CNS instuderingsfrågor Flashcards
Kunna ange riktningar (brain-body orientering)
Upp - dorsal Ner - Ventral Framifrån - anterior Bakifrån - posterior Vänster - Medial Höger - lateral
Redogör för 3 sätt hjärnan skyddas på
- Ventriklarna - det är 4 hålrum i hjärnan som är fyllda med cerebrospinalvätska som skyddar, dämpar effekten av häftiga slag. Vätskan finns även mellan spindelhinnan och Pia mäter. Hjärnan vilar och blir tyngdlös i denna vätskan.
- Hjärnhinnorna skyddar också genom att agera som skyddsbarriär och stötdämpare. Dessa 3 bindvävshinnor är dura mater (hårda hinnan), arachnoidea (spindelvävshinnan) och pia mater (mjuka hinnan). Det är hjärnan och ryggmärgen som omges av dessa 3 bindvävshinnor, meninger.
- Hjärnan ligger skyddad innanför skallens ben
Skallen består av den så kallade hjärnskålen och ansiktsskelettet. Skallen består av tjugonio ben. Hjärnskålen är uppbyggd av pannbenet, två hjässben, två tinningben, kilbenet, silbenet och nackbenet. Dessa ben skyddar hjärnan.
Hjärnan behöver syre. Beskriv de 3 artärer som förser respektive hjärnhalva med blod. Rita även ett schematisk bild på vilka delar de blodförsörjer.
Storhjärnans 3 huvudartärer:
a. carotis communis - förgrenar sig till
a. carotis externa - förser ansiktet med blod
a. carotis interna - går vidare upp till hjärnan, bildar en sluten cirkel uppe i hjärnan- Circulus Willis.
Hjärnstammen: vilken kan dess övergripande funktion sägas vara?
Hjärnstammen består av:
- Mellanhjärnan
- Mitthjärnan
- Bakhjärnan
Hjärnstammen ligger under storhjärnan. Den nedersta delen av hjärnstammen kallas förlängda märgen. Den förbinder storhjärnan med ryggmärgen. Hjärnstammen tar emot information från kroppens signaler och skickar dem vidare till hjärnbarken.
Hjärnstammen styr kroppens hormonsystem, andningen, hjärtslagen, kroppstemperaturen, ämnesomsättningen och din vakenhet. Tillsammans med hypothalamus styr hjärnstammen även blodtryck och puls. Från hjärnstammen styrs också reflexer som att svälja och nysa.
Hjärnstammen
Huvudsakligen styr hjärnstammen kommunikationen mellan kroppen och hjärnbalken, men den har även hand om flera icke-viljestyrda kroppsfunktioner (autonoma funktioner) som till exempel andning och ämnesomsättning.
Hjärnstammen styr många kroppsliga funktioner
En av hjärnstammens funktioner är att den styr kommunikationen mellan kroppen och hjärnbalken. Det gör den genom att den tar emot information från kroppen för att sedan skicka den informationen vidare till hjärnbalken.
Hjärnstammen styr också över andning, hjärtslag, kroppens hormonsystem, din vakenhet, kroppstemperaturen och ämnesomsättningen. Hjärnstammen styr också, med hjälp av hypotalamus, blodtryck och puls. Även reflexer så som att nysa och svälja styrs av hjärnstammen.
Hjärnstammen är det enda området i hela människokroppen som har så många nervbanor på en och samma lilla plats.
Hjärnstammens tre delar
Hjärnstammen består av tre delar: hjärnbryggan, förlängda märgen och mitthjärnan.
Hjärnbryggan
Hjärnbryggan är placerad mellan den förlängda märgen och mitthjärnan. Här färdas de nervimpulser som tar sig mellan det perifera och centrala nervsystemet.
Här regleras viktiga kroppsliga funktioner som andning, vakenhet och sömn.
Förlängda märgen
Den förlängda märgens funktioner är livsavgörande för oss människor. Här regleras icke-viljestyrda funktioner som puls och andning. Den förlängda märgen ser till att de funktionerna sker automatiskt.
Genom den förlängda märgen binds ryggmärgen och hjärnan tillsammans med hjärnans motoriska och sensoriska nervbanor.
Mitthjärnan
Mitthjärnan är placerad ovanför hjärnbryggan. Här finns det också nervbanor och nervkärnor som ser till att kommunikationen mellan kroppen och hjärnbalken fungerar.
Mitthjärnans främre del ser till att kommunikationen mellan hjärnbryggan, den förlängda märgen och ryggmärgen fungerar.
Mitthjärnans bakre del ser däremot till att både den auditiva och visuella kommunikationen fungerar som den ska. Här sorteras nervimpulser som kommer in från ögon och öron för att sedan skickas till deras rätta områden som finns i hjärnbarken.
Kunna placera hjärnstammens 3 huvudregioner diecephalon (thalamus och hypothalamus), midbrain (tectum, tegmentum), hindbrain (cerebellum, retikulära formationen).
Talamus - inne i storhjärnan sitter thalamus. Dit kommer all information om temperatur, beröring och smärta. I thalamus skickas informationen vidare till olika delar av hjärnbarken och vårt medvetande.
Hypothalamus - ligger under thalamus och styr över bland annat kroppstemperatur, hunger, törst, sexlust och tillväxt. Detta görs delvis m.h.a hypofysen som är en körtel som sitter ihop med hypothalamus. Hypofysen bildar hormoner som sedan stimulerar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner.
Beskriv 2 centrala funktioner för basala ganglierna.
Djupt inne i hjärnan ligger grupper av nervceller samlade i så kallade kärnor. De kallas basala ganglierna. De har stor betydelse för våra viljestyrda rörelser. Sjukdomar i basala ganglierna kan därför ge ofrivilliga rörelser, som vid Huntingtons sjukdom, eller svårighet att utföra viljestyrka rörelser, som vid Parkinsons sjukdom.
De basala ganglierna är en grupp sammankopplade nervceller under cerebrala cortex som arbetar tillsammans för att vägleda rörelse och aktion. De är samlade i kärnor. Information skickas från hjärnbarken och thalamus till de basala ganglierna, där de bearbetas. Resultatet av detta bearbetande återsänds till resten av hjärnan för att hjälpa till att styra rörelsen.
Man kan likna de basala ganglierna vid en betrodd rådgivare som hjälper oss att välja rätt handlande vid rätt tidpunkt. Genom att hålla reda på vad som fungerat – och vad som inte fungerat – tidigare, så vägleder de basala ganglierna snabba och effektiva handlingar. Detta är en mycket gammal del av hjärnan som finns hos alla ryggradsdjur och som har funnits i 500 miljoner år. Uppenbarligen har detta haft ett evolutionärt syfte, som gjort det möjligt för oss att snabbt fly eller bekämpa fara när vi så behöver.
James Surmeier förklarar förenklat hur de basala ganglierna får en fråga från den delen av hjärnan som kallas cortex: ”Ska vi utföra handling ett, eller handling två”? De basala gangliernas jobb blir då att se bakåt i tiden: vad fungerade förut? Därefter ger de en rekommendation av den mest lämpliga handlingen utifrån den situation som råder.
De kan, enligt Surmeier, ge två olika signaler: ”Kör på, gör det igen” eller ”Nej, här behöver vi fundera mer, för det vi gjort tidigare fungerade inte”. Enkelt uttryckt är det de dopaminsignalerande nervcellerna som aktiverar eller förstärker ”Kör-på”-signalen.
Kunna placera caudate nucleus, putamen, globus pallidus.
(Gör denna på papper)
Limbiska systemet: beskriv huvudfunktion.
Limbiska systemet: känslohjärnan, system i cerebrum, styr b.la känslor och sexualitet, minne, inlärning. Är inte en anatomisk region utan innehåller mediala strukturer i cerebrum och diencephalon. Limbiska systemet är centrum för emotioner och deklarativt minne. Limbiska systemet består av amygdala (mandelformad kärna, signalerar hot eller inte), hippocampus (viktig för deklarativt minne och navigering), fornix (sammanlänkar hippocampus med andra regioner) och gyrus cingulum (viktig för formandet och processandet av känslor, inlärning och minne).
Neocortex: kunna placera ut de 4 loberna. Gyri: pre och postcentral vindlingarna (=gyrus pre och postcentralis), gyrus supramarginalis, gyrus angularis, gyrus cinguli. Sulci: centralfåran, precentralfåran, postcentralfåran (=sulcus centralis, precentralis, postcentralis), sidofåran=lateralfissur
(Gör denna på papper)
Placera cingulate cortex, amygdala, hippocampus, luktbulben.
(Gör denna på papper)
Neocortex delas in i 4 lober, vilka?
Frontalloben, parietalloben, temporalloben och occipietalloben.
Vad menas med att hjärnan är korsad?
Vad som menas med att hjärnan är korsad är att höger kroppshalva styrs av vänster hemisfär. Information som faller på höger näthinna bearbetas i vänster hemisfär.
