Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Mikrobiologi > F15 normalflora och infektion > Flashcards

F15 normalflora och infektion Flashcards

1
Q

mikrobiom

A

alla celler som växer på oss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

normalfloran

A

människans mikrobiom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

mikrobiota

A

mikrobiom på ett mer specifikt område, t.ex. “tarmmikrobiom”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

mikrohabitat

A

förhållanden som råder på en begränsad yta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

mag-tarmkanals mikrobiom

A
  • hjälper oss bryta ner maten
  • makromolekyler spjälkas ur vår mat
  • konkurrerar ut patogener
  • kan producera t.ex. aminosyror som vi själva inte kan men som vi gärna tar
  • hjälper spädbarns IS urskilja gott och ont
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

magsäcken

A
  • pH 1-2
  • spjälkning av mat börjar här
  • magsår orsakas av bakterie, ej stress
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

tunntarm

A
  • fortsätter ta upp näring och vatten
  • pH högre och högre ju längre ner
  • konkurrens värd vs mo att ta upp näring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

tjocktarm

A
  • flest bakterier
    -> 1 kg + arkéer (metanogener)
  • majoriteten anaeroba, vissa aeroba tar upp allt syre
  • många bakterier ut med avföring => förnyas 1-2 gånger per dag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

enterotyp

A

finns 3 enterotyper bland människor => 3 indelningar utifrån en människas personliga uppsättning av bakterier i sin tarmmikrobiota
-> funktionella skillnader mellan dessa, t.ex. kan de reglera metabolism, vitaminproduktion osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

munnens mikrobiom

A
  • saliv har antibakteriella ämnen, t.ex. lysozymer
  • anaeroba (t.ex. tandkött) och aeroba habitat i munnen
  • bildning av biofilm => hål i tänderna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

luftvägar

A
  • i mun och näsa, ofta inte i nedre luftvägarna
    -> de fastnar i slemhinnorna
  • finns inga i lungorna => cilier på slemhinnan viftar upp bakterier så de hostas upp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

urinvägar

A
  • njure och urinblåsa normalt sterila
  • lactobacillus sänker pH i vagina så inget annat kan leva där
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hudens mikrobiom

A
  • olika typer av bakterier beroende på ställe, finns torr hud, våt hud osv
  • ungefär 1 miljon celler på huden
  • funktion: förhindra fukt från att lämna, barriär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vårt mikrobioms utveckling

A
  • föds utan något => får av sekret av mamman under födseln
  • kejsarsnitt => barnet inte lika likt mikrobiom som mamman => man smetar in med sekret
  • under första tre åren ändras det mycket, vid 3 års ålder har man ungefär det man kommer ha resten av livet
  • får av bröstmjölk, hudkontakt osv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

testa relation till hälsa?

A
  • svårt, men djurstudier funkar bra då man kan isolera på ett annat sätt
  • dåligt för att de har annat mikrobiom än vad vi har
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

IBD och andra sjukdomar

A

= Inflammatory Bowel Disease
- ändring i mikrobiom
- ofta barn som varit för skyddade => deras IS har inte lärt sig vad som är dåligt och bra
- konstant inflammerad mag-tarmkanal

  • andra sjukdomar: karies, fetma, hål i tänderna (biofilm)
17
Q

antibiotikas påverkan på mikrobiom

A
  • ab attackerar alla bakterier som inte är resistenta
    -> kan orsaka diarré
  • normalflora återställs oftast efter användning
  • oftast är antibiotika + patogener utkonkurrerade av normalfloran men ibland dödas för mycket av normalfloran
    -> fekal transplantation kan behövas för att återställa
18
Q

probiotika

A
  • levande celler som man äter
    -> i yoghurt t.ex.
  • främjar hälsa
  • många läkare tycker det ger begränsad hjälp
19
Q

prebiotika

A
  • äter specifika näringsämnen som gynnar mikrobiom man redan har
    -> t.ex. kolhydrater = kolkälla för fermentering
20
Q

symbiotika

A

kombination av probiotika och prebiotika

21
Q

3 steg bakterie måste göra för att komma åt oss

A
  1. fästa sig vid oss = mikrobiell adhesion
  2. invadera = kolonisering och invasion
  3. förstöra våra celler = patogenicitet och virulens
22
Q

mikrobiell adhesion

A
  • fäster till epitelceller eller varandra (biofilm)
    -> epitelceller har mekanism att de utsöndrar slem så det blir svårt att fästa
  • finns receptormolekyl på utsidan av värdcell
    -> adhesiner (= molekyl specifik för receptorn) binder till dessa
    => “startsignal”, ah! jag har hamnat rätt!
23
Q

kapsel (fästning)

A

= en adhesionsstruktur
- finns ett slemlager som adhesiner sitter i
-> de fäster i receptor mha slem
- svårt för IS att svälja med slemmet

24
Q

pili + fimbrier (fästning)

A

hårlika utskott som kan fästa
- pili längre men färre än fimbrier

25
Q

kolonisering

A

när patogen tagit sig in i cellen och förökar sig, den gör sig “hemmastadd”

26
Q

invadering

A

förmågan att ta sig in i värdcellen eller vävnader
- i de flesta infektionssjukdomarna måste patogenen ta sig igenom vävnadsytan

27
Q

infektion - karies

A
  1. mo fäster på tänderna => samhälle av interagerande mo
  2. de producerar syre
  3. emaljen förstörs
    => hål i tänderna
28
Q

systemisk infektion

A

när patogen tar sig in i blodomloppet så infektionen sprids

29
Q

virulens

A

= grad av hur väl patogen kan framkalla en sjukdom, alltså mått på patogenicitet
- beror av många virulensfaktorer
-> adhesion, kolonisering, nedbrytande proteiner, gifter osv

30
Q

virulensgenetik i Salmonella

A
  • “patogenicitetsöar” = kluster av gener som hjälper till att vara virulent
  • överförbar geninformation, t.ex. resistensgener mot antibiotika
  • “injectosome” = mikronål som injiceras och sprutar in i cytoplasma
31
Q

enzymer som virulensfaktorer

A
  • bakteriella patogener utsöndrar ofta enzymer och toxiner för att förstöra värdcell och få tillgång till vävnad och näring
  • virus lyserar ofta cellen istället
32
Q

hyaluronidas

A

= vävnadsförstörande enzym
- bryter ner hyaluronsyra som är en polysackarid som finns i ECM
- gynnar invasion för bakterien och dess spridning

33
Q

koagulas vs streptokinas

A
  • koagulas startar koagulering av blod så att IS inte kan komma åt patogen
  • streptokinas stoppar koagulering av blod så att patogen + näringsämnen osv kan komma in
34
Q

toxicitet

A

förmåga att orsaka sjukdom vid utsöndring av toxiner

35
Q

exotoxiner

A

= toxiner som virulensfaktorer
3 grupper:
- AB-exotoxiner
- cytolytiska exotoxiner
- superantigenexotoxiner

36
Q

AB-exotoxiner

A
  • 2 komponenter:
  • B binder ytan på värdcell => A åker in och skadar cellen
  • t.ex. butulinum-toxin är neurotoxin som blockerar neurotransmittorer så muskler ej kan agera längre
  • t.ex. Tetanus-toxin som inhiberar inhibitorer till musklerna så de är konstant aktiva och orsakar stelkramp
37
Q

cytolytiska exotoxiner

A
  • förstör värdcell => frigör värdcells tillgångar
  • t.ex. alfa-toxin hos Clostridium perfringens löser upp membranlipider
38
Q

superantigenexotoxiner

A
  • överstimulerar IS så vävnad förstörs
  • proteiner hämmar vanlig antigenpresentation och stimulerar T-celler
  • t.ex. matförgiftning
39
Q

endotoxiner

A
  • toxiska LPS som finns i gramnegativa bakteriers yttermembran
  • de är strukturella komponenter som stabiliserar membranet
    -> inte aktivt utsöndrande
  • Lipid A = komponent i toxisk LPS => ger toxicitet
  • orsakar feber, diarré, inflammation

Mikrobiologi (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions