Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K3 GEN > Diagnostiska metoder > Flashcards

Diagnostiska metoder Flashcards

1
Q
  • Kan bara delas in i grupper utan inbördes ordning, t ex man/kvinna, yrke osv
    • Typvärde kan beräknas
A

Nominalskala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Variabelns olika värden kan rangordnas men det går inte ange avstånd mellan värdena, ex utbildning som grundskola, gymnasie, högskola
    • Typvärde, median och percentiler
A

Ordinalskala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Det som mäts tilldelas numeriskt värde och vi kan beskriva skillnader numeriskt dessa emellan men vi kan inte säga att det är dubbelt så varmt osv, ex temperatur
    • Typvärde, median, percentiler, medelvärde
A

Intervallskala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Det som mäts kan beskrivas med ett kontinuerligt varierande numeriskt värde och det finns entydligt sätt att definiera ett nollvärde, ex längd där någon kan vara dubbelt så lång (kom ihåg att ekonomiskt kan någon ha minus på kontot)
    • Allt
A

Kvotskala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är normalt egentligen i klinisk praktik?

Vad kan det påverkas av?

A
  • Referensintervall
  • Bilder/preparat från friska
    • Påverkas också av ålder, kön, genetiska variationer, kost
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  • Oftast större än den analytiska variationen
  • Intraindividuell (inom individ) och interindividuell (mellan individer)
  • Tillfälliga yttre faktorer
  • Kön, ålder, graviditet, kroppsvikt, genetiskt ursprung
  • Biologiska rytmer (dygnsrytm etc)

Vad beskriver detta?

A

Biologisk variation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär sensitivitet?

A
  • Antalet med sjukdom och positivt resultat/totalantal med sjukdom (alltså även de falskt friska), ex 95/100
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär specificitet?

A
  • Antal utan sjukdom med negativt resultat/totalantal utan sjukdom (alltså även de falskt sjuka), ex 99/100
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Prediktionsvärden

  • Beror av sjukdomens prevalens, endast på gruppnivå (hur många har sjukdomen i en grupp)
  • Spelar ingen roll gällande sensitivitet eller specificitet
  • Spelar stor roll gällande hur resultat ska tolkas

Vad innebär positivt prediktivt värde?

A

Hur stor del av alla positiva test är sant positiva?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Prediktionsvärden

  • Beror av sjukdomens prevalens, endast på gruppnivå (hur många har sjukdomen i en grupp)
  • Spelar ingen roll gällande sensitivitet eller specificitet
  • Spelar stor roll gällande hur resultat ska tolkas

Vad innebär neagitivt prediktivt värde?

A

Hur stor del av alla negativa resultat är sanna?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Exempel – hög prevalens (20 %)

Vilket positivt prediktivit värde har vi?

Vilket negativt prediktivt värde har vi?

A
  • Positivt prediktivt värde – 95/99= 96%
  • Neg pred. värde – 396/401= 98,7 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Exempel – låg prevalens (2 %)

Vilket positivt prediktivt värde har vi?

Vilket negativt prediktivt värde har vi?

A
  • Positivt prediktivt värde – 95/144= 66%
  • Negativt prediktivt värde – 4581/4586= 99,9%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Indikationer för snabbtest och antibiotikabehandling

  • Snabbtestet osäkert (stort positivt predikativt värde)
  • Centorkriterier
    • Temp >38,49C
    • Beläggningar på tonsiller
    • Ömmande käkvinkeladeniter
    • Frånvaro av hosta
  • 0-2 – troligen virus, ej snabbtest eller antibiotika
  • 3-4 – 50 % sannolikhet streptokocker, snabbtest och vid positivt test à antibiotikabehandling

Varför lägger man upp det på detta viset?

A

För många skulle bli falskt positiva med onödig antibiotikabehandling som följd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Sammanfattande exempel

  • All venös tromboembolism hade en sensivitet på 79 % (sjuka), 21 % falskt friska. Specificitet var 62 % (friska), dvs 38 % var falskt sjuka, negativt prediktivt värde 86 %

Vad gav bäst NVP-värden och vad kan vi göra med denna info?

A
  • Bäst NPV-värden gav emboli proximalt (98 %), med denna säkerhet kan vi alltså säga att de med negativt resultat verkligen hade negativt resultat. Vi kan nu spara pengar och inte göra fler tester
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär en ROC-kurva?

A
  • Sant positiva andelen (sensitivitet) och falskt positiva (specificitet)
  • Olika cut-off väljs
  • Ett test är alltid en avvägning mellan sensitivitet och specificitet. Man kan designa ett test som alltid ger positivt utfall. Ett sådant test skulle ha en strålande bra sensitivitet (100%) men urusel specificitet (0%)
  • Om man vill vara säker på att inte överdiagnostisera kan man designa ett test som alltid ger negativt utfall. Man får då den utmärkta specificiteten 100% men tyvärr en sensitivitet på 0%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Kan blödningstid i hud förutsäga hur mycket man blöder postoperativt efter bypass-kirugi
A

Nej

17
Q
  • Förmåga att ge resultat som motsvarar sant värde
  • Anges som skillnad mellan erhållet värde och sant värde (om det är känt)
  • Exempel som påverkar riktighet – kalibreringsfel, felaktiga reagens, fel temperatur, interferens med andra komponenter

Vad beskriver detta?

A

Accuracy (riktighet)

18
Q

Vad är sant värde?

A
  • Medelvärde av resultat från bra laboratorier som använder bra och optimerade metoder
  • Resultat erhållna med bästa tillgängliga metod (referensmetod eller definitiv metod)
19
Q
  • Allmänna systematiska fel i urval och skattningar
    • Tillredning av kalibratorer inklusive felaktiga volymmätningar eller vägning av kalibratorer
    • Provmatrisen i kalibratorn skiljer sig från provmatrisen i patientprov
    • Matriseffekter/interferenser (t ex läkemedel)
    • Bortfall av analyten vid t ex extraktion
    • Stabilitet vid transport eller förvar

Vad beskrivs här?

A

Bias

20
Q
  • Inköp av certifierade referensmaterial från företag eller organisationer med hög kompetens och jämför den angivna koncentrationen med koncentration som egna metoder visar
  • Jämför koncentrationerna som egen metod mäter i naturliga prover med koncentrationer en referensmetod mäter i samma prov
  • Delta i program för extern kvalitetskontroll
  • Mätning av recovery på spetsade naturliga prover (vid kromotografiska metoder)
  • Jämför seriespädning av ett naturligt prov eller spetsat naturligt prov med seriespädning av kalibratorn i kalibreringskurvan

Varför görs det ovan?

A

För att undvika bias

21
Q
  • Faktorer som är olika ska anges vid utredning
  • Som regel undersöker man reproducerbarheten över längre tid, månader, med olika instrument, flera laboranter, eventuellt flera laboratorier
  • Detta är ett sätt att förstå hur ett resultat på ett laboratorium kan överföras till ett annat – transferabilitet
  • Om man känner till repeterbarheten och reproducerbarheten kan man beräkna det tillskott av osäkerhet som beror på de extra faktorerna genom variansanalys – ANOVA (analysis of variance)

Varför gör man det ovan?

A

För att säkerställa god reproducerabarhet

22
Q
  • Undersöks när alla faktorer är konstanta, prov, metod, person, reagens, instrumentering, laboratorium
  • Kort tidsperspektiv (samma dag)
  • 3 replikat för 3 nivåer
  • 6-10 replikat för en viss betydelsefull nivå
  • Anges som standardavvikelse (SD), alltså hur bra ?? är

Vad beskrivs ovan?

A

Reperterbarhet

23
Q
  • Förmåga att ge samma resultat vid upprepad analys (anges som SD eller vanligare som variationskoefficient (CV = standardavvikelse/medelvärde = %))
    • Slumpmässiga variationer, pipetteringsvariation, avläsningsfel
    • Måttet som används är repeterbarhet eller reproducerbarhet
    • Kan ej korrigeras för men reduceras genom upprepade mätningar och rapportering av medelvärdet

Vad beskrivs ovan?

A

Precision

24
Q

Vad sitter pilarna i tavlan när de är precisa? Och var sitter det när de är både precisa och ackurata?

A
25
Q

Vid en infarkt läcker söndriga myokardceller ut i blodet, vilka markörer är här viktiga och vilket tidsspann har de?

A
  • Sist ökar cytoplasmatiskt Troponin T (TnT) för att sedan sjunka men är förhöjt i många timmar
  • CK MB (kreatinkinas MB), ökar näst snabbast, sjunker snabbare
  • Ökar snabbast myoglobin (Myo) försvinner snabbast
26
Q

Vad återspeglar akutfasproteinet CRP?

A
  • CRP återspeglar inflammation och cytokinerna Interleukin-1, Interleukin-6 och TNF-alfa (även fetma/rökning då fettceller/rökning bildar/inducerar Interleukin-6)
  • Bakterieinfektioner ger högre utslag
  • Förutsäger också arterosklerotiska placks stabilitet
  • Förutsäger risk för hjärtinfarkt bättre än klassiska markörer
27
Q

I serum kan tecken på frisätting av IL-6 (även andra inflammatoriska mediatorer påverkar) visa markörer, vilka?

A
  • Fibrinogen och albumin som sjunker
  • Sänkan (ESR) och CRP som ökar
28
Q

Vad kan vi misstänka här?

A

Misstanke om leversjukdom

29
Q

Vad visar bilden?

A
  • Bilden visar plasmaeofores (där plasmaproteiner separerats utifrån elektrisk laddning i agaros, bägge ovan har mkt IGG och fibrinogen och nedre mkt IGG)
30
Q

Vilken sjukdom kan misstänkas här?

A

Stödjevävnadsinflammation (typ av reumatism)

K3 GEN (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions