ANS (autonoma nervsystemet) och hormonsystemet Flashcards
Beskriv uppdelningen av autonoma nervsystemet i sympatiska och parasympatiska banor. Vad gör de olika banorna? (längre fråga)
Sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för flykt eller kamp.
Det sympatiska nervsystemet väcker kroppen till handling, i handlingar där vi behöver använda mycket av våra krafter. Det kan vara att stimulera hjärtat att slå snabbare eller hämmar matsmältning när vi anstränger oss under träning eller tider av stress, kroppsliga förändringar förknippade med “fight-or-flight”-svar. Det kan även till exempel vara när du blir stressad eller rädd. Kroppen påverkas då att förbereda sig för att fly eller slåss.
Det sympatiska nervsystemet påverkar kroppen på följande sätt:
- Nivån av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin ökar.
- Pulsen ökar.
- Hjärtat pumpar kraftigare.
- Blodflödet till musklerna ökar, medan det minskar till hud och inälvor.
- Blodtrycket ökar.
- Luftrören vidgas så att det går lättare att andas.
- Blodsockernivån ökar så att du får extra energi.
- Du svettas mer. etc…
Parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer då kroppens reserver byggs upp.
Det parasympatiska nervsystemet påverkar kroppen på följande sätt:
- Pulsen minskar.
- Hjärtat pumpar med mindre kraft.
- Blodtrycket sjunker.
- Luftrören dras ihop etc…
Beskriv det snabba och långsamma stressystemen. Vad skiljer dem åt? (längre fråga)
Det snabba stressystemet = Hypothalamus -> sympatiska nervsystemet, -> hypofysen -> ryggmärgen.
aktiverar det sympatiska nersvsystemet genom att stimulera medulla i binjurarna = adrenalin i cirkulationssystemet.
Adrenalin aktiverar hjärnan, body-cellerna och endokrina körtlar.
långsamma stressystemet = endokrina systemet (via blod) = långsammare än det snabba stressystemet.
Hypothalamus = CRH till hypofysen, -> = hypofysen släpper ut ACTH som når binjurarna via blodomloppet.
ACTH får cortex i binjurarna att skicka ut kortisol i cirulationssystemet.
Kortisol aktiverar hjärnan, body-cellerna och endokrina körtlar.
Beskriv antingen en autonom eller hormonell feedback-loop. (längre fråga)
Negativ återkoppling
Hormonsystemet regleras via något som kallas för negativ återkoppling.
Det betyder att produktionen (av hormoner) startar när det finns efterfrågan och slutar när ”marknaden är mättad”.
Hormonerna återkopplar till ”produktionsstället” och signalerar ”vi är många nu, stäng av!” och därav benämningen ”negativ återkoppling”.
Ett bra exempel på negativ återkoppling är termostaten i ugnar. Värmen stiger till dess att den är uppe i rätt temperatur och när det är uppnått ser termostaten till källan att inte fortsätta leverera värme.
De flesta systemen i kroppen fungerar via negativ återkoppling.
Även om alla hormoner fungerar via negativ återkoppling så skulle man kunna säga att positiv återkoppling fungerar MELLAN de olika hormonsystemen.
M.a.o kan en viss sorts hormoner säga åt en annan sorts hormoner att börja produceras:
”Vi är så många av X-hormonerna, nu behöver ni producera Y-hormoner för att det ska bli balans”
Ett konkret exempel: När man har fått ett stresspåslag via hormonerna adrenalin och noradrenalin kommer dessa skicka signaler till binjurarna om att börja producera antistresshormoner som kortisol.
Det som händer är att när stresshormonerna kommer upp i hög koncentration i blodet kommer signalerna bli så starka att det systemet som producerar antistresshormonerna kan känna av /”höra” signalen och börja utsöndra sina hormoner.
(Linus Andersson internetsida): Homeostas är aktiviteten hos celler i hela kroppen för att upprätthålla det fysiologiska tillståndet inom ett smalt område som är förenligt med livet. Homeostas regleras av negativa återkopplingsslingor och, mycket mindre ofta, av positiva återkopplingsslingor. Båda har samma komponenter av en stimulus, sensor, kontrollcenter och effektor; negativa återkopplingsslingor arbetar dock för att förhindra ett överdrivet svar på stimulansen, medan positiva återkopplingsslingor intensifierar svaret tills en slutpunkt nås.
Ett negativt återkopplingssystem har tre grundläggande komponenter: en sensor, kontrollcenter och en effektor. En sensor, även kallad en receptor, övervakar ett fysiologiskt värde, som sedan rapporteras till kontrollcentralen. Kontrollcentralen jämför värdet med normalområdet. Om värdet avviker för mycket från börvärdet, aktiverar kontrollcentralen en effektor. En effektor orsakar en förändring för att vända situationen och återställa värdet till det normala intervallet.
För att sätta systemet i rörelse måste en stimulans driva en fysiologisk parameter utanför dess normala intervall (det vill säga bortom homeostas). Denna stimulans “hörs” av en specifik sensor. Till exempel, vid kontroll av blodsocker, upptäcker specifika endokrina celler i bukspottkörteln överskott av glukos (stimulansen) i blodomloppet. Dessa betaceller från bukspottkörteln svarar på den ökade nivån av blodsocker genom att frisätta hormonet (insulin) i blodomloppet. Insulinet signalerar skelettmuskelfibrer, fettceller (adipocyter) och leverceller att ta upp överskottet av glukos och ta bort det från blodomloppet. När glukoskoncentrationen i blodomloppet sjunker, upptäcks minskningen av koncentrationen – den faktiska negativa feedbacken – av alfaceller i bukspottkörteln, och insulinfrisättningen upphör. Detta förhindrar att blodsockernivåerna fortsätter att sjunka under det normala intervallet.
Positiv feedback intensifierar en förändring i kroppens fysiologiska tillstånd snarare än att vända den. En avvikelse från normalområdet resulterar i mer förändring, och systemet flyttar sig längre bort från det normala området. Positiv feedback i kroppen är normalt endast när det finns en bestämd slutpunkt. Förlossning och kroppens reaktion på blodförlust är två exempel på positiva återkopplingsslingor som är normala men som bara aktiveras vid behov.
Vilka neurotransmittorer kopplas samman med det sympatiska nervsystemet respektive det parasympatiska?
När vi ställs inför farliga situationer sätter det sympatiska nervsystemet igång och mobiliserar kroppen. Olika ämnen och stresshormoner, som kortisol, noradrenalin och adrenalin, frigörs och skickas ut i blodet.
Det parasympatiska nervsystemet använder endast acetylkolin som neurotransmittor.
Förklara kortfattat vad som menas med ”homeostas”
Homeostas hjälper kroppen att hålla en stabil inre miljö genom fysiologiska processer. Den skapar då en konstant inre miljö och hjälper kroppen att hitta “jämvikt” när kroppen behöver återskapas.
Ex. temperaturreglering. Kroppen måste ligga på 37 grader och blir man kall måste kroppen återskapa temperaturen och detta hjälper homeostasen till med genom en s.k. core-temperature som håller kroppens temperatur stabil.
Om man blir kall i kroppen brukar man röra på sig så att man blir varmare. Annars brukar kroppen reagera på kyla genom att darra.
Vilken typ av reaktion kopplas samman med glukokortikoider?
Glukokortikoider, även kallade glukokortikosteroider, är en grupp av steroidhormoner som bildas i binjurens bark, varav kortisol är den viktigaste i människor. Glukokortikoiden har en rad viktiga effekter på kroppen varav många är relaterade till stress och att reglera dygnsrytm. Kortisol är ett exempel på en glukokortikoider.
(Från boken): glukokortikoider är en grupp steroidhormoner som utsöndras i tider av stress, är viktiga för protein- och kolhydratomsättningen samt för att kontrollera sockernivåerna i blodet och cellernas upptag av socker. Hormoner som aktiveras i psykologiskt utmanande händelser eller nödsituationer förbereder kroppen för att klara av strider eller flykt.
Vad är skillnaden mellan steroida och peptidhormoner?
Steroid- och peptidhormoner är två typer av hormoner i kroppen. Hormoner är en typ av signalmolekyler som produceras av endokrina körtlar, och de transporteras genom hela kroppen med hjälp av cirkulationssystemet. Steroidhormoner består av kolesterol medan peptidhormoner består av aminosyror. De huvudskillnad mellan steroidhormoner och peptidhormoner är det steroidhormoner binder till cellytreceptorerna för att fungera som andra budbärare medan peptidhormoner huvudsakligen binder till DNA i kärnan för att modifiera transkriptionen. Testosteron och östrogen är exempel på steroidhormoner och antidiuretiskt hormon (ADH), och kalcitonin är exempel på peptidhormoner.
Peptidhormoner är vattenlösliga hormoner, så peptidhormoner går inte igenom cellmembranet eftersom cellmembranet är gjort av fett och vatten går inte igenom då. Peptidhormoner cirkulerar fritt i plasman och bryts ner och elimineras snabbt och har därför kort levnadstid. Peptidhormoner binder till extracellulära receptorer
Steroidhormoner är fettlösliga hormoner som cirkulerar i blodet. Steroidhormoner är nundna till vattenlösliga transportproteiner. De elimineras långsammare än vattenlösliga hormoner och har därför längre levnadstid. Steroidhormoner binder till intracellulära receptorer. Steroidhormoner går till skillnad från peptidhormoner rätt igenom cellmembranet då det är fettlösligt och cellmembranet består av fett.
Vad är ett hormon?
Hormoner är våra kemiska budbärare, som styr kroppen, tillsammans med vårt nervsystem.
Beskriv hormonsystemet och dess uppbyggnad
Hormoner bildas i endokrina celler i körtlarna. Hormoner transporteras direkt till blodflödet genom blodbanor eller i den omgivande extracellulära miljön. De transporteras runt i kroppen tills de når celler med rätt receptorer och förstå då blir cellerna aktiverade.
Hormonsystemet påverkar exempelvis ämnesomsättning, vakenhet och sömn, temperaturreglering, immunförsvar, tillväxt och könsmognad. Det är hypothalamus som har den övergripande kontrollen över hormonsystemet. Hormoner framställd i hypotalamus och skickas till axonterminaler i den bakre hypofysen. Hormonerna som frigörs från axonterminalerna i den bakre delen av hypofysen plockas upp av kapillärer och transporteras in i blodomloppet. Frisättning av hormoner framställs i hypothalamus och utsöndras i kapillärer som bär dem till främre hypofysen. Frigörande av hormoner lämnar sedan kapillärerna och verkar på hormonutsöndrande främre hypofysceller.
Vad är skillnaden vid transport i blodet för steroidhormoner och peptidhormoner?
Steroidhormoner: Steroidhormoner sitter fast vid proteinbärarna för att transporteras genom blodbanan.
Peptidhormoner: Peptidhormoner transporteras fritt via blodbanan.
Vad är skillnaden vid receptorens läge hos steroidhormoner och peptidhormoner?
Receptorens läge
Steroidhormoner: Receptorerna för steroidhormonema förekommer på cellytan.
Peptidhormoner: Receptorerna av peptidhormonema förekommer inuti kärnan.
Vad är skillnaden vid receptorens läge hos steroidhormoner och peptidhormoner?
Receptorens läge
Steroidhormoner: Receptorerna för steroidhormonema förekommer på cellytan.
Peptidhormoner: Receptorerna av peptidhormonema förekommer inuti kärnan.
Vad är skillnaden mellan vad steroidhormoner och peptidhormoner gör?
Steroidhormoner: Steroidhormoner tjänar som andra budbärare.
Peptidhormoner: Peptidhormoner binder till DNA för att modifiera transkriptionen.
Vad är skillnaden mellan vad steroidhormoner och peptidhormoner gör?
Steroidhormoner: Steroidhormoner tjänar som andra budbärare.
Peptidhormoner: Peptidhormoner binder till DNA för att modifiera transkriptionen.
Vad är skillnaden i hastighet mellan steroidhormoner och peptidhormoner?
Steroidhormoner: Steroidhormoner består av en långsammare åtgärd.
Peptidhormoner: Peptidhormoner består av en snabb åtgärd.
