Fråga 1: Kategorisering Flashcards
Definitionsapproach: beskriv teoribildningen samt de empiriska fynd som stödjer den
(Medin & Smith 1984) lade fram definitionsapproachen. Menade att vi kan avgöra ifall ett objekt hör hemma i en viss kategori genom hur väl objektet stämmer in med en definition av kategorin. Visat sig fungera väldigt bra på vissa kategorier, ofta enkla och matematiska såsom trianglar eller kvadrater. Men fungerar sämre för objekt vi finner i naturen samt objekt skapade av människan.
Prototyp-approachen: beskriv teoribildningen samt de empiriska fynd som stödjer den
Teoribildning:
Introducerades främst av Eleanor Rosch på 1970-talet. Utmanade idén att kategorier defineras av strikta definitioner.
Prototypapproach: menar att människor organiserar kategorier kring prototyper, vilket är typiska exempel som representerar de mest centrala medlemarna av en kategori. kråkduvan.
Kritik mot definitionsapproachen?
Rosch (1973)
Fungerar inte för alla objekt. Studier av Rosch (1973) kom fram till att det finns bättre och sämre stolar. Alltså verkar medlemskap i en kategori vara något som är gradvist, istället för allt eller ingenting. Du kan vara en dålig stol eller bra stol, men du är fortfarande en stol.
Family resemblance:
filosofen wittgenstein kritiserade def.approachen och idén om nödvändiga villkor i sitt koncept “familjelikhet”. Han menar att många kategorier inte har en gemensam egenskap/egenskaper som alla medlemar delar, utan snarare en uppsättning överlappande likheter som liknar hur medlemar i en familj delar vissa men inte alla egenskaper med varandra.
Flexibilitet:
Definitionsapproachen tar inte hänsyn till att ord och begrepp ofta förändras beroende på kontext. Exempelvis kan ett “spel” definieras olika beroende på om vi pratar om sport, datorspel eller sociala lekar, vilket gör en strikt definition svår att upprätthålla.
Hur förklarade eleanor rosch hur vi kan veta att pingviner och strutsar är fåglar, trots att de inte alls är lika andra fåglar såsom sparvar?
Rosch menade att dessa variationer inom en kategori representerar skillnader i typikalitet.
Vad gjorde Rosch och kollegor för forskning på typikalitet som stöder prototype approach?
Forskningen visade att människor konsekvent kategorimedlemar som mer typiska än andra. De använde sig av olika kategorier, som fåglar och möbler och bad personer skatta hur typiska de var.
Dessa resultat ger starkt stöd till prototypteorin då de säger att vi faktiskt bedömer vissa medlemmar av en kategori som mer typiska än andra. vilket inte skulle vara möjligt om vi hade en definitionsapproach
Rosch och kollegor undersökte förhållandet mellan family resemblance och prototyper, vad kom de fram till?
Undersökte huruvida mer typiska medlemmar av en kategori delade fler attribut med varandra jämfört med mindre typiska medlemmar. De visade att hög family resemblance korrelerar med hög prototypikalitet.
Vad visade Rosch & Mervis (1975) i ett experiment? som gav ytterligare motbevis mot definitonsapproachen
väldigt få av de attribut som listades var gemensamma för alla medlemmar i en kategori. Och i de ovanliga fall att ett attribut var gemensamt för alla medlemmar av en kategori, så stämde det också för medlemmarna av en annan kategori.
Hur användes språkliga observationer för att ge empiriska fynd som stödjer prototype approach?
Man har kunnat använde sentence verification technique för att avgöra hur snabbt deltagare kunde svara på frågor om ett objekts kategori. Man menar att reaktionstiden visar hur lätt objekt och kategorier kommer upp i vårt sinne.
Smith et al. använde denna teknik och fann att deltagare svarade snabbare för objekt höga i prototypikalitet (är sparv en fågel?).
Detta ger ytterligare empiriskt stöd till idén om att alla medlemmar av en kategori inte har samma status.
Beskriv experimentet som rosch gjorde på hur prototypikalitet och priming hänger ihop och vad detta visade.
Rosch gjorde ett experiment. Uppgiften: deltagare skulle avgöra huruvida två färger var lika varandra (är det samma färg?). Innan färgen visades spelades ett ljud upp. Kunde vara att ledaren sade “grön”. Om ledaren sade “grön” och det sedan kom upp ett dåligt exempel på färgen var reaktionstiden längre än för ett bra exempel av färgen. Tänkte att detta berodde på att primingen gjorde att deltagaren fick upp prototypen av färgen grön i dess huvud och hade då lättare att matcha den prototypiska gröna.
Slutsats: prototypiska objekt påverkas mer av priming, och är det är det prototypiska objektet som dyker upp först i hjärnan när man hör ett “priming statement” vilket ger stöd till prototypeapproach.
vilken kritik har riktats mot prototyp-approach?
Exemplarapproachen:
Många empiriska fynd kan också förklaras av exemplarapproachen.
Inadekvat för alla begrepp:
Begrepp som rättvisa, kärlek och lycka har väl ändå ingen prototyp.
Kulturella och individuella skillnader:
Vissa kritiker påpekar att prototyper kan variera kraftigt mellan individer och kulturer, vilket gör teorin mindre universell.
vad säger exemplarapproachen om kategorisering?
Anser, likt prototype, att vi kategoriserar objekt genom att avgöra hur lika de är andra medlemmar av kategorin. Menar dock tillskillnad från prototype att vi inte har en enskild prototyp (som inte är en verklig medlem av gruppen), utan att vi har flera exemplar av de medlemmar av grupper vi har stött på. Har vi sett många sparvar har vi många exemplar av sparvar som vi kan jämföra det nya objektet med för att se om det hör hemma i vår kategori.
vilka är de empiriska fynd som stödjer exemplarapproachen?
Exemplarapproachen kan användas för att förklara många av det resultat som Rosch och kollegor kom fram till i sina experiment.
Exempelvis: kan förklara typikalitetseffekten (alltså att reaktionstiden i sentence verification task är snabbare för mer typiska medlemmar av en kategori) genom att säga att det går snabbare pga att det finns flera exemplar att jämföra med. En sparv är mer likt många olika fågelexemplar och kategoriseras därför snabbare än en pingvin.
vad är en styrka med exemplarapproachen?
den fångar lättare upp och förklarar hur vi hanterar atypiska medlemmar av en kategori. Pingviner och strutsar representeras som exemplar istället för att försvinna in i kråkduva-medelvärdet.
använder vi både prototype och exemplar approachen?
Baserat på många olika forskningsstudier har det kommits fram till att vi människor kanske använder båda approachena. Det har föreslagits att när vi först lär oss om en kategori skapar vi en prototyp, men i takt med att vi lär oss mer och exponeras mer för en kategori så börjar vi kategorisera mer på ett exemplar-approach sätt.
En forskningsstudie: Visade att när barn först började lära sig om fåglar var de sämre på att identifiera atypiska exempel, med blev bättre på detta med åldern.
forskning har visat att exemplar och protoype kanske är bra för olika kategoristorlekar, vilka?
Forskning har visat att exemplarapproach fungerar bättre för att hantera små kategorier såsom: brittiska premiärministrar medans prototypeapproach kanske fungerar bättre för att hantera stora kategorier: såsom fåglar och fordon.
