Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologisk psykologi > Evolution och genetik instuderingsfrågor > Flashcards

Evolution och genetik instuderingsfrågor Flashcards

1
Q

Vad är gliacellers uppgift?

A

Gliaceller är hjälpceller - ge näring till celler, strukturellt stöd, etc. De rensar upp, stödjer och deltar i hjärnans immunförsvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Var kan man hitta gliaceller?

A

Gliaceller återfinns i både CNS och PNS. De viktiga CNS gliacellerna är astrocyter, microgliaceller, oligodendrogliaceller, radial glial cells och ependymceller. Schwann celler, eneteric gliaceller och satellit glial celler är en del av PNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka gliaceller finns det? Bara nämn dem

A 
Astrocyter
Oligodendrogliaceller
Schwann celler 
Microgliaceller
Ependymceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör astrocyter (gliacell)?

A

Ger näring och strukturellt stöd. Astrocyter ser till att inget annat skräp kommer med som kan finnas i blodet som vi inte vill ha i hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör Oligodendrogliaceller (gliacell)?

A

Oligodendrogliaceller producerar myelin i CNS. Myelin isolerar axonet och som gör att våra nervsignaler kan skickas såpass snabbt som de gör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör Schwann celler?

A

Schwann celler producerar myelin och insulerar sensoriska och motoriska nervceller i perifera nervsystemet (PNS). Insulationen kallas för myelin. Motsatsen till oligodendrogliaceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör microgliaceller?

A

Microgliaceller hör till immunförsvaret och slåss mot infektioner. Hjälper till städa bort skräp. Kan även stimulera reparation av skadade neuron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad gör ependymceller?

A

I hjärnan har vi ganska stora hålrum, de är fyllda med cerebrospinalvätska. Epedymcellerna producerar den vätskan. De sitter främst längst väggarna i hålrummen vi har i hjärnan. Ependymceller är en sorts epitelceller som utgör det tunna epitellager som beklär ventrikelsystemet i hjärnan och ryggmärgens vätskefyllda kanal. Specialiserade ependymceller deltar i produktionen av ryggmärgsvätska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kan CNS-gliacellerna hjälpa till att läka en skada?

A

Nej, vid en skada i CNS sker ingen läkningsprocess. CNS-gliacellerna verkar inte kunna hjälpa till att läka en skada. Detta är orsaken till att flera kända hjärnsjukdomar som innebär att nerv- och gliaceller dör, t.ex. Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och multipel skleros (MS) inte går att bota idag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Om en nerv i PNS går sönder, kan den laga sig själv då? Vilken gliacell är viktig för den läkningsprocessen isåfall?

A

Ja. Schwanncellerna är mkt viktiga för själva läkningsprocessen eftersom den utsöndrar ämnen som styr denna funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad har blod-hjärnbarriären för funktion? Vilka gliaceller hjälper till med denna funktionen?

A

Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan och ryggmärgen genom att begränsa förflyttningen av kemikalier från resten av kroppen in i CNS och genom att skydda den från giftiga ämnen och infektioner. Gliaceller som kallas astrocyter stimulerar cellerna i kapillärerna - små blodkärl - att bilda täta förbindelser med varandra, vilket förhindrar många blodburna ämnen från att passera från kapillärerna in i CNS-vävnaderna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör dendriter i en nervcell?

A

Dendriter leder information in i cellkroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör axonet i en nervcell?

A

Axonet leder information ut ur cellkroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad sker vid en synaps?

A

Vid en synaps möter den ena cellens axon den andra cellens dendrit genom en synapsklyfta (smalt mellanrum) I detta mellanrum frisätts neurotransmittorer/signalsubstanser som har en stimulerande eller hämmande effekt på mottagarcellen. Om det blir stimulerande eller hämmande inverkan beror på vilken signalsubstans som frisätts och vilken typ av receptor som påverkas av signalsubstansen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad sker vid axonkäglan i en nervcell?

A

Summerar stimulerande och hämmande påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad sker vid en aktionspotential?

A

Vid fler stimulerande än hämmande signaler utlöses en aktionspotential. Vid en aktionsportential sker 3 steg:

  1. Depolarisation
  2. Repolarisation
  3. Hyperpolarisation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad händer exakt vid en aktionspotential?

A
  1. Vid tröskelvärdet -50mV öppnar spänningskänsliga kanaler och släpper in natrium+ i cellen som leder till depolarisering = positiv urladdning i cellen.
  2. Natrium kanalen stänger och i stället öppnas spänningskänsliga kalium-kanaler som släpper ut kalium ur cellen som leder till repolarisering = spänningen sjunker.
  3. Vilket leder till en kort stunds hyperpolarisation - en negativ laddning under vilopotentialen….
  4. För att sedan återgå till vilopotentialen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär det att hjärnan innehar neuroplasticitet?

A

Nervcellens kontakter kan förändras utifrån hur den påverkas av omgivande miljö. Hjärnan kan omstruktureras som respons till förändringar i miljön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad står ER för?

A

Endoplasmic reticulum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad för funktion fyller ER?

A

Endoplasmatiska nätverket. Här sker tillverkning och transport av olika ämnen. Ribosomerna finns i cytoplasma och även i det endoplasmatiska nätverket. Vid behov skickas genetiska instruktioner eller meddelanden från DNA från kärnan till fabriksgolvet, det endoplasmatiska retikulumet (ER), en förlängning av kärnmembranet där cellens proteinprodukter samlas. (s.82)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad finns innanför cellmembranet?

A

En trögflytande vätska som kallas för cytoplasma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad kallas cellens yttersta skal?

A

Cellmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad består cytoplasma av?

A

Vatten, salter, näringsämnen och proteiner. Cytoplasman innehåller också flera små strukturer som cellen behöver för att kunna överleva. De olika delarna kallas organeller, och varje typ av organell har sin speciella uppgift.

24
Q

Vilka är de viktigaste organellerna? Bara nämn dem

A 
Mitokondrier
Endoplasmatiska nätverket
Ribosomer
Golgi-apparaten
Lysosomer
25
Q

Vad gör mitokondrier? (organell)

A

Mitokondrier bildar energi till kroppens viktiga processer. Mitokondrier är cellens kraftverk, levererar dess energi och är en andra plats för DNA i cellen. Mitokondrier: struktur som samlar, lagrar och frigör energi. (s.83).

26
Q

Vad gör ribosomer? (organell)

A

Ribosomer som bildar proteiner. Ribosomerna finns i cytoplasman och även i det endoplasmatiska nätverket.

27
Q

Vad gör Golgi-apparaten? (organell)

A

Kort förklaring: Golgi-apparaten som tar emot, lagrar och skickar iväg proteiner. De färdiga proteinerna packas i ett membran och adresseras i Golgi-kropparna som skickar dem vidare till cellens transportnätverk. Lång förklaring: Cellen innehåller en uppsättning komponenter, Golgi-kropparna, som fungerar ungefär som en förpackningstjänst, dedikerad till inslagning, märkning och frakt. Golgi-kroppar lindar in nybildade proteinmolekyler som kommer från akuten med membran och märker dem för att indikera var i cellen de ska ta vägen. De förpackade proteinerna laddas sedan på motormolekyler för att “drivas” längs mikrotubulierna som strålar ut genom cellen tills de når sina destinationer.

28
Q

Vad gör lysosomer? (organell)

A

Lysosomer som tar hand om gamla celldelar och bakterier i cellen.

29
Q

Var finns cellkärnan?

A

I cytoplasman finns också cellkärnan

30
Q

Vad innehåller cellkärnan?

A

Arvsmassan, DNA

31
Q

Vad kallas delar av arvsmassan?

A

Gener

32
Q

Vad innehåller gener?

A

Gener innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. Det är generna som avgör hur du ser ut och bidrar till vilka egenskaper du har.

33
Q

Vad innehåller en cell?

A

En cell innehåller oftast 23 par kromosomer, alltså totalt 46 st. I varje par kommer den ena kromosomen från mamman, och den andra från pappan

34
Q

Vad innebär en kromosomavvikelse?

A

En del människor har kromosomavvikelser. Det betyder att du inte har 46 hela kromosomer utan fler eller färre kromosomer. Det kan också betyda att kromosomerna har en annorlunda form. Ibland kan kromosomavvikelser innebära att du har en funktionsnedsättning och att olika organ i kroppen inte fungerar som de ska. Ibland har kromosomavvikelser ingen påverkan på en persons hälsa.

35
Q

Beskriv proteinsyntesen

A

Kort förklaring: DNA-molekylen, den långa spiralen som är vårt arvsanlag, har en viktig uppgift förutom att kopiera sig själv. Den är också koden för våra proteiner. De molekyler som styr hur cellerna arbetar är just proteiner. DNA är vår mall, vårt proteinrecept. Proteiner byggs upp av aminosyror, men det är inte DNA-molekylen som gör själva jobbet. Maskinen som klistrar ihop proteiner kallas ribosom. Ribosomen finns i cellen utanför cellkärnan och mallen, DNA-molekylen, ligger skyddad inne i kärnan. Men det behövs en budbärare, och budbäraren heter RNA. DNA-molekylen repar upp sig och RNA bildas med en DNA-tråd som mall. Det här momentet kallas transkription. När RNA-molekylen hämtat information från DNA-molekylen så tar den sig ut till ribosomen och kodas av. Andra lösa RNA-molekyler hämtar in alla aminosyror som behövs i rätt ordning. Tre kvävebaser i rad på RNA-tråden kodar för en specifik aminosyra. Tillslut spottas rätt protein ut i cellen. DNA kodas alltså av ett budbärar-RNA som tar ut info till cellens ribosomer och de kan då bygga rätt proteiner av aminosyror. De är som legobitar som kan bygga olika typer av proteiner med helt olika uppgift i kroppen.

36
Q

Vad händer vid transkriptionen vid en proteinsyntes?

A

Transkription=när DNA avläses och blir till ett mRNA. Det är en typ av kopieringsfunktion kan man säga.

37
Q

Vad händer vid translation vid en proteinsyntes?

A

Translation = MRNA omvandlas eller hjälper till att bygga upp ett protein.

38
Q

När ribosomen läser av 3 baspar i taget, vad heter dessa 3 baspar?

A

Codon

39
Q

Vad kan DNA liknas vid?

A

DNA = kokbok, ofantlig mängd med recept på proteiner. Proteiner behöver vi. Recepten finns i kokboken. Problemet är att vi inte bara kan ta med oss kokboken utan vi måste först hitta rätt recept och sen kopiera receptet. Den processen kallar vi för transkription. Kopia = mRNA.

40
Q

Vad kan ER liknas vid gällande matlagning?

A

Köket = ER

41
Q

M.h.a x transporteras till köket, vad transporterar till köket?

A

mRNA

42
Q

Kan vad vi se tRNA som i matlagningen?

A

Som hjälpredan

43
Q

Vad gör respektive tRNA (hjälpreda)?

A

tRNA hjälpreda. Kocken läser receptet säger ÄGG! Hjälpreda kommer med ägg dvs tRNA. Allt måste ske i rätt ordning. Ägg, sen socker t.ex. Hjälpredorna har den märkliga uppgiften, varje hjälpreda kan bara hämta en enda sak.

44
Q

Hur beskriver boken proteinsyntesen?

A

För att initiera proteinsyntes avvecklas först det lämpliga gensegmentet av DNA-dubbelhelixen. Den exponerade sekvensen av nukleotidbaser på en DNA-sträng fungerar sedan som en mall för att attrahera fritt flytande molekyler som kallas nukleotider. Nukleotiderna som sålunda fästs bildar en komplementär sträng av ribonukleinsyra (RNA). Denna transkriptionsprocessen visas i steg 1 och 2. (Att transkribera betyder “att kopiera”)

Det RNA som produceras genom transkription är ungefär som en enkel DNA-sträng förutom att basen uracil (U), som, liksom tymin, attraheras av adenin, tar tymins plats. Den transkriberade RNA-strängen kallas budbärar-RNA (mRNA) och den bär den genetiska koden, i dagligt tal kallad “budskapet” ut från kärnan till det endoplasmatiska retikulum (ER), där det översätts för att bilda ett protein.

Steg 3 och 4 i figur 4.6 visar att ER består av membranösa ark vikta för att bilda många kanaler. Ett utmärkande drag för ER är att det är översållat med ribosomer, proteinstrukturer som fungerar som katalysatorer vid proteinuppbyggnad. När en mRNA-molekyl når ER passerar den genom en ribosom, där dess genetiska kod avläses.

I denna translationsprocess omvandlas en speciell sekvens av nukleotidbaser i mRNA:t till en speciell aminosyrasekvens. (Översättning betyder att konvertera ett språk till ett annat, i motsats till transkription, där språket förblir detsamma, som sker när tal transkriberas till ett manus). Transfer RNA (tRNA) hjälper till med translation.

Som visas i figur 4.7 kodar (attraherar och fäster) varje grupp av tre på varandra följande nukleotidbaser längs en mRNA-molekyl för en viss aminosyra till en annan. Dessa sekvenser av tre baser kallas kodon. Till exempel kodar kodonet cytosin, guanin, guanin (CGG) för aminosyran arginin (Arg), medan kodonet uracil, uracil, uracil (UUU) kodar för aminosyran fenylalanin (phe). När en aminosyra placeras i kedjan ansluter den till den tidigare placerade aminosyran med en peptidbindning. Kedjan hänvisas till som en polypeptidkedja (vilket betyder “många peptider”).

Varje nukleotidkodon kodar för 1 av de 20 olika aminosyrorna som finns i proteinmolekyler. Precis som ett anmärkningsvärt antal ord kan göras av de 26 bokstäverna i det engelska alfabetet, kan ett anmärkningsvärt antal peptidkedjor tillverkas av de 20 sorters aminosyror som bildar proteiner.

45
Q

Vad är genotyp?

A

Genotypen är den genetiska uppsättningen. Din genotyp påverkar dina fysiska och beteendemässiga egenskaper, som kombineras för att bilda din fenotyp. Kombinationen av de två allelerna är en organisms genotyp.

46
Q

Vad är fenotyp?

A

Egenskapen som visas på grund av kodningen i genotypen kallas fenotypen . Fenotypen är de faktiska fysiska egenskaperna som visas av organismen. I ärtplantor, som i exemplet med lila/vita blommor, om den dominerande allelen för lila blommor finns i genotypen, skulle fenotypen vara lila. Även om genotypen hade en lila färgallel och en recessiv vit färgallel, skulle fenotypen fortfarande vara en lila blomma. Den dominerande lila allelen skulle maskera den recessiva vita allelen i detta fall.

47
Q

Hur skrivs en genotyp?

A

Genotyp symboliseras ofta med två bokstäver. En dominerande allel symboliseras med en stor bokstav, medan den recessiva allelen representeras med samma bokstav, men endast i gemener.

48
Q

Hur tänkte Mendel gällande vit och lila blommor?

A

När Gregor Mendel till exempel gjorde sina experiment med ärter, såg han att blommorna antingen skulle vara lila (den dominerande egenskapen) eller vita (den recessiva egenskapen). En lila blommig ärtväxt kan ha genotypen PP eller Pp. En vitblommig ärtväxt skulle ha genotypen pp.

49
Q

Vad är det för skillnad på dominant och recessivt anlag?

A

För att det dominanta anlaget skall komma till uttryck behöver det bara finnas på den ena kromosomen i paret; motsvarande recessiva anlag måste finnas på båda kromosomerna för att dess egenskap skall visa sig hos anlagsbäraren. När man beskriver anlagen markeras det dominanta anlaget med stor bokstav (t.ex. A), det recessiva med liten (a). Dominansen kan vara fullständig, så att de egenskaper som Aa ger upphov till inte kan skiljas från dem som AA ger upphov till, eller ofullständig, varvid Aa är mer lik AA än aa. En ärftligt betingad dominant egenskap eller sjukdom överförs till hälften av avkomman om anlagsbäraren har uppsättningen Aa. Den purpuraktiga blomfärgen hos vissa ärtväxter beror på ett dominant anlag, medan det recessiva anlaget ger vit färg.

50
Q

Vad är skillnaden mellan heterozygot och homozygot?

A

Varje arvsanlag har sitt bestämda läge (locus) på en kromosom, och varje gen kan förekomma i olika former (alleler). Då kromosomerna vanligtvis uppträder parvis (de två kromosomerna inom varje par härrör från vardera föräldern), kan ett locus vara säte för alternativa former av en gen. Om de båda generna i ett kromosompar är olika är det en heterozygot. Homozygot innebär att en cell eller individ har samma arvsanlag (alleler) på motsvarande lokus i de båda kromosomerna i ett kromosompar.

51
Q

Färgblindhet är vanligare hos män än hos kvinnor, varför?

A

Könskromosomerna är X och Y. Ett barn som har två X-kromosomer tilldelas könet kvinna. Ett barn som har en X-kromosom och en Y-kromosom tilldelas könet man.

Arvsanlaget för röd-grön färgblindhet sitter på X-kromosomen. Hos män uppstår färgblindhet om X-kromosomens anlag för färgseende är skadat. För att färgblindhet ska uppstå hos kvinnor måste båda X-kromosomernas anlag för färgseende vara skadade. Det är därför mycket vanligare att män har röd-grön färgblindhet. Män har ju som sagt bara en x-kromosom, och har därför som kvinnor inte samma möjlighet att den andra x-kromosomen (som kvinnor har) att täcka upp för sjuka x-kromosomen.

52
Q

Vad kallas en gen som kodar för ett fungerande protein?

A

Dominant gen

53
Q

Vad kallas en gen som kodar för ett icke-fungerande protein?

A

Recessiv gen

54
Q

Vad kallas olika varianter för samma gen?

A

Allel

55
Q

För en gen kan man ha..? (vad för typ av alleler)

A

Dominant - två dominanta alleler eller en dominant allel och en recessiv allel.
Recessiv - två recessiva alleler

56
Q

För en gen kan man ha..? (vad för typ av alleler)

A

Dominant - två dominanta alleler eller en dominant allel och en recessiv allel.
Recessiv - två recessiva alleler

Biologisk psykologi (10 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions