Fråga 3: Språkförmåga

Question 1

vad är definitionen av parsing?

Answer 1

Processen när vi grupperar in separata ord i “fraser” för att förstå en menings betydelse kallas för parsing.

När vi läser eller lyssnar på en mening, så möts vi av massor av ordföljder. När detta händer så avslöjas successivt meningens betydelse, som härrörs från både de enskilda ordens betydelse, men även hur vi grupperar ord in i fraser. Att grupperna ord i fraser, vilket kallas parsing, är en central process för att vi ska kunna avgöra en menings betydelse.

Question 2

hur har man studerat parsing?

Answer 2

med hjälp av “garden path sentences”

Question 3

vad är fonem?

Answer 3

De minsta ljuden i ett språk som skiljer ord åt, som /b/ i “bil” och /p/ i “pil”. Fonem har ingen egen betydelse men bygger upp ord.

Question 4

vad är morfem?

Answer 4

De minsta byggstenarna i språket som har en egen betydelse, som “bok” i böckerna (grundbetydelse) och “-erna” (för plural och bestämd form). Ett ord kan ha flera morfem. Bat, batman. (två morfem)

Question 5

vad är semantik?

Answer 5

Semantik handlar om ords och meningars betydelse. Det är det område inom språkvetenskap som studerar hur vi förstår och tolkar språklig information.

Question 6

vad är syntax?

Answer 6

Syntax är reglerna för hur ord kombineras för att skapa meningar och fraser i ett språk. Den styr ordens ordning och hur olika ordklasser ska placeras för att skapa grammatiskt korrekta meningar.

Question 7

vad är en garden path mening?

Answer 7

Meningar som börjar med att verka betyda en sak, men som i slutet visar sig betyda en annan.

De initiala orden i meningen kan ha flera betydelser, och därför finner vi betydelsen först i slutet av meningen.

Question 8

vissa garden path meningar är väldigt förvirrande och verkar vara konstiga när vi läser dem på papper. vad visar dessa meningar om vilka mekanismer som styr parsing?

Answer 8

förvirringen uppstår eftersom att när vi läser så

1. vi antar att ett ord betyder den “vanliga” betydelsen av ordet, även om det kan finnas fler betydelser.
2. vi blir primade av ord som förekommer tidigt i meningen

Question 9

ge ett exempel på en förvirrande garden path mening

Answer 9

The complex houses married and single soldiers and their families.

Question 10

forskare vill förklara vilka mekanismer som ligger bakom parsing. det finns huvudsakligen två stora forskningsinriktningar som kommer med olika förklaringar. benämn vilka dessa två är:

Answer 10

1. syntax-first approach
2. the interactionist approach

Question 11

beskriv syntax-first approachen till parsing

Answer 11

menar att när vi läser en mening grupperar vi först och främst orden utifrån grammatiska regler, utan att ta hänsyn till betydelse och sammanhang. därav namnet “syntax-first”

en viktig regel i detta sammanhang är “late closure” vilket innebär att när vi stöter på ett nytt ord, så antar vi att det är en del av den pågående frasen så långt som det är (grammatiskt) möjligt, vilket kan leda till olika feltolkningar som vi ser kan uppstå i garden-path meningar.

The complex houses married and single soldiers and their families.

Vi vill att married ska vara del av frasen “the complex houses”, men denna fras slutar här. Så automatiskt säger vi frasen “the complex houses married” men förstår sedan att det låter fett konstigt.

Question 12

kritik mot syntax-first approachen

Answer 12

även om denna teori delvis kan förklara mekanismerna bakom parsing finns andra forskare som menar att det finns andra faktorer, förutom syntax, som spelar en viktig roll i mekanismerna bakom parsing.

Question 13

vad är skillnaden mellan interaktionist approachen och syntax-first approachen?

Answer 13

istället för att säga att vi använder grupperar ord till fraser utifrån grammatiska regler först (syntax-first) så använder vi både syntax och semantik samtidigt för att gruppera ord in i fraser och därmed avgöra en menings betydelse.

man menar också, till skillnad från syntax-first att kontexuella faktorer också spelar en roll i parsing.

syntax-first: syntax
interaktionist: syntax + semantik + andra faktorer

de flesta moderna forskare använder sig av interaktionistapproachen

Question 14

det är inte enbart syntax och semantik som påverkar hur vi uppfattar en menings betydelse enligt interaktionistapproachen, vilka är de andra faktorerna och skriv en lista över vilka du ska ta upp

Answer 14

Förutom syntax och semantik används dessutom tidigare kunskap om omvärlden för att göra prediktioner om meningens innehåll, vilket går bortom enbart syntax och semantik. Även tidigare erfarenheter och förväntningar påverkar vår tolkning.

1. tidigare kunskap
2. visuella scener (kontext)

Question 15

hur kan tidigare kunskap påverka hur vi tolkar en menings betydelse enligt interaktionist approach?

Answer 15

2 meningar med samma grammatiska struktur (syntax).

mening 1: kvinnan kollade på mannen med kikare. (denna mening kan ha två betydelser, antingen att kvinnan håller kikaren eller att mannen gör det)

mening 2: kvinnan kollade på fågeln med kikare (denna mening har bara en betydelse, vi tänker inte ens att det skulle kunna vara fågeln som håller kikaren pga vår tidigare kunskap om fåglar)

alltså, dessa två meningar har exakt samma grammatiska struktur, men vi uppfattar betydelsen hos dem på olika sätt pga vår tidigare kunskap om ordens betydelse.

Question 16

beskriv hur visuella scener kan påverka hur vi uppfattar en menings betydelse

Answer 16

Tanenhaus et al 1995 utvecklade “visual world paradigm” för att förklara hur observation av vissa objekt eller scener kan påverka hur vi tolkar betydelsen i meningar.

De gjorde detta genom äppleexperimentet:

Deltagare hade antingen en visuell scen med ett eller två äpplen, alla deltagare hade också handdukar och lådor. De fick höra samma mening:

“put the apple on the towel in the box”

här finns två betydelser: enbart äpplet i lådan eller äpple och handduk i lådan. Interaktionsapproachen predicerar att deltagare som har 2 äpplen kommer att vara mer benägna att tänka att enbart äpplet ska ligga i lådan. tanken är att när de först hör “put the apple” så tänker de direkt “vilket av mina äpplen är det?” och får därefter informationen “on the towel”.

har man istället 1 äpple är man mer benägen att välja alternativet att handduken ska med, då man inte letar information om “vilket äpple”

deltagarnas uppfattning av meningens betydelse uppmättes genom att mäta deras ögonrörelser över den visuella scenen, och resultaten av experimenten blev samma som prediktionerna.

resultatet av experimentet säger alltså att sättet som deltagare uppfattar meningens betydelse avgörs av vilken visuell scen de observerar, vilket går emot syntax approach.

Question 17

ge exempel på hur språket kan formas socialt:

Answer 17

1. Skinner
   Menade att språket nästan enbart skulle kunna förklaras av en social interaktionsmodell. Menar att det är i interkationen med omgivningen som barn lär sig språk. Han menade att det är mekanismerna bakom betingning som gör detta möjligt. Barn imiterar människor i sin omgivning och försöker att säga saker. Genom antingen förstärkning eller utsläckning så kommer barnet att fortsätta eller att sluta med detta enligt skinner.
   KRITIK: Noam chomsky menar att människor verkar ha en slags medfödd kapacitet för språkinlärning. Menade även att betingning inte är tillräckligt för att förklara mängden ord vi kan lära oss på så kort tid som barn gör.
2. Albert Bandura
   Social learning theory: stark förespråkade för att vi förvärvar oss språket genom social inlärning och observation av andra människor.
3. Dialekter, lånord, slangord, sociolekter.
4. Språkliga normer (formellt med chefen, informellt med vänner).

Question 18

Detta är en tentafråga: Hur använder sig människor av prediktioner om vad som är mest sannolikt att inträffa för att förstå språklig mening? Svara i listform hur du skulle svarat på tentan

Answer 18

När vi pratar med någon eller försöker att tolka en menings innebörd behöver vi sålla och göra prediktioner för att spara kognitiv kraft och för att kunna tolka en mening över huvudtaget.

1. Priming
   Alla ord vi hör gör att vi primas, och då aktiveras mentala scheman över det ordet, närliggande begrepp och betydelser. Vi får fram all information om ordet som vi kan tänka oss och väljer sedan ut vad som passar bäst och kastar bort resten av infon.
2. Minimal attachment.
   En strategi som vi använder oss när vi utför parsing, alltså när vi ska tolka en menings betydelse. Minimal attachment är en strategi som vi tenderar att använda oss vilket innebär att vi snabbt vill kunna förutså betydelsen, och därför bygger så enkla meningar som möjligt. I garden path-meningar kan detta leda till misstolkning av meningen (vilken man upptäcker i slutet av meningen där det slutar gå ihop), och i mångtydiga meningar blir det uppenbart att vi väljer den allra enklaste strukturen, trots att det finns flera olika alternativ.

Question 19

beskriv 2 uppgifter du skulle använda för att avgöra om patienten har problem med parsing.

Answer 19

1. Grammatisk uppgift
   Ge patienten olika meningar med varierande komplexitet och be dem att beskriva den grammatiska strukturen. Man skulle kunna be patienten att sätta ut olika satsdelar: predikat, subjekt och objekt. Detta skulle jag göra eftersom att för att kunna avgöra en menings betydelse (parsing) så behöver man kunna förstå meningens grammatiska betydelse för att förstå hur de olika delarna av meningen hänger ihop. Om personen har svårt med detta skulle jag gissa att den också har svårt med parsing.
2. Garden-path mening
   Jag skulle ge en garden path mening till patienten och be den att läsa den noggrant och sedan säga sin tolkning av den. Garden path meningar är meningar som är konstruerade för att visa hur vi hanterar parsing, pga olika mekanismer bakom parsin (late closure, minimal attachment) så har vi typiska strategier för att lösa sådana meningar. om patienten löser meningen på ett atypiskt sätt, eller inte kan utlösa någon mening alls, eller inte kan bestämma sig för ett alternativ skulle detta kunna tyda på att den har problem med parsing.

“The horse raced past the barn fell”

enligt garden-path model, ska vi föst göra en tolkning sedan inse felet och gå tillbaka i meningen för att sedan inse det korrekta tolkningen. om patienten inte gör detta kan det betyda fel i parsing.

Question 20

Ge ett exempel på kognitiva nedsättningar i språkbruket som skulle vara tämligen lätta
att råda bot på

Answer 20

man kan tänka sig att saker som är dynamiska och som vi tränar upp under uppväxten skulle kunna vara lätta att rådda bot på. dock hur lätt det är att råda bot på någonting måste väl dock bero på vad det är som har gjort att patienten uppvisat svårigheterna från första början. men man kan tänka sig att man kan använda hjärnans plasticitet för att stärka kopplingar mellan olika koncept för att råda bort på:

uttalsfel, dåligt ordförråd, grammatiska fel.

Question 21

brocas, vilken lob och vilket problem?

Answer 21

Brocas area
frontalloben
syntax (meningsuppbyggnad)

(också svårt med språkförståelse)

Question 22

wernickes, vilken lob och vilket problem?

Answer 22

wernickes
temporalloben
semantik (betydelse)

(också svårt med språkförståelse)

Question 23

Exempel på kognitiv nedsättning som skulle vara svår att råda bot på.

Answer 23

Afasi: brocas eller wernickes. Pga problem med semantik/syntax OCH förståelse. Tänker sig att det blir jättesvårt att designa information om personen har svårt med förståelse.

Van Petten & Luka (2006)
Använt EEG för att mäta ERP’s (event-related-potentials) för att se om syntax och semantik härrör från olika hjärnregioner. Trots att det är svårt att vara definitiv i EEG mätning har man kommit fram till att:

personer med skador på temporalloben hade minskad N400 respons, som uppstår när ett ord i en mening inte stämmer överrens med den förväntade betydelsen (problem med semnatik).

personer med skador på temporalloben hade minskad P600 repons som uppstår när den grammatiska strukturen av en mening inte är korrekt.

har du afasi får du därmed inte denna typ av feedback och det blir ännu svårare att lära sig igen.