att soldater ska attackera ett slott från olika vinklar.

om man gjorde de ytliga dragen av problemen mer lika varandra blev det lättare för människor att upptäcka det analogiska sambandet.