Cellens stressrespons Flashcards

1
Q

Nämn minst fem olika typer av signalering vid stressrespons

A
  • Fosforylering
  • Oxidation (oxidativ stress)
  • Ca2+
  • Lipidsignalering
  • Förändrat genuttryck – Adaption
  • TNF-a-signalering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad händer med “vanliga” signaleringsvägarna vid stressignalering?

A

De pågår längre och/eller i högre koncentrationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär fosforylering?

A

Kinaser sätter på en fosfatgrupp på en annan molekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn två stora grupper kinaser

A
  • MAPK (mitogen activated protein kinase)
  • SAPK (Stress activated protein kinase)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

På vad är det enklast att addera en fosfatgrupp och på vilka aminosyror finns denna?

A

Till en hydroxylgrupp (alkoholgrupp) som finns på aminosyrorna tyrosin, serin eller treonin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på hur ligand binder till receptor och jobbar sig vidare

A
  • Ligander (tillväxtfaktorer/miljöpåverkan) binder in till ex EGFR (och andra) men också till apoptosreceptorer som FAS sedan vidare till MAPKKK (kinaskinaskinaser) vidare till MAPKK (kinaskinaser) ex MEK1-7 och sedan vidare till ERK, JNK, p38 (kinaser) går direkt till transkriptionsfaktorer (vidare till kärnan)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge ett exempel på signalering genom tyrosinkinasreceptor

VIKTIGT

A
  • Signalering via tillväxtfaktorer till tyrosinkinasreceptor, proteinkomplex –> Ras –> Raf som i sin tur fosforylerar Mek som fosforylerar ERK –> transkriptionsfaktor –> protein/genuttryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilket protein är central och ofta muterad vid cancer?

A
  • ERK –> MYC (central, är t ex muterad vid cancer)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad visar bilden?

A

Att tyrosinkinasreceptorer aktiverar en mängd centrala signaleringskaskader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad gör vanligtvis fosfataser?

Vad jobbar de ständigt emot?

Hur kan nedbrytning av fosforylerande protein också ske??

A
  • Fosfataser dämpar (även om också protein utan fosfatgruppen kan aktivera)
    • Fosfataser jobbar ständigt emot aktiveringen
  • Hämning (nedbrytning) av fosforylerade protein kan också ske via proteasomen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När aktiveras NF-kB (övergripande inte detalj)?

Vilka heterodimer bildar NF-kB?

A

När vi behöver inflammatoriskt svar

p50 och p65 är heterodimer som bildar NF-kB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur bildas NF-kB och vad kan den leda till?

A
  • Inhibitor (kinas) inaktiverar inhibitorn IkB genom fosforylering som sedan degraderas av proteasom
  • NF-kB kan nu verka genregulativt och vi får t ex Il-10, IL-1b, TNF
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är en fri radikal?

A

Molekyl som har en eller fler oparade elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur reduceras syre i kroppen och var sker det?

A

Syret reduceras genom 4e- till H20 där det sker kontrollerat i mitokondrien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken är den mest reaktiva radikalen (av de vanliga) i kroppen?

A
  • Hydroxylradikal är den värsta (reducerar på nanosekund)
  • Alla radikaler är dock mkt reaktiva, orsakar kedjereaktioner och skadar makromolekyler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kan effekten av fria radikaler bli?

A
  • Sällan positivt med lipidperoxidering och nästan aldrig med DNA-skada
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur skapas fria radikaler endogent?

A
  • Endogent genom immunförsvaret som producerar fria radikaler som svar, läcker också en del från mitokondrie
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur skapas fria radikaler exogent?

A

Exogent genom joniserande strålning, UV-strålning toxiner, luftföroreningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur används NADPH-oxidas (NOX)?

Vad producerar det?

Och när nyttjas det?

A

Sätt för alla celler att producera lite superoxidradikaler (O2.-) för att skapa stressreaktion (intra- eller extracellulär signalering) vilket utnyttjas vid bland annat blodtrycksreglering, neuroinflammation etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Varför är antioxidanter viktiga?

A

Skydda sig mot för mkt syrgas (superoxidradikaler)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur verkar SOD?

A
  • kroppsegna antioxidanter som SOD (superoxiddismutas) slår ihop två superoxid (O2.-) till väteperxoid som sedan kan brytas ned av katalas till vatten och syrgas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Nämn tre essentiella antioxidanter

A

E-vitamin, C-vitamin, B-karoten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur är antioxidanten glutation uppbyggd?

A
  • Tripeptid som består av glycin, cystein och glutamin
  • Cystein viktig, har en SH-grupp
  • Namnet ges av Glycin + SH (tiolgruppen på Cystein)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur verkar glutation?

Vilket enzym reducerar tillbaka glutation?

A
  • Donerar sitt väte till radikal (får H-) vilket ger en kovalent bindning
  • Kvar blir GS. (radikal) som kan slå ihop sig med en annan glutationradikal genom tiolbrygga (disulfidbindning)
    • 2 GSH (reducerad form) –> GS-SG (oxiderad form), glutationreduktas kan ordna till detta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur bidrar Glutation till att reducera Tioredoxin?

A
  • Tioredoxin har SH som kan bilda tiolbrygga som sedan kan reduceras på nytt genom glutation
26
Q

Många proteiner har tiolgrupper, hur kan dessa påverkas av oxidativ stress?

A
  • Kan donera H- och bli inaktivt med egen tiolbrygga
  • Men även omvänt kan den gå från inaktiv till aktiv och agera transkriptionsfaktor ex
27
Q

Vad kan ske med signaleringen vid oxidativ stress avseende fosfataser?

A
  • Fosfataser oxideras vid oxidativ stress vilket medför att fosfatgrupper sitter kvar längre och vi får en starkare signalering
28
Q

Ge exempel på gener som uppregleras vid oxidativ stress

A

SOD2

Glutation-syntetas

P53

Heat chock-protein

29
Q

Vad gör p53

A

Stannar cellcykel och styr reparation av DNA/apoptos

30
Q

Hur kan Heat chock-proteiner fungera

A
  • ATP-beroende (oftast)
  • Vissa produceras vid stress
  • Fungerar som chaperoner, dvs assisterar proteiner som fått felaktig konformation
  • Bidrar till reparation och cellöverlevnad
  • Kan också aktiveras av UV-ljus och kyl utöver värme
31
Q

Nämn två vanliga fetter som deltar vid lipidsignalering

A

Inositolfosfolipider, kolesterol

32
Q

Hur kan lipidsignalering fungera?

A
  • Sker ofta med kolesterol
  • Kan fritt diffundera genom membran
  • Förändra membranets struktur, ex bilda böjningar eller invaginationer så ligand släpper från receptor genom endocytos
  • Förändra aktivitet av membranprotein
  • Kan alltså ansamlas och utgöra signaleringsplattformar (lipid rafts) i membranet (göra att dimerer/trimerer lättare hittar sin kollega)
33
Q

Hur ser halten ut avseende Ca2+ i cellen vanligtvis?

A

Höga halter i organeller men lite i cytosol (pumpas sen tillbaka)

34
Q

Vad reglerar Ca2+ vanligtvis när vi inte har oxidativ stress?

A
  • Ca2+ binder till calmoduliner som reglerar proteinkinaser, NOS, cytoskelett osv
35
Q

Vad händer med Ca2+ vid ökad oxidativ stress?

A
  • Vid ökad oxidativ stress (fungerar återpumpningen långsammare) Ca2+ aktiverar då andra proteiner
36
Q

Utöver att TNF-R agerar dödsreceptor, vad kan den ofta också göra?

A

Överlevnad genom att aktivera NF-kB som verkar genregulativt

37
Q

Generellt, vad är det som påverkar en cells genuttryck?

A

Mycket påverkar genuttrycket

  • Vilket jästcellen som svälts på olika näringsämnen visar
38
Q

Ge ett exempel på hur vi kan använda oss av kunskapen om RAF kliniskt?

A
  • Vid malignt melanom är B-RAF ständigt aktiv (muterad) vilket ger ökad celltillväxt- och överlevnad
  • Finns hämmare av B-RAF, där man sett att metastaser av malignt melanom minskar mycket hos den med muterad B-RAF
39
Q

Utöver många inhibitorer mot RAF är det vanligt med inhibitorer mot?

A

EGF-receptor

40
Q

Vad visar bilden?

A
  • Exemplet visar tyrosinreceptor
  • MAP –> transkriptionsfaktorer ger i de flesta fall överlevnad (reparera, adaptera)
  • Endogena källor (NOX-proteiner) som kan hämma fosfataser som kan sakta ner deras möjlighet att reducera signaleringen, likadant öka mängden Ca2+ i cytosol (slöa ner pumpar)
41
Q

Vad innebär homeostatisk reglering övergripande?

A

Negativ feedback

42
Q

Hur fungerar insulin som feedbackloop?

A
  • Betaceller i pancreas har detektorer som detekterar högre glukos, tar in glukos från blodet
  • I betacellens membran finns kaliumkanaler känsliga för ATP
  • När ATP går upp kommer kaliumkanaler stängas och cellen depolariseras
  • Spänningskänsliga Ca2+-kanaler öppnas (Ca2+ in) och det sker exocytos av insulin som sprids i blodbanan, detta påverkar andra celler i blodbanan att skicka ut transportörer för glukos
43
Q

Vad kan ses genom insulins feedback med flertalet steg som därför ger en fördröjning?

A

Oscilliation (upp och ner, upp och ner)

44
Q

Hur kan insulinet feedback med oscilliation som följd avhjälpas delvis?

A

Genom både en snabb och en långsam feeback-loop

  • Glukagon verkar tvärtemot insulin och verkar åt andra hållet (push/pull-reglering) hjälper till att undvika problemet med oscilliering
  • Även feed-forward hjälper till – nervsystemet noterar via sensorer (smak/tugg), leder till frisläpp av insulin? (rimligt)
45
Q

ATP driver reaktioner, varför kan det fungera så snabbt?

A

I frisk cell mkt ATP i förhållande till ADP (mkt substrat och lite produkt), därför går reaktionen snabbt

46
Q

Hur motverkas osmotiskt tryck inåt cellen?

A

Motverkas genom Na+/K+-pump, därför sväller cellen vid ATP-brist (2 K+ in och 3 Na+ ut)

47
Q

Vad är rate-limiting step i CSC?

A

Isocitrat-dehydrogenas – rate-limiting (långsammast)

48
Q

Vad är det som driver CSC och elektrontransportkedjan i matrix?

Vad hämmar vanligtvis ATP i sammanhanget?

A
  • 0,5 pH surare på utsidan samt -180mV på insidan (H+ vill därför in), men reaktionen drivs också genom ADP <-> ATP 10:1 på insidan
  • ATP mer negativt laddat (-4 jämfört -3) varför jämvikten förskjuts och mer ADP går in och ATP går ut (antiport), när ATP börjar sjunka i cytosol kommer utslussningen gå snabbare (ATP hämmar också isocitrat-dehydrogenas, som nu släpps på)
49
Q

Vad händer i mitkondrien vid ischemi i första skedet?

A
  • Vid ischemi sker inte sista steget (substratet syre uteblir), pH-gradienten försvinner, elektrisk gradient minskar men finns kvar -150 mV
    • Den ökade mängden ADP i cytosol stimulerar bland annat fosfofruktoskinas vilken stimulerar glykolys i cytosol
    • Ökad anaerob metabolisering sänker också pH i cytosol och enzymer fungerar sämre
50
Q

Vad sker i mitokondrien vid syrebrist i ett något senare skede?

A
  • NAD+ tar slut eftersom elektronerna inte har någonstans att ta vägen (inget syre att reducera) CSC avstannar. Om detta fortgår bildas fria radikaler genom elektrontransportkedjan, det är detta som är oxidativ stress
    • Sker när O2 reduceras med hjälp av H+ till två två H2O, vi får därför ibland superoxid (O2.), hydrogenperoxid H2O2 och hydroxylradikalen
    • Tas vanligtvis om hand av antioxidanter och enzymer
51
Q

Vad sker i mitokondrien vid syrebrist i sista läget?

A
  • Då försvinner också elektriska gradienten (eftersom elektrontransportkedjan inte längre underhåller H+-gradienten), ATP och ADP blir densamma på in- och utsidan
  • I membranet till matrix finns cytokrom C (m. fl) som vid ökat läckage kan signalera om apoptos
  • Öppning av mitokondriell permeabilitets transitionspor (sker främst genom ökning av Ca2+) vilken bidrar till att gradienten försvinner
52
Q

Vilka övergripande effekter syns vid syrebrist i cellen?

Vilken effekt har den ökade mängden Ca2+ i cytosol?

A
  • Svullnad till följd av minskat drivmedel till pumpar
  • Minskat pH, ihopklumpning av kromatin
  • Ribosomer lossnar från ER, minskad proteinsyntes, felaktig vikning av proteiner
  • Influx av Ca2+ först genom frisläpp från förråd och senare eftersom dess pumpar slutar fungera
    • Ca2+ aktiverar fosfolipaser och proteaser som bland annat bryter ner membranet, även endonukleaser som bryter ner DNA
    • Aktiverar också apoptos genom caspaser och ökad mitokondriell permeabilitet
  • Till slut blir skadorna stora nog för nekros genom skador på membran hos lysosomer och mitokondrier alternativt apoptos då mitkondrien läcker ut proteiner
53
Q

Vad sker i hjärtmuskeln vid fysiologisk hypertrofi?

Vad orsakas det av?

A
  • Vid träning ökar de kontraktila elementen (myofibriller) i hjärtmuskeln, IGF1 är här viktigt
  • Fysiologisk orsakas av ökade fysiologiska krav, eller genom stimulering av hormoner eller tillväxtfaktorer
54
Q

Vad sker i hjärtmuskelcellen vid patologisk hypertrofi?

A
  • Vid ett belastat system (adrenalin, noradrenalin, angiotensin II) som verkar via GPCR ger det hypertrofi som inte är reversibel, den tjockare och större hjärtmuskeln gör att det blir svårare syresätta (hypoxi), myokardceller som befinner sig längre från kranskärlen får större problem.
  • Elektrontransportkedjan fungerar sämre och CSC snurrar långsammare (produkten av isocitra-dehydrogenas –> alfa-ketoglutarat minskar), om syrgasnivåer/alfaketoglutarat minskar ökar HIF-1a och tillsammans med HIF-1b bildar den transkriptionsfaktor, som ger anaerob anspassning –> glykolysenzym, signalering erytropoetin, VEGF (vascular endothelial growth factor)
  • Detta är irreversibelt
55
Q

Vad karaktäriserar generellt cellskada?

A
  • Cellskada karaktäriseras av generell svullnad av cellen och dess organeller, fettförändringar (t ex att lipider från membranet genom lipidvakuoler), blebbning av cellmembranet, förlust av mikrovilli, ribosomer som släpper från ER och ihopklumpning av kromatin, DNA-skada
    • Svullnaden kan bero på failure av natrium/kalium-pump
56
Q

Vad är cellens respons på skada beroende av?

A
  • Cellens respons på skada beror dels på vilken typ av skada, dess varaktighet och dess allvarlighetsgrad men också på
  • Cellens typ, tillstånd och dess förmåga att adaptera
    • Till tillståndet hör dess status gällande hormoner, nutrition och metaboliskt behov
  • Cellens genetiska predisposition (polymorfismer t ex)
57
Q

Vad handlar hyperplasi övergripande om?

A
  • Förekommer ofta samtidigt som hypertrofi
  • Kan bara ske om celler kan dela sig
  • Som svar på hormoner och tillväxtfaktorer (ex flickors bröst vid pubertet, eller ny lobutväxt vid borttagning av sådan från lever)
  • Patologisk hyperplasi orsakas nästan alltid av för höga/felriktade hormoner/tillväxtfaktorer (t ex vid endometrios där östrogen blir för hög med hyperplasi som följd)
58
Q

Vad handlar atrofi övergripande om (fysiologisk och patologisk)?

A
  • Fysiologisk eller patologisk
  • Fysiologisk förekommer t ex under embryoutveckling (paddeln till fingrar)
  • Patologisk vid
    • fraktur och arm i gips
    • Nervskada
    • Ischemi (hjärnan vid arteroskleros
    • Näringsbrist (nutrition)
    • Förlust av endokrina funktioner
    • Tryck (t ex genom att tumör trycker på vävnad)
59
Q

När sker metaplasi och varför sker det?

Ge exempel

A
  • Sker ofta när en celltyp utsätts för stress och därför ersätts med en tåligare mot miljön
  • Kan ske genom att stamcellen programmeras om
    • Vanligt att kolumn ersätts med fjälliga stratifierade celler i luftvägar hos rökare
    • Kan även bli tvärtom i esofagus efter lång tids syrapåfrestning
60
Q

Etiologi

A

Orsak

61
Q

Vad kallas strukturella förändringar av cell/vävnad karaktäristisk för sjukdom eller etiologisk process

A

Morfologiska förändringar