Avtalsrätt

Question 1

Förklara begreppet rättshandling.

Answer 1

En rättshandling är rättsliga handlingar som medför rättsliga konsekvenser, ex. ett
slutande avtal.

Question 2

Vad betyder ”pacta sunt servanda”?

Answer 2

Översatt från latin ”avtal ska hållas” mao. avtal är rättsligt bindande. Man är tvungen att hålla sig till avtalet annars kan man råka ut för sanktioner eller påföljder vid avtalsbrott.

Question 3

Vad är ett konsensualavtal?

Answer 3

Man kommer överens oavsett hur det kommuniceras fram för att – muntligt,
skriftligt, kroppsspråk osv.

Question 4

Vad är ett formalavtal?

Answer 4

Ett avtal som är skriftligt, kräver att båda parter ska skriva under för att det ska gälla.

Question 5

Vad är ett realavtal?

Answer 5

För att avtalet ska vara bindande krävs det att det fullgörs av ena parten, ex.
parkering.

Question 6

Förklara skillnaderna mellan löftesprincipen och kontraktsprincipen.

Answer 6

Skillnaden mellan löftesprincipen och kontraktsprincipen är att i löftesprincipen så binds anbud och accept ”genom ord”, dvs. anbudsgivaren blir bunden till sitt anbud så fort han eller hon yttrar det och accept blir bunden på motsvarande sätt av avgivaren. Alltså behöver accept inte acceptera anbudet för att anbudsgivaren ska bli bunden vice versa. Kontraktprincipen säger däremot att ingen av parterna blir bunden förrän de båda har skrivit under ett avtal.

Question 7

Förklara skillnaderna begreppen utbud och anbud.

Answer 7

Utbud är erbjudande som riktar sig till vem som helst, ex. specialerbjudande på en matvara medans anbud är ett erbjudande till en enskild person dvs. en motpart medan utbud riktar sig till flera motparter. Dessutom som är utbud inte rättsligt bindande i AvtL, vilket innebär att näringsidkaren inte är skyldigt att leva upp till det. Skillnaden ligger också i att anbud har ett avtalsinnehåll och avsikt att binda sig till.

Question 8

Vad menas med acceptsfrist?

Answer 8

Mottagaren har en viss tid att svara på om han eller hon vill binda sig till anbudet och när den fristen går ut är anbudsgivaren inte längre bunden. Anbudsgivaren bestämmer acceptfristens längd. 2 och 3 §§

Question 9

Vad är innebörden av sen accept?

Answer 9

Sen är accept är om anbudsmottagaren tackar ja till anbudet men svaret hinner inte fram i tid. Den ursprunglige anbudsgivaren är inte längre bunden, därmed inget avtal. Detta speglar däremot att accepten har en vilja att ingå i avtalet och bindande till för avsändaren, mottagaren kan tacka nej eller ja. AvtL ser alltså detta som ett anbud 4 § 1 st AvtL.

Question 10

Vad är innebörden av oren accept?

Answer 10

Svar på anbudet med tillägg eller inskränkningar, anbudsgivaren är inte längre
bunden samtidigt som det utgör att anbud från accepten, 6 § 1 st AvtL.

Question 11

Vad är en fullmakt?

Answer 11

Fullmakt är när ett ombud, fullmäktige, utför rättsligahandlingar för den egentlige
parten, huvudmannen, åt en tredje man/part.

Question 12

Förklara vad som avses med uttrycket ”inom fullmaktens gränser”.

Answer 12

Vad den fullmäktige får göra enligt fullmaktens instruktioner.

Question 13

Vad krävs för att en fullmaktsgivare ska vara bunden?

Answer 13

För att fullmaktsgivaren ska vara bunden krävs det att fullmäktige inte har överskridit sin behörighet och befogenhet som uppges i fullmakten framför TM. Samt att TM har varit i god tro.

Question 14

Förklara begreppet behörighet.

Answer 14

Behörighet innebär vad den fullmäktige kan göra inom fullmaktens gränser. Ex. om det står i fullmakten att den fullmäktige ska köpa en bil i huvudmannens namn, men den anger inte vilket pris eller modell. Då har fullmäktige behörighet att köpa vilken bil som helst.

Question 15

Förklara begreppet befogenhet.

Answer 15

Befogenhet är vad fullmäktige får göra av huvudmannen. Ex. om huvudmannen anger ett pris som den fullmäktige måste hålla sig till när han eller hon köper i huvudmannens namn.

Question 16

Vad är det för huvudsaklig skillnad mellan en osjälvständig fullmakt och en självständig fullmakt?

Answer 16

Huvudsakliga skillnaden är att en osjälvständig fullmakt är osynlig för den tredje parten medan självständig fullmakt är synlig för tredje parten.

Question 17

Ge fyra exempel på olika fullmakter

Answer 17

*Skriftlig fullmakt – självständig fullmakt, vanligaste typen.
*Uppdragsfullmakt - den fullmakt som grundas sig på att HM ger instruktioner
till FM som gör att TM inte känner till det förutom den informationen som FM
ger. Kan både vara skriftlig och muntlig. Osjävständig
*Ställningsfullmakt - Utgår ifrån 10 § 2 AvtL, oftast från en anställning, enligt
lag eller sedvänja får handla för annans, oftast en arbetsgivares räkning. Ex. butiksbiträde. Inte självklar information till TM vid ställningsfullmakt pga inte självklart hur sedvanan ser ut, dels är det inte enkelt att se skillnad på anställda och kunder. Självständig
*Toleransfullmakt - där när HM skapar ett intryck för TM att FM får göra så här pga upprepade gånger eller sedvänja. Självständig.

Question 18

Vad är innebörden av en toleransfullmakt?

Answer 18

Toleransfullmakt innebär att huvudmannen ”tolerera” att en viss beteende hos
fullmäktige utan att har haft några invändningar till det tidigare.

Question 19

Hur upphör en fullmakt?

Answer 19

En fullmakt upphör när fullmakten har återkallats av huvudmannen, när fullmaktsuppdraget har fullgjorts eller när giltighetstiden för fullmakten har gått ut. Samt när den fullmäktige dör. Om huvudmannen dör gäller fullmakten fortfarande, för att huvudmannens förmögenhet inte ska gå i ”spillo”. Tredje mannen måste känna till att fullmakten har upphört precis som när den gavs.

Question 20

Hur återkallas en fullmakt?

Answer 20

Beroende vilken fullmaktstyp det är så återkallas den på olika sätt.
Ø Skriftlig återkallas genom att HM tar tillbaka eller förstör fullmakten. Om FM
har fullmakten eller har tappat bort den, fullmakten återkallas genom kungörelse, 16 § 1 st AvtL.
Ø Ställningsfullmakt återkallas genom att FM tas bort från ställningen, ex. få sparken, 15 § AvtL.
Ø Uppdragsfullmakt återkallas genom att HM meddelar FM inte gäller. Gäller från och med FM har tagit del av meddelandet, 18 § AvtL.

Question 21

Ange olika anledningar till att en rättshandling kan ogiltigförklaras (bortse från de anledningar som anges i 3 kap. avtalslagen).

Answer 21

Bristfällig avtalskompetens, dvs. den som sluter avtalet har inte full rättshandlingsförmåga.

Question 22

Förklara vad som menas med att ratihabera en rättshandling

Answer 22

När man ratihaberar en rättshandling så godkänna ett avtal efterhand. Ex. Om ett
barn ingår i ett avtal som sedan godkänns av förmyndare.

Question 23

Förklara begreppet ”pactum turpe”.

Answer 23

Pactum trupe menas med att ett avtal som går ut på att begår brott eller har oetiskt
innehåll.

Question 24

Vad är det för huvudsaklig skillnad mellan förklaringsmisstag och förvanskning. Var regleras dessa ogiltighetsgrunder?

Answer 24

Förklaringsmisstag är när ett misstag som sker utan medvetet av ena parten och andra parten är medveten om detta. Medan förvanskning sker misstaget medvetet. Detta regleras i 32 § AvtL.

Question 25

Ange några av de ogiltighetsgrunder som återfinns i 3 kap. avtalslagen.

Answer 25

Brister i motiviet, dvs. avtalet sluts under tvång eller där ena parten befinner sig i ett underläge och andra parten utnyttjar detta eller att det går emot tro och heder. Otillåtet avtalsinnehåll, dvs. avtalet kan innehålla som går emot lagen eller diskriminerar någon.

Question 26

Vad menas med s.k. ”svaga” ogiltighetsgrunder?

Answer 26

När motparten är okunnig (god tro) om att en person utsätts för tvång eller
utpressning när ett avtal sluts.

Question 27

Vad är det för skillnad mellan ogiltighet och jämkning?

Answer 27

Ogiltighet är när partnerna inte kan komma överens om avtalet så att det tillslut blir ogiltigt. Jämkning innebär att man ändrar avtalsinnehållet så att det bättre passar båda parterna om de nu inte kommer överens.

Question 28

Vad innebär förutsättningsläran?

Answer 28

Förutsättningsläran innebär att motparten ska ha varit medveten om att förutsättningen har avgörande betydelse för den andra parten och att det av någon anledning bedöms lämpligt eller rimligt att överflytta risken.