CNS IV Flashcards
Vilka 2 kärlsystem försörjer CNS med blod och vad kallas den struktur som binder ihop dessa?
CNS försörjs av två kärlsystem – ett främre och ett bakre. Dessa två går ihop och förbinds till varandra i circulus Willisi (circulus arteriosus cerebri).
- a. carotis interna = främre
- a. vertebralis-basilaris = bakre
Hur stor andel av blodförsörjningen av CNS står främre systemet för och vad kallas denna artär?
Vilka förgreningar har det främre systemet?
Främre systemet: Står för ca 70% av försörjningen, och består av A. Carotis interna och dess grenar. Carotis interna har inga förgreningar förrän den kommer upp till CNS (till skillnad från carotis externa). Då den kommit till CNS förgrenas den till 3 grenar, efter att ha passerat sinus cavernosus. Alla tre grenar kommer först att gå anteriort, men ACA och MCA vänder sedan för att gå i posterior riktning.
- A. ophthalmica
- A. cerebri anterior
- A. cerebri media
Hur löper a. ophthalmica och i vilka kärl förgrenas den?
A. Ophtalmica: kommer att gå anteriort mot ögat, och sedan ut genom canalis opticus (med N. opticus). Förgrenas i orbita till:
o A. supraorbitalis
o A.supratrochlearis
o A. dorsalis nasi
Hur löper a. cerebri anterior (ACA) och i vilka kärl förgrenas den?
A. cerebri anterior (ACA): Går superiort om corpus callosum, i två grenar:
o A. callosomarginalis (längst ut)
o A. pericallosa (närmst corpus callosum)
ACA försörjer mediala delarna av frontal- och parietalloben. Flödesbortfall här ger bland annat kontralateral benpares**.
Artären går sedan in i circulus arteriosus willisi.
- Carotis kommer upp, gör en sväng och delar upp sig i ACA och MCA
- Anterior går framåt och löper ovanför corpus callosum
- Försörjer mediala delarna av frontal- och parietallob (tex foten)
Hur löper a. cerebri media (MCA) och i vilka kärl förgrenas den?
A. cerebri media (MCA): Den största av de tre grenarna, och även den mest strokedrabbade. Löper ut genom sulcus lateralis, och sedan ut mot stora delar av cortexytan. Delar upp sig i två grenar; en övre, främre och en nedre, bakre.
- Fortsättning av a carotis interna, tar emot 70% av dess blod, mest strokedrabbat
- Löper ut mot hjärnytan via sulcus lateralis
- Delar sig i en övre/främre och en bakre/nedre gren
- Försörjer stora delar av hemisfärytan samt capsula interna
Hur löper a. vertebralis och vad försörjer den?
o De 2 a vertebralis möts och bildar a basilaris centralt (kan ge propp till båda hjärnhalvorna)
o A cerebelli inferior anterior AICA
o A cerebelli superior
o A cerebri inferior posterior
o Försörjer pons
Hur löper a. vertebralis och vad försörjer den?
o A cerebelli inferior posterior PICA
o Försörjer medulla oblongata
Vilka förgreningar har bakre systemet?
Hur löper bakre systemet och vad kallas kärlen?
Vilka förgreningar avges från a. basilaris och vad övergår detta kärl sedan i?
Från A. subclavia (bilateralt) avgår A. vertebralis. Dessa löper uppåt genom foramen transversarium på kota C6-C1, och sedan in genom foramen magnum. De två A. vertebralis avger varsinn PICA (A. cerebelli inferior posterior), och möts sedan i medellinjen i ponto-medullära övergången, för att bilda en A. Basilaris. Basilaris fortsätter sedan uppåt, och avger på vägen några bilaterala grenar:
- AICA (Arteria cerebelli inferior anterior): försörjer ponto-medullära vinkeln
- Pontina grenar – känsliga för hypertoni!
- SCA (Arteria cerebelli superior): försöjer övre pons och nedre mesencephalon.
Basilaris övergår sedan i bilaterala PCA (Arteria cerebri posterior). Dessa förbinds sedan till främre systemet via circulus arteriosus willisi.
PCA försöjer mesencephalon och thalamus, samt nedre, bakre delen av hjärnans insida. De går bak mot occipitalloben, och försörjer sedan även den bakre delen av hjärnans utsida.
Hur löper a. cerebri posterior (PCA) och vad försörjer den?
- Löper bak runt mesencephalon på väg mot occipitalloben
- Försörjer occipitalloben och delar av mesencephalon och thalamus på sin väg
Vilka strukturer försörjer de olika kärlen i bakre systemet?
- AICA (Arteria cerebelli inferior anterior): försörjer ponto-medullära vinkeln
- Pontina grenar – känsliga för hypertoni!
- SCA (Arteria cerebelli superior): försöjer övre pons och nedre mesencephalon.
- PCA (Arteria cerebri posterior) försöjer mesencephalon och thalamus, samt nedre, bakre delen av hjärnans insida. De går bak mot occipitalloben, och försörjer sedan även den bakre delen av hjärnans utsida.
Hur är circulus arteriosus willisi uppbyggd?
- Reservsystem vid stopp i de 4 tillflödeskärlen (2 vertebralis, 2 carotis)
- 1 främre och 2 bakre kommunikanter binder ihop bakre och främre samt höger och vänster cirkulation genom att koppla de 3 huvudgrenarna ACA, MCA, PCA
En kärlcirkel runt hypofysen och chiasma opticum, som ger en typ av reservsystem vid ocklusioner. Förbinder det främre och bakre kärlsystemet med hjälp av en främre och två bakre kommunikanter (A. communicans ant. Resp. post). Exakt hur kärlcirkeln är uppbyggd skiljer sig stort mellan olika individer, men ”normalt” gäller att:
- A. communicans ant: Förbinder de två ACA.
- Aa. Communicans post: förbinder de två PCA med de två MCA.
Circulus arteriosus willisi
Vilka försörjningsområden av CNS har ACA/MCA/PCA?
ACA: Prefrontalcortex, Motorik i fot och ben, delar av corpus callosum.
MCA: Capsula interna, Wernicke’s och Broca’s area, Hörselcortex, motorik i ansikte och hand.
PCA: Syncortex och accessoriskt syncortex, thalamus, mesencephalon, hippocampus.
Mellan de stora kärlens försörjningsområden bildas så kallade ”watershed-områden”. Här är kärlen som minst, och dessa områden påverkar snabbast och värst vid flödesbortfall.
Vilka 2 kärl bildas från a. basilaris och försörjer ryggmärgen med blod?
- A. spinalis anterior: bildas från de två Aa. Vertebralis. Löper ventralt längs hela ryggmärgen!
- Aa. Spinalis post (bilateralt): bildas också från Aa. Vertebralis
Bägge dessa kärl får kollateraler från närliggande stora kärl – Aorta (arcus, thoracal och abdominal), Iliaca-artär, samt Ademkiewicz artär (största tillflödesartären, som normalt finns runt T8-L1).
Vilka 3 stora bilaterala kärl försörjer storhjärnan?
Vilket kärl bör man kolla på om man får en propp i ögats kärl så man tappar synen under några minuter?
- Om man tappar synen på ett öga under några minuter har man ett farligt kärl som släpper proppar, stor risk att drabbas av infarkt inom en vecka.*
- Carotisstenos*
Vilken skada fås om blått område drabbas?
Skada i a cerebri anterior: Motorcortex och motorikplanering utslagna, frontalloben utslagen (bilateralt bortfall krävs)
Vilken skada fås om gult område drabbas?
Skada i a cerebri media (vänster): Broccas och Wernickes area utslagna → kan inte tala eller förstå tal, smak utslagen (bilateralt bortfall krävs), kontralateral motorik och sensorik i ansikte/tunga/hand utslagna, kontralateral motorikplanering och sensoriskt associationscentrum utslagna
Vilken skada fås om rosa område drabbas?
Skada i a cerebri posterior (höger): Bortfall av vänster synfält, associationscentrum för syn utslaget, hippocampus som lagrar kortidsminne utslagen
Vad skulle påverkas vid en komplett mediainfarkt som slår ut sapsula interna?
En komplett mediainfarkt slår ut capsula interna, så även om cortex yta för foten klarar sig (försörjs av a cerebri anterior), kan informationen inte ta sig ner via capsula interna.
A cerebri media försörjer alltså all motorik på capsula internanivå, men endast ansikte och hand på cortexnivå
Vad är watershed stroke?
- Mellan de större kärlens territorier, där de minsta kärlen längst från huvudstammarna finns
- Mest känsliga för blodtrycksfall då blodet inte kan ta sig ut i dessa kärl
Hjärnans watershed regioner är belägna längst bort i ändgrenarna av två intilliggande vaskulära territorier (områden som tillförs av artärer). Detta innebär att två separata uppsättningar artärer förser vattendelare med blod.
Vad är Aa lenticulostriate grenar från och vilka områden försörjer dessa?
Vad sker vid ens skada i dessa?
Små avgångar direkt från en stor huvudstam, a carotis interna
Högt tryck i dessa små kärl, typisk hypertoniblödningslokalisation
Försörjer basala ganglierna och capsula interna
Blockeras dessa kärl får man kontralateral hemipares
Vilka kärl försörjer mesencephalon, pons respektive medulla oblongata?
Vilka kärl försörjer mesencephalon?
A. cerebri posterior
A. cerebelli superior
Vilka kärl försörjer pons?
A. basilar is (smågrenar)
A. cerebelli inferior anterior
Vad kan ses i bilden och vilka symptom fås?
Vilka kärl försörjer medulla oblongata och vilka viktiga strukturer finns här?
PICA-området lateralt i medulla oblongata innehåller tractus spinothalamicus (skada ger kontralateralt bortfall av smärta/temperatur), kärnor till IX-XI (X är vaguskärnan) (skada ger ipsilateralt funktionsbortfall)
A. cerebelli inferior posterior
A. vertebralis
A. spinalis anterior
Vilka 3 stora kärl försörjer cerebellum?
Vilka kärl försörjer ryggmärgen med blod?
1 a spinalis anterior
2 a spinalis posterior
Inflöde från olika artärer beroende på nivå: A vertebralis, arcus aortae, thoraxaorta, bukaorta, a iliaca
Vilket av kärlen som försörjer medulla spinalis är störst och på vilken nivå finns det?
Inflöde från olika artärer beroende på nivå: A vertebralis, arcus aortae, thoraxaorta, bukaorta, a iliaca
Hur löper a. spinalis anterior och vad försörjer det?
Vilka symptom fås vid skada på detta kärl på olika nivåer?
Hur löper a. spinalis posterior och vad försörjer det?
Vilka symptom fås vid skada på detta kärl på olika nivåer?
Vilka 2 typer av vener finns i hjärnan och var tömmer sig dessa?
Vad består sinus durae matris systemet av?
Blod rinner först i ytliga och djupa vener (som vanligt). Dessa tömmer sig sedan i ett system av venösa sinus:
- Sinus sagittalis sup. & inf.
- Sinus transversus
- Sinus rectus
- Sinus petrosus sup. & inf.
- Sinus sigmoideus
Dessutom finns confluens sinuum, mellan sinus sagittalis sup., sinus rectus och sinus transversum.
Var är sinus rectus och transversus belägen?
Var är sinus sigmoideus, v. jugularis och sinus cavernosus belägen?
Från de bilaterala sini sigmoideus rinner blodet sedan till hjärnans bilaterala avflödesvener – Vv. Jugularis internae. Jugularis interna tömmer sig i v. brachiocephalicaV. cava sup.
Sinus cavernosus: Ett nätartat vensystem runt hypofysen; under chiasma opticum, och över sinus sphenoidale. I dessa kärlnät löper kranialnerverna III-VI, som alla kan komma att påverkas vid en tryckökning här.
Hur är sinus cavernosus uppbyggd?
Från sinus cavernosus löper bland annat v. ophtalmica, som går ut ytligt till huden. Eftersom att dessa vener ej har några klaffar finns en chans att bakterier tar sig från huden, och in i CNS denna väg. Man bör därför ej klämma finnar i ”triangle of danger”**, då bakterier från smutsiga fingrar (eller själva finnen) lätt kan ta sig in i till sinus cavernosus och CNS genom ett eventuellt sår.
Vilka vener förbinder storhjärnans och skalpens vennät?
Emissarie- och Diploicavener: Vener som förbinder storhjärnans och skalpens vennät. Innebär en infektionsrisk för meningit.
Hur ser venerna ut spinalt och var tömmer dessa sig?
Spinala vener: Ryggmärgen har många spinala venplexa – inre, mot ryggmärgen, och yttre, mot kotan. Dessa tömmer sig sedan i intervertebrala vener och spinalvener.
Ryggmärgens vener är ett vanligt ställe för metastaser vid prostatacancer!
