Forskningsmetoder Flashcards
Deskriptiv forskning
Syftet är att klassificera, kategorisera eller att precist beskriva egenskaper hos individer el. grupper. Behöver ej utgå ifrån teorier el. hypoteser. Kvantitativa. ex. enkät.
Systematisk observation
Utförs enligt ett fastställt observationsschema och som ger svar på vissa bestämda frågor om de observerade personernas eller djurens egenskaper och beteende.
Naturalistisk systematisk observation
Observerar beteende i sin naturliga miljö utan att kontrollera för variabler. Kan inte manipulera, kontrollera, förutsäga, eller till och med helt förstå variablerna. Detta kan göra det svårt att testa och bevisa hypoteser
Strukturerad systematiskt observation
Observation på lika villkor i en kontrollerad miljö. Alla får samma förutsättningar med risk för att naturligt beteende inte kan observeras.
Deltagande observation
Forskare är närvarande i observationerna - gruppmedlemmarna känner till att forskarna finns och att de utför observationer. Avsikten att få ett subjektivt upplevt grepp om mening och innebörd i de observerade personernas eller djurens situation, vanor, beteendemönster och reaktionssätt.
Självrapportering
Intervjuer eller frågeformulär.
Metod att undersöka människors personlighetsegenskaper, intressen och attityder genom att de får besvara frågor eller markera alternativ i frågeformulär, en så kallad självrapporteringsskala.
Mycket information på kort tid. Individen kan beskriva sina tankar/känslor/upplevelser på naturtroget sätt.
Låg tillförlitlighet – många anpassar sina svar efter vad de tror intervjuaren/undersökaren vill höra. Behövs god verbal förmåga – svårare att uttrycka de egentliga tankarna/känslorna.
Fallstudiemetodik
Samling bedömning utifrån intervjuer, observationer och testresultat.
Syftar till att få en samlad bild av individens psykiska funktion och händelser som lett dit.
Används för att studera de få individer som avviker mycket från normen (”underbarn”).
Hög detaljrikedom. God insikt för de olika faktorer som påverkat utvecklingen.
Datan insamlas ofta osystematiskt och är då känslig för bias. Resultatet går inte att applicera på någon annan än den studerade individen
Korrelationsstudier – Sambandsstudier
Används för att undersöka om det finns ett samband mellan två faktorer.
Kan inte göra en bedömning av orsak/effekt (tänk glass och drunkningsolyckor.
Men ger incitament för att undersöka fenomenet vidare.
Experimentell forskning
Genom att jämföra två faktorer fastslå orsak-verkan samband.
En beroende variabel (smärta) utsätts för variation med en oberoende variabel (styrka av elstöt) för att hitta samband (högre styrka på elstötar = mer smärta).
Speglar inte verkligheten då livet innehåller mer variabler än vad som kan mätas i ett experiment.
Longitudinella studier
Studerar och samlar in uppgifter om samma individer vid ett flertal tillfällen över lång tid (månader till flera år).
Kan identifiera mönster och individuella skillnader i utvecklingen. Kan undersöka förhållanden/samband mellan tidiga och sena händelser och beteenden.
Högt bortfall. Cohort effekten. ”Övningseffekten” – blir bättre pga de känner till testerna, inte pga utvecklingen.
Tvärsnittsstudier
Grupper av människor i flera olika åldersspann studeras samtidigt (undersöker minne hos 10-, 15-, 20-åringar vid 1 tillfälle).
Ingen risk för bortfall.
Gruppcentrerat, kan inte se individuella skillnader. Utsatt för Cohort effekten (representerar kanske inte åldersrelaterade förändringar).
Sekventiell design
En kombination av longitudinella studier och tvärsnittsstudier. Man studerar t.ex. 20-åringar samtidigt som 25- och 30-åringar och följer upp dessa 3 grupper regelbundet.
Avslöjar kohort-effekter. Bättre för att identifiera ålders-kopplade fenomen än longitudinell.
Följer oftast inte individer, missar således individuell utveckling.
