Familjerätt Flashcards

Question 1

Q

Det finns två lagreglerade samlevnadsformer - äktenskap och samboförhållande. Vilka är de huvudsakliga rättsliga skillnaderna mellan dessa samlevnadsformer?

Answer

A

Äktenskapsverkningar är mer långtgående än samboförhållandena.
Äktenskapsrätten reglerar alla makarnas egendom, medan samborätten reglerar endast den gemensamt anskaffade bostaden och det där ingående bohaget.

Question 2

Q

Vad är innebörden av att Sverige har en könsneutral äktenskapslagstiftning?

Answer

A

Det innebär att två personer av samma kön kan ingå i ett äktenskap. Oavsett dem som ingår i äktenskap är man eller kvinna, två kvinnor eller två män medför detta att de blir makar, 1:1 ÄktB.

Question 3

Q

Hur ingås äktenskap? Vilka allmänna förutsättningar måste vara uppfyllda och finns det möjlighet att göra undantag från dessa?

Answer

A

Äktenskap ingås genom vigsel av de blivande makarna av vigselförrättaren. Båda blivande makarna ska var för sig bekräfta att de samtycker till äktenskapet, därefter ska vigselförrättarens förklara att de är makar, 4:2 ÄktB. För att säkerställa att allt gå rätt till vid vigseln ska denna ske i närvaro av släktningar eller andra vittnen, 4:1 ÄktB. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda blir vigseln inte giltig, 4:2 2 st ÄktB.
En allmän förutsättning för att ingå i äktenskap gäller att de blivande makarna måste vara myndig och inte redan gifta, 2:1 och 2:4 ÄktB. Om det finns särskilda skäl kan man få tillstånd att gifta sig även tidigare om man inte har fyllt 18 år, men kravet på att man inte tidigare får vara gift eller ha ingått i partnerskap är ovillkorligt.
Man ska heller inte va släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller syskon för att ingå i äktenskap. Däremot kan halvsyskon eller adoptivsyskon efter särskilt tillstånd få rätt att ingå i äktenskap med varandra.

Question 4

Q

Hur upplöses äktenskap?

Answer

A

Äktenskap kan upplösas på två sätt – genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad, 1:5 ÄktB. Äktenskapet är upplöst då domen på äktensskapskillnad vinner laga kraft, dvs. när det inte längre är möjligt att överklaga domen, 5:6 ÄktB.

Question 5

Q

Under vilka förutsättningar krävs betänketid vid upplösning av ett äktenskap?

Answer

A

Även om det bara en av makarna som vill skiljas ska ändå äktenskapet upplösas genom äktenskapsskillnad. I en sådan situation är det obligatoriskt med betänketid på minst sex månader och högt ett år om inte den andre maken medger ansökan, 5:2 ÄktB. Betänketid på minst sex månader är också obligatoriskt om någon av makarna har vårdnaden om och bor tillsammans med eget barn under 16 år. Finns även frivillig betänketid, 5:1 ÄktB. Har makarna levt isär i minst två år har var och en av dem rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid, 5:4 ÄktB.
Betänketid löper från det att en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad inkommit till tingsrätten eller om bara den maken ansökt från det att den andra maken blivit delgiven ansökan om äktenskapsskillnad, 5:3 ÄktB. Har begäran inte inkommit när betänketiden löpt i ett år förfaller frågan om äktenskapsskillnad. Vill man ändå fortfarande skiljas måste man göra en ny ansökan och ny betänketid börjar löpa om sådan är obligatorisk, 5:3 ÄktB.

Question 6

Q

Vad innebär principen om särförvaltning?

Answer

A

Vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder. Varje make bestämmer över sin egendom. Makar har alltså ingen egendomsgemenskap utan var och en äger sitt.

Question 7

Q

Vad innebär likadelningsprincipen?

Answer

A

Innebär att vid en upplösning av äktenskapet ska makarna dela nettoförmögenheten lika mellan sig så att de efter äktenskapsskillnaden har lika stor nettoförmögenhet. Kan sättas ur spel genom att viss egendom i äktenskapet görs till enskild av makarna själva genom äktenskapsförord eller av andra genom föreskrifter i gåvobrev eller testamenten. Likadelningsprincipen följer av att makarna har giftorätt i varandra egendom.

Question 8

Q

Har makar underhållsskyldighet både under och efter äktenskapet? Vad innebär underhållsskyldigheten?

Answer

A

Ja, makar har underhållsskyldighet både under och efter äktenskapet. Under äktenskapet ska makarna var och en efter sin förmåga bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Om den ene inte har inte något medel ska den andre skjuta till det som behövs, 6:2 ÄktB. Tanken är att båda ska leve på samma ekonomiska standard.
Efter äktenskapet är huvudregeln att vardera maken svarar för sin försörjning, 6:7 ÄktB. Om någon av makarna inte har tillräcklig hög inkomst för att försörja sig själv, kan man får underhållsbidrag från den andre maken som han eller hon har förmågan att ge det. Kan även vara livsvarigt om den ena maken har permanenta svårigheter efter ett långvarigt äktenskap.
Underhållskyldighet regleras i 6:5 – 6 ÄktB. Om ena maken inte lever till sina
skyldigheter av underhåll så kan det tas till domstol.

Question 9

Q

giftorättsgods

Answer

A

Den egendom som ska bli föremål för bodelning vid äktenskapets upplösning. Enligt
7:1 ÄktB är det den egendom som en make och som inte är enskild egendom

Question 10

Q

enskild egendom

Answer

A

Enskild egendom är den egendom som är enskild pga äktenskapsförord, gåva, testamente, arv, försäkring eller trätt i stället för annan enskild egendom. Kraft är att det ska ha funnits föreskrift för att det ska ha varit enskild egendom. Regleras i 7:2 ÄktB.

Question 11

Q

personlig egendom

Answer

A

Egendom som är så personlig att det skulle vara främmande att låta den ingå i bodelningen, 10:2 ÄktB. Egendom som är avsett för uteslutande personligt bruk och personliga presenter, ex. kläder och smycken.

Question 12

Q

rättigheter av personlig art

Answer

A

Rättigheter av personlig art är de rättigheter som ingår i exempelvis rätt till
skadestånd, rätt till ersättning ur olycksfallsförsäkring.

Question 13

Q

Vad menas med äktenskapsförord?

Answer

A

Äktenskapsförord är ett avtal mellan de blivande makarna i vilket bestäms att
egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom.

Question 14

Q

Kan bodelning även ske under bestående äktenskap?

Answer

A

Nej, bodelning ska ske efter att äktenskapet har blivit upplöst.

Question 15

Q

Vilken egendom ingår i en bodelning?

Answer

A

Makarnas giftorättsgods på brytdagen som ska bli föremål för bodelning, 10:1 ÄktB. Om makarna är överens kan även egendom som är som är enskild pga äktenskapsförord ingå i bodelningen. Träffar makarna en sådan överenskommelse betraktas egendomen som giftorättsgods, 10:4 ÄktB.

Question 16

Q

Hur sker andelsberäkning och lottläggning vid bodelning? Vad menas med begreppet gäldstäckning?
.

Answer

A

Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då ansökan om äktenskapsskillnad kom in till rätten, 9:2 ÄktB. Om maken dör gäller det den dagen som dödsfallet inträffade eller vid bodelning under äktenskapet, den dag då anmälan gjordes. Denna tidpunkt brukar kallas för brytdagen eller den kritiska tidpunkten och betyder att de tillgångar och skulder som finns på brytdagen som ska bli föremål för bodelning, 10:1 ÄktB.
För att göra en andelsberäkning krävs det att man upprättar en bouppteckning, dvs. en förteckning över makarnas tillgångar och skulder så som de var då ansökan om äktenskapsskillnad gjordes, 9:7 ÄktB.
Därefter sker andelsberäkning, 11:1 ÄktB. Särförvaltningen är viktigt, dvs. makarna svarar för sina skulder med sin egendom. Detta innebär också att innan man delar något giftorättsgods måste man alltså göra en reservation för vardera makens skulder. Bogenärernas anspråk att få betalt för sina fordringar går före giftorätten och det ska finnas tillräckligt med pengar för att betala skulden som fanns på brytdagen, 11:2 ÄktB. Detta kallas för gäldstäckning.
Det som återstår av giftorättsgodset hos vardera maken efter gäldstäckningen, nettoöverskottet ska läggas samman och halveras, 11:3 ÄktB. Om ena maken befinner sig i underskott så hälftendelar man från den andra maken som har överskott.
Efter andelsberäkning ska egendom fördelas mellan makarna, dvs. man ska bestämma vem som ska få vilken egendom och vem som ska betala vilka skulder (lottläggning). Görs i samband med bodelning och kallas ibland för vidräkning. Här råder full frihet för makarna att fördela egendomen mellan sig om man vill så länge man är överens om detta. Är makarna inte överens om detta så kan de behålla den egendom som de är ägare till, 11:7 ÄktB

Question 17

Q

Vem har rätt att få vilken egendom vid lottläggningen?

Answer

A

Den som har största behovet av bostaden och bohaget äger rätt att få detta på sin lott i bodelningen om detta är skäligt i övrigt.

Question 18

Q

Vad menas med skifteslikvid?

Answer

A

Att jämna ut den obalans som råder mellan hur mycket egendom man har rätt att få
(andelen) och den egendom som man faktiskt erhåller (lotten).

Question 19

Q

Vad innebär skevdelningsregeln?

Answer

A

Skevdelningsregeln regleras 12:1 ÄktB. Den innebär att man istället för en sedvanlig hälftendelning delar giftorättsgodset så att den rikare av makarna får behålla mer av sitt giftorättsgods än vad som skulle ha varit fallet vid en hälftendelning.

Question 20

Q

Vad gör en bodelningsförrättare och hur utses en sådan?

Answer

A

En bodelningsförrättare har i uppgift att utreda vilken egendom som finns och som ska bli föremål för bodelning. Han eller hon ska försöka få makarna att enas i fråga om bodelning. Bodelningsförrättare utses av rätten genom att makarna begär om en bodelningsförrättare ska förordnas, 17:1 ÄktB.

Question 21

Q

Hur uppkommer ett samboförhållande?

Answer

A

Samboförhållanden ingås formlöst genom att två personer flyttar samman och lever i ett parförhållande. Vad som menas med ett samboförhållande definieras i 1 § SamboL. Registreras inte i något offentligt register och det kan därför i vissa situationer uppstå tveksamhet om ett samboförhållande i lagens mening föreligger. I förarbeten till samboförhållande bör ha viss varaktighet för att lagen ska kunna tillämpas. En period om sex månader har angivits som riktmärke.

Question 22

Q

Hur upphör ett samboförhållande?

Answer

A

Ett samboförhållande upphör enligt 2 § SamboL.
1. Samborna eller någon av dem ingår i äktenskap
2. Samborna flyttar isär
3. Någon av samborna avlider
4. Någon av dem samborna ansöker om bodelningsförrättare enligt 26§, rätt att bo
kvar i bostaden enligt 28 § eller väcker talan om övertagande av bostaden enligt
22§.

Question 23

Q

Vilken egendom kan bli föremål för bodelning enligt sambolagen?

Answer

A

Bostads och bohag som har förvärvats för gemensam användning, 3 § SamboL. Gäller inte egendom som den ena sambon fått i gåva eller genom testamente med föreskrift att det ska vara enskild egendom, 4 § SamboL. Detsamma gäller egendom som sambo fått i arv men med föreskrift i testamente om att det ska vara enskild egendom eller egendom som trätt i stället för denna typ av egendom.

Question 24

Q

Vad är ett samboavtal?

Answer

A

Avtal om att komma överens om att sambolagens regler om bodelning inte ska tillämpas, 9 § SamboL. Avtalet kan avse bostaden och allt bohanget eller avse bata vissa föremål eller en del av bostaden. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknas av båda samborna.

Question 25

Q

Sker bodelning automatiskt efter att samboförhållande upplöses eller måste någon av samborna begära det?

Answer

A

Nej, det ske bara om någon av samborna begär om det. En sådan begäran måste framställas inom ett år från det att samboförhållandet upphörde 8 § SamboL.

Question 26

Q

Vad menas med lilla basbeloppsregeln?

Answer

A

Lilla basbeloppsregeln menas med att den efterlevande sambon alltid har rätt att erhålla samboegendom till ett sammanlagt nettovärde om två basbelopp. Gäller värdet av samboegendomen och oavsett hur mycket annan egendom som den efterlevande sambon kan ha.

Question 27

Q

Hur sker andelsberäkning och lottläggning enligt sambolagen?

Answer

A

Bouppdelning sker om någon av samborna begär det och måste framställas inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, 8 § SamboL. Här bodelas gemensamt förvärvad bostad och bohag. Utöver det fäller samma principer som vid äktenskapsskillnad. Andelar ska beräknas genom gäldstäckning, 12-13 § SamboL. Här gäller att det i första hand är skulderna på bostad och bohag som ska beaktas och att övriga skulder avräknas endast om dessa inte täcks av värdet av övrig egendom. Även för sambor finns en jämkningsregel som för att en vanlig hälftendelning av samboegendomen inte ska ske om detta skulle vara oskäligt, 15 § SamboL.

Question 28

Q

Under vilka förutsättningar har en sambo rätt att överta bostaden trots att denna inte förvärvats för gemensam användning?

Answer

A

Gäller bara om bostaden innehas med hyresrätt eller bostadsrätt. Samborna ska vidare ha eller ha haft barn tillsammans eller också ska det föreligga synnerliga skäl för ett övertagande. Samt den som har haft störst behov a bostaden och att ett övertagande även i övrigt är skäligt. Denna regel är tvingande och kan till skillnad från bodelningsreglerna inte sättas ur spel genom samboavtal.

Question 29

Q

Vilka två former av succession finns i svensk rätt?

Answer

A

Arv och testamente

Question 30

Q

Vilka är arvsklasserna och vilka ingår i respektive arvsklass?

Answer

A

Arvsklasserna är den första, andra och tredje.
Första arvsklassen omfattar avlåtarens avkomlingar (barn). Om ett barn har avlidit går arvet vidare till dennes barn (den avlidnes barnbarn).
Andra arvsklassen omfattar i förhand arvlåtarens föräldrar som får hälften vardera. Eftersom barn vanligen överlever sina föräldrar, kommer i parktiken andra arvsklassen oftast att bestå av den avlidnes syskon. Om den ena föräldern lever, tar denne hälften av arvet och den andra hälften delas mellan syskonen.
Tredje arvsklassen hör i första hand till mor- och farföräldrar. Om dessa inte är i livet, träder deras barn, arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder in. Längre än så går man inte, vilket alltså innebär att kusiner inte har arvsrätt.

Question 31

Q

Vad menas med stirpalgrundsatsen?

Answer

A

Varje gren inom en arvsklass tar lika del i kvarlåtenskapen.

Question 32

Q

Vad menas med istadarätt?

Answer

A

Om en arvinge har avlidit finns en generell rätt för dennes barn att träda in i hans
eller hennes ställe.

Question 33

Q

Vad menas med principen om successio ordinum?

Answer

A

Så länge det finns någon arvinge kvar i en arvsklass går man inte vidare till nästa

Question 34

Q

Vad är allmänna arvsfonden?

Answer

A

Allmänna arvsfonden tar hand om arvet när det saknas legala arvingar och det inte finns något testamente. Det är statlig fond som förvaltas av Kammarkollegiet. Dess ändamål är att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar
och personer med funktionshinder

Question 35

Q

Vad gäller beträffande efterlevande makes arvsrätt?

Answer

A

Makes arvsrätt regleras i 3 kap. ÄB. Efterlevande make ärver även före gemensamma
bröstarvingar vilka alltså får då vänta på sitt arv till dess att båda föräldrar är döda.

Question 36

Q

Har en efterlevande sambo arvsrätt?

Answer

A

Ja, en efterlevande sambo har arvsrätt om sambo kräver detta, enligt SamboL.

Question 37

Q

Vad menas med begreppen bröstarvinge och särkullbarn?

Answer

A

Bröstarvinge – avkomlingar till den avlidne i nedstigande led. Alltså barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Särskullebarn – barn som inte är makarnas gemensamma, ex. barn från tidigare äktenskap eller andra förhållanden. Dessa har i princip alltid rätt att få ut sitt arv direkt som den efterlevande maken.

Question 38

Q

Vad menas med efterarv? Vad är innebörden av att efterlevande make innehar egendom med fri förfoganderätt respektive full äganderätt?

Answer

A

Efterarv är det förskjutna arvet som arvingar får när den efterlevande maken avlider, 3:2 ÄB. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över egendom, dvs. ex. konsumera eller sälja den men inte genom testamente disponera över den andel som innehas med fri förfoganderätt. Det som inte andel av förmögenhetsmassa som den efterlevande maken innehar, vilket inte är fri förfoganderätt är full äganderätt.

Question 39

Q

Vad menas med basbeloppsregeln?

Answer

A

Basbeloppsregeln, 3:1 2 st ÄB, menas med att den efterlevande maken alltid har rätt att få egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken vid tidpunkten av dödsfallet. I de fyra basbeloppen inräknas också vad den efterlevande maken eventuellt kan ha som enskild egendom och vad som erhålls i bodelning. Detta innebär att regeln blir tillämplig endast på dödsbon med liten behållning. Basbeloppsregeln är tvingande och gäller före testamente och laglottsanspråk.

Question 40

Q

Vad gäller beträffande förskott på arv? Gör lagen någon skillnad mellan förskott till bröstarvinge och annan arvinge?

Answer

A

Gåvor som arvlåtaren överlämnat i livstiden kan komma att räknas av vid arvskiftet. Lagen gör skillnad mellan förskott till bröstarvinge och annan arvinge, 6:1 ÄB. Gåva till bröstarvinge är förskott, dvs. om en gåva överlämnats till en bröstarvinge utan några särskilda villkor, följer det alltså direkt av lagen arr gåvan vid arvskiftet ska avräknas som förskott på arv. Gåvor till arvinge utgår lagen ifrån att det inte är förskott på arv. Vill givaren att det ska vara förskott måste detta särskilt framgå som ett villkor för gåvan.

Question 41

Q

Vad menas med laglott?

Answer

A

Bröstarvinges rätt att ärva halva arvslotten, 7:1 ÄB.

Question 42

Q

Vilka formkrav gäller vid upprättande av testamente?

Answer

A

Måste vara myndig för att upprätta ett testamente, 9:1 ÄB
Ska upprättas skriftligen i samtidig närvaro av två vittnen ska underteckna. Vittnesmening som talar om att bevsiningen har gått till på det sätt som föreskrivs i lagen.
Vittnena får inte vara nära släkt med testator och eller testamentstagarna. Förmyndare, god man, förvaltare eller ställföreträdare får inte vara testamentvittne.

Question 43

Q

Vad menas med legat respektive universellt förordnade?

Answer

A

Legalt – förordnandena i ett testamente är format för en viss summa pengar eller en viss sak
Universellt förordnande – en viss andel eller resten av kvarlåtenskapen.

Question 44

Q

Vad menas med inbördes testamente? Under vilka förhållande kan det vara lämpligt att upprätta ett sådant?

Answer

A

Inbördes testamente är när två personer skriver ett gemensamt testamente med ömsesidiga förordnanden till varandra. Vanligt mellan makar och sambor.

Question 45

Q

Hur återkallas ett testamente?

Answer

A

Kan ske på tre olika sätt, 10:5 ÄB:

Upprättande av ett nytt testamente om samma sak
Testamentshandlingen förstörs
Testator har otvetydigt givit till känna att förordnandet inte längre är uttryck för hans yttersta vilja, dvs. testator måste ge ett klart svar till den som vill ha testamentet att de dra tillbaka det

Question 46

Q

Vad menas med holografiskt testamente och när kan ett sådant användas?

Answer

A

Holografiskt testamente är en typ av testamente som upprättas muntligen framför två vittnen eller utan två vittnen själv skriver ett testamente på en handling som man sedan undertecknar. Holografiskt testamente kan användas i nödsituationer där man inte har möjlighet att upprätta ett testamente i laga form.

Question 47

Q

Hur skall ett testamente tolkas?

Answer

A

Regler för hur testamente ska tolkas, 11 kap. ÄB och säger att utgångspunkten för tolkning är testators vilja. I många fall vet man vad testator velat med sit förordnande men ibland får man ta ställning till vad testator skulle ha velat i den situationen som uppkommit.

Question 48

Q

Hur och under vilka förutsättningar kan en arvinge få ett testamente ogiltigförklarat?

Answer

A

Arvinge kan ogiltigförklara testamente genom att klandra testamentet, 14:5 ÄB. Detta sker genom att arvinge inom sex månader från delgivningen av testamentet väcker talan mot testamentstagaren vid allmän domstol. Klandergrunderna kan vara, 13:1 – 3 ÄB:
- Formfel vid testamentets upprättande
- Testamentet har upprättats under inflytande av en psykisk störning
- Någon har otillbörligen påverkat testator att upprätta testamentet
Klander gäller bara för den arvinge som har inlett rättegång. Detta innebär alltså att varje arvinge som vill klandra testamentet måste vara med i rättegången. Om klandetalan inte väcks i förskriven tid eller om klandertalan ogillas blir testamentet gällande mot arvingen.
Testamenttagaren har bevisbördan för att testamentet är ogiltigt på grund av psykisk sjukdom eller påverkan (p. 2 – 3). Beviskravet ligger väldigt högt.
Andra ogiltighetsgrunder kan vara att testamentet är förfalskat. Då behövs inte
klandertalan.

Question 49

Q

Vad är en boutredningsman respektive en testamentsexekutor? Hur utses sådana?

Answer

A

Om delägarna i ett dödsbo inte kommer överens kan tingsrätten efter ansökan beslutat att dödsboet ska förvaltas av en boutredningsman samt utse det själv. En boutredningsman ska utreda vilka som är arvingar/testamentagare, vilken egendom som ingår i boet samt hur egendomen slutligen ska fördelas. Han eller hon får däremot inte sälja fast egendom utan samtliga delägares tycke. Om han eller hon inte får samtycke från delägarna kan han eller hon ansöka om tillstånd från tingsrätten att sälja fastigheten
En testamentsexekutor utses av en boutredningsman och har i uppgift att förvalta och skiftar dödsbon enligt testators den avlidne testamente. Har rätt att sälja fast egendom. Oftast jurister.

Question 50

Q

Vad är en skiftesman och hur utses en sådan?

Answer

A

En som ska få parterna att komma överens om delningen av kvarlåtenskapen. Om det inte gör det kan skiftesmannen göra tvångsskifte, där han eller hon bestämmer hur egendomen ska fördelas. Utses av tingsrätten

Brainscape's Knowledge GenomeTM

Familjerätt Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM