Bordeaux och Rhône Flashcards
Hur är klimatet och jordmånen i Bordeaux och Rhône?
Bordeaux – Klimatet är tempererat maritimt tack vare närheten till Atlanten och golfströmmen. Stora skogar längs kusten skyddar regionen mot västliga vindar och regn från Atlanten. Två floder, Garonne och Dordogne delar in regionen i tre delar och minskar risken för vårfrost och skapar bra mesoklimat (lokalt klimat på liten yta) för utvecklingen av ädelröta (Botrytis). Bordeaux milda martima klimat avtar ju längre österut man kommer, vilket innebär ett mer kontinentalt klimat med torrare, varmare somrar och kallare vintrar vilket tyvärr också innebär fara för vårfrost.
Jordmånen skiljer sig åt. I de västra delarna domineras den av varma grusåsar där Cabernet Sauvignon trivs, om nederbörden blir alltför riklig gör den grushaltiga jorden ett bra dräneringsjobb. De östra delarna har kallare lerjordar där merlot trivs.
Norra Rhône – Klimatet är i princip kontinentalt med stränga vintrar och varma somrar men inflytandet från medelhavet börjar göra sig gällande. Det mest påtagliga väderfenomenet är mistralvinden som blåser ner torr, kall alpluft norrifrån. Den hjälper till att torka upp vinodlingarna efter kraftigt regn. Men vindarna kan även va så kraftiga att de skadar rankorna. Därför är det av stor vikt att hitta odlingslägen som erbjuder skydd från de värsta vindarna.
Många av odlingarna ligger på branta sydsluttningarna, oftast så branta att allt vingårdsarbete måste utföras för hand.
Mycket granit och skiffer.
Södra Rhône – Klimatet är kraftigt påverkat av Medelhavet; mindre regn och fler soltimmar under de heta somrarna. Att mistralvinden gör sig påmind även här vittnar de vindskydd om man kan se utmed vissa vingårdar, och många druvsorter får växa i lågt tuktad buskform för att minska vindens skadeverkningar. Grenache vill ha torr, stenig jord, medan Syrah trivs på fuktigare lerjord och Mourvèdre ger sitt bästa i solvarm, rik lerjord.
här dominerar rullsten Galets Roules med mer eller mindre lera och sand.
Nämn de berömda kommunerna i Médoc från norr till söder
Médoc, Saint Estéphe, Pauillac, Haut Médoc, Saint Julien, Margaux
Vilka områden omfattar 1855-klassifikationen och hur råder hierarkin
Det är en klassificerig av slotten eller varumärket som tillhör byggnaden. Det omfattar 60 slott i Médoc, (ett i) Graves och Sauternes. Man valde de som var dyrast, de som kunde ta mest för sina viner, och utsåg de som de bästa.
Hur är Saint-Emilions klassificering uppbyggd?
Infördes 1955 och uppdateras vart tionde år. En kommission på sju medlemar, ingen från Bordeaux prövar tio årgångar från vineriet för att avgöra vilka som uppfyller kraven. De delas in i
Saint-Emilion Grand cru
Saint-Emilion Grand Cru Classé
Saint-Emilion Premier Grand Cru Classé A
Saint-Emilion Premier Grand Cru Classé B
Förutom kvaliteten på vinet ser bedömarna över vilken teknisk utrustning som används, hur hygienen sköts samt vilket anseende slottet har.
Bordeaux är alltid blandade viner, varför?
För det första är det tradition att blanda druvor i vinerna i det här området. För det andra är klimatet en stor anledning. Vissa år regnar det mycket i Bordeaux och frost är också en fara vilket gör det besvärligt att få alla druvor att mogna eller behålla hög kvalite. På det här sättet ser man till att odla druvor som skördas vid olika tillfällen, så att det finns större chans att inte hela vingården går förlorad.
Vad är ”sattelitappellationer”? Ge några exempel!
Norr om St-Emilion ligger fyra så kallade satellitkommuner, som har rätt att lägga namnet St-Emilion till sina egna kommunnamn. Vinerna liknar St-Emilions men uppnår inte samma elegans och smakrikedom. Montagne-, och Lussac-, Puisseguin- och St-Georges-St-Emilion.
Kan du nämna något om fenomenet med konsultvinmakare?
Som konsult har dom en chans att göra blends åt vinmakare som kanske tycker att det roliga jobbet ligger i vingården men ändå vill buteljera under eget namn. Det kan också va till för de som har investerat i vingårdar men inte har egen utbildning eller något aning om hur man tillverkar vin. Vissa tar också in det om man vill förnya sitt företag, man kanske har gjort samma blend i massa år men vill förbättra eller ändra på den.
Garagevin, förklara
Ett fenomen som tog sin början under 1990-talet är uppkomsten av så kallade Microchâteaux. Det är en inofficiell term som betecknar mycket små egendomar som gör kraftiga och koncentrerat fruktiga rödviner i små kvantiteter. Redo att drickas nu tillskillnad från många klassiska tannindriva Bordeaux viner. En annan benämning på dessa producenter är garagistes – en antydan om att volymen de producerar är så liten att den skulle kunna framställas i ett garage.
Vad är Grand Cru Classé de Graves?
Grave har skapat en egen klassificering där idag 15 gårdar ha rätt att använda beteckningen ”grand cru”.
Vilka druvor dominerar i Sauternes och vad har de för egenskaper?
Mestadels Semillion, men också Sauvignon Blanc och liten del Muscadelle.
Semillion har tunt skal och är därför mottagbar för ädelröta. I en blend med Sauvignon Blanc bidrar den med kropp medans det sistnämnda ger syra, frukt och aromatisk. Muscadelle bidrar med exotisk parfym.
Vilken är den mest planterade druvan i Bordeaux?
Merlot
I vilka röda viner får man tillsätta vita druvor och vilka druvor?
Côte-Rôtie (Viogner)
Hermitage (Marsanne och Roussanne)
Crozes-Hermitage (Marsanne och Roussane)
Côtes-du-Rhône (Bourboulenc, Grenache Blanc, Roussanne, Marsanne, Clairette och Viognier)
Châteauneuf-du-Pape(Grenache Blanc, Clairette, Roussanne, Bourboulenc, Picpoul och Picardan)
Cornas, hur många hektar, vinstil?
125 hkt. Endast syrah är tillåtet, djupt röda viner med full kropp och i stil likt hermitage, lagras väl. Doften/smaken är kraftig med frukt och mörka bär (blåbär, svarta vinbär, körsbär), plommon, och har inslag av fat, stall, peppar mm.
Kan du nämna 5 appellationer i norra Rhône?
Condrieu AOC, Hermitage AOC, Crozes-Hermitage Aoc, Cornas AOC, Côte Rôtie AOC, Saint-Joseph AOC
Beskriv Condrieu, druva, jordmån, vinstil
Viogner. Granit, gnejs. Vinerna är torra, fylliga, fulla med blommor (rosenbuske, viol, pelagon) och tropiska frukter (aprikos, persikor), päron, smör etc. Kryddig eftersmak.
