Bakteriell virulens och patogenes Flashcards
När ökar risken för infektion av normalflorans bakterier?
Om det sker ovanligt stor proliferation, vid invasion av normalt sterila lokaler (blod, lungor, urinblåsa) eller vid nedsatt immunförsvar hos värden!
Vad innebär begreppet virulens? Vad är en virulensfaktor?
Virulens är en variabel egenskap, som anger hur allvarlig sjukdom patogenen kan orsaka.
En virulensfaktor är specifika egenskaper, “de 12 S:en”, såsom t.ex. att överleva stress, känna av omgivning och kunna slå på och av virulensgener, undvika immunförsvaret m.m.
Vilka effekter ger vanligtvis symptomen vid infektion?
Symptomen bidrar ofta till själva smittspridningen. T.ex. nysningar som sprider aerosol, kräkning som sprider bakterier m.m.
Varför skiljer sig symptombilden generellt mellan extracellulära och intracellulära infektioner?
Extracellulära bakterier förstörs vid fagocytos. De skadar vävnad från utsidan av cellen, och inducerar produktion av opsonisemande antikroppar. Resultatet blir då oftast akut men kortvarig sjukdom, såsom Streptococker eller Salmonella.
Intracellulära bakterier kan ofta växa inuti fagotter. Dessa orsakar ofta kroniska sjukdomar som kan vara symptomatiska, då immunsystemet inte märker av dem inuti cellerna. T.ex. Chlamydia.
Hur lyder Kochs postulat?
Den misstänkta patogenen måste finnas i alla sjuka.
Patogenen måste isoleras och växa i ren kultur.
Odlad patogen måste orsaka sjukdomen.
Samma patogen måste återisoleras från den nya infektionen.
Rent molekylärt innebär Kochs postulat att man måste kunna demonstrera att en gen/genprodukt orsakar virulens. Genen ska finnas i alla patogena stammar av organismen och inte finnas i icke-patogena varianter, inaktivering av genen ska ge minskad virulens, genen måste vara uttrycks under infektion och immunitet mot genprodukten bör ge skydd mot sjukdom…
Vad är definitionen för kommensala bakterier?
Kommensala bakterier är en del av normalfloran (som kan bli patogena).
Hur definierar man konvalescens?
Under konvalescens reagerar immunsystemet och gör sig av med patogenen, och immunitet kan utvecklas).
Vilka är de främsta virulensfaktorerna?
- Horisontell gentransfer
- Kunna känna av miljö och slå på och av virulensgener
- Simmar till site of infection
- Kan stanna kvar på site of infection (adhesiner)
- Kan söka upp och binda nutrienter
- Överlever stress
- Undkomma immunsystemet (t.ex. mha kapsel)
- Kan slå tillbaka och förstöra värdvävnad (toxiner! Hemolysiner, DNAser och proteaser)
- Kunna sabotera värdcellens cytoskelett och signalvägar
- Kan spridas genom celler och organ
- Kan spridas til nya värdar
Vilka generella steg krävs för att en patogen ska etablera sig i kroppen?
- Invasion i kroppen: förtäring, inhalation, sexuell transmission, via skador i huden etc…
- Kolonisation av värden: kräver förmåga att få tag på näring och undvika ogästvänliga miljöer. T.ex. förmåga att simma (helicobacter pylori), manipulera närmiljön (helicobacter pylori, som förändrar pH lokalt). Behöver också system för upptag av näringsämnen, såsom glykosylhydrolaser…
- Undvika immunförsvaret: sker genom antigenvariation av ytmolekyler (t.ex. slå på/av flagell), maskering med värdproteiner (binder antikroppar “bakvänt” på ytan) eller genom att ha kapsel för att undvika opsonisering och fagocyts.
Kan även modulera komplementaktivering och cellsignalering. - Adhesion: adhesiner binder specifika molekyler på cellytan, och bindning möjliggörs genom pili och fimbrier.
- Invasion av värdceller: antigen genom upptag av fagocyterande celler (undviker då att bli dödad!) eller genom att inducera upptag i icke-fagocyterande celler som epitelceller, vilket sker genom produktion av invasioner.
- Överlevnadssystem i lysosomen.
Hur etablerar bakterier intracellulär växt?
Detta kan ske m.h.a. sekretionssystem, som för över en “effekter” från bakteriecellen till målcellen.
Vad gör invasiner?
Dessa kan inducera bakterieupptag i icke-fagocyterande celler såsom epitelceller. Genom invasioner kan aktinfilament och mikrovilli förändras etc. Detta möjliggör tätare adhesion.
Hur kan bakterier få järn? Vad gör humana celler för att hindra detta?
Bakterier är beroende av järn för sin tillväxt, och humana celler är bra på att hålla järn bundet i cellen just för att hämma bakterietillväxt.
Sideroforer produceras och utsöndras av bakterier, och kan binda järn. Receptorer för sideroforerna på bakteriens yta möjliggör sedan upptag av bundet järn → sideroforen bryts ner i bakteriecellen → järnet frigörs.
Bakterien kan även få järn genom direkt upptag av värdens järn-bärande proteiner (såsom laktoferrin, transferrin och hemoglobin).
