Brännskador

Question 1

I vilka två aspekter graderas brännskador?

Answer 1

Efter utbredning och djup.

Question 2

Hur beräknas skadad yta?

Answer 2

Anges i procent av den totala kroppsytan.
- 9-regeln. Kroppens stora regioner indelas i 11 delar x 9procent
- Annan brännskadeschablon finns också
- Handflatan. Används för barn!
Lägger handen på skadad yta.
Handflatan motsvarar 1% av kroppsytan

På barn finns andra mått, huvudet är 19%

Question 3

Hur kategoriseras brännskada utifrån djup?

Answer 3

Djupet beror hur skadar, exponering och tjocklek
Djup brännskada läker sämre – ger livslånga ärr
Gammal benämning är 1a,2a och 3e gradens brännskada.
- Grad 1 = Ytlig överhudsskada – Typiskt trauma är överdriven solning, dvs detta är ofta en solbränna. Läker på 3-4d genom att översta epitelet stöts av och ersätts av nybildatde keratocyter. Oftast utan ärrbildning.
- Grad 2 = indelas i djup och tylig. Gemensamt för dem är att de läker genom att djupa epitelceller eller epitelceller från sårkanter reepitaliserar sårytan.
- Grad 2 ytlig överhudsskada (dermalskada) – ytlig epidermis då blir BLÅSOR!
Intakt känsel och återfyllnad intakt. Läker på 2-3v, oftast utan ärrbildning. Kan få pigmentfläckar.
- Grad 2 och djupare dermis – körtlar och hårfolliklar drabbade. Kanske kärl är skadade. Kan initialit ha blåsor men som spricker. Sprucken hud, marmorerad och rosavit. Känsel ej helt intakt
Här läker inte så bra. Kontakta brännskadecentrum. Ska kanske ha transplantera hud. Tar många veckor att läka, läker med ärrläkning.
- Grad 3= Fullhudsskala (hela epidermis och dermis). Här ser vitt och dött ut. De har väldigt ont, intuberas!
Kan endast läka med reepitelisering från sårkanter. får ett vitgulbrunt läderliknande utseende. Känselkroppar, nerver och kapillärer är förstörda.

Question 4

Hur skiljer sig brännskador mellan barn från vuxna:

Answer 4

• barn och äldre mkt tunnare hud, större risk för djup brännskada.
• Barn har mer hud och minde kropp  större risk att svikta!
• Barn kan också börja svikta snabbt.
  Hur skiljer epidemiologiskt: barn ofta vätskor. Vuxna mer arbetsolyckor.
  Ålder och prognos:
• Barn har sämre prognos pga mindre elastisk hud.

Question 5

Vad är dom stora riskerna vid brännskador?

Answer 5

1. Luftvägar och andning: inhalation av brandrök och gaser kan skada luftvägar. Kan ge kan ge skador i övre andningsvägarna, med supraglottiskt ödem och påverkan av luftvägen. Samtidig inhalationsskada ökar vätske- och syrgasbehovet och försämrar prognosen markant.
   Om misstanke av skada i övre luftvägar - intubera patienten och bronkoskopera.
   Kemisk skada i nedre luftvägar kan ge svullnad i luftvägar och sämre gasutbyte. Ge sämre syresättning. Höj huvudända, ge syrgas.
2. Cirkumferent brännskada. Dvs när får djup brännskada som är helt omgivande av extremiteten ger det vävnadssödem och ökat vävnadstryck. som är helt omgivande av extremiteten, kan cirkulationen skäras av få nekros i vävnaden.
   Åtgärd: Kan kräva eskarotomi.
3. Vätskeförlust
   När har stora brännskador förloras mkt vätska!
   Ersätt vätskeförluster! Viktigt när >20% brännskador. Men tidigare på barn eftersom de har mindre kroppsmassa per kroppsyta

Question 6

När bör man kontakta brännskadecentrum?

Answer 6

Vid stor brännskada = >10%
Ansikte, händer, genitalt

Question 7

Hur ska man smärtlindra vid brännskada?

Answer 7

Om ytlig och inte så omfattande brännskada: Paracetamol
Om mkt smärtpåverkad: tillägg opioid.
NSAID? Nej det är kontraindicerat vid omfattande brännskada. kanske pga blödningsrisk, njurpåverkan, risk att bli uttorkad?