Antibiotika Flashcards
Hur skiljer sig bakteriostatiska och bakteriocida antibiotika gällande dess verkan?
Bakteriostatiska: hämmar bakteriens tillväxt.
Bakteriocida: dödar bakterien.
Hur påverkar gramnegativa cellers yttre cellmembran vår möjlighet att behandla med antibiotika? Hur tar sig antibiotika in i den gramnegativa cellen?
Gramnegativa bakterier har två membran vilket gör det svårare att komma in i cellen. Många antibiotikum får genom det yttre membranet via porinkanaler. Saknas porinkanaler hålls antibiotika utanför.
T.ex. har Pseudomonas aeruginosa specifika poriner för allt, och blir därmed mer tolerant mot många typ av antibiotika.
Hur definieras MIC?
Minimum inhibitory concentration. Lägsta koncentrationen som stoppar bakteriens tillväxt.
Kan kontrolleras genom disc diffusion test (hur nära discen kan bakterierna växa?) eller E-test.
Vad innebär synergi/antagonism vid antibiotikabehandling och hur kan det påverka behandlingen?
Synergism - effekt av två antibiotika tillsammans blir större än sammanlagd effekt var för sig.
Antagonism - effekt av två antibiotika tillsammans blir mindre än sammanlagd effekt var för sig.
Fördelar med kombinationsbehandling är ett ökat behandlingsspektrum, högre effekt vid synergism och minskad risk för mutationer som ger resistens.
Vilka olika antibiotikaklasser har vi och vilka mål har de olika?
- Proteinsyntesinhibitorer.
- Antimetaboliter - folsyrasyntesinhibitorer, vilket används som en DNA-byggsten (bakteriecellen kan syntetisera folsyra, det kan ej humana celler).
- DNA-syntes/supercoiling-inhibitorer - sakpar skador i bakterie-DNAt eller förstör DNAt via fira radikaler. Används mycket mot anaeroba bakterier.
- RNA-syntesinhibitorer - Rifampicin. Bildar komplex med bakteriens RNA-polymeras och hindrar initiering av transkription.
- Cellväggsyntesinhibitorer - betalaktamer, glykopeptider och anti-TB.
- Skada på cellmembranet - Lipopeptider. Förstör funktionen hos cellmembranet genom kraftig depolarisering, vilket gör att ATP-produktion slutar till följd av förlorad membranpotential (därmed också stopp av translation och DNA- och RNA-syntes).
Hur påverkas normalfloran av antibiotikabehandling och vad ger det för risker?
Vi är fulla av bakterier, och en antibiotikabehandling kommer alltid rubba vår normalflora. Detta ökar risken för efterföljande bakterieinfektioner.
Hur definieras och används SIR-systemet?
Anger hur känslig en viss bakterie är för ett visst antibiotikum, och om resistens föreligger.
S = känslig. Infektion förväntas svara på behandling med detta antibiotikum. Lågt MIC-värde. I = intermediär. Behandlingseffekt med detta läkemedel är osäker. Bakterien har låggradig resistens mot medlet eller naturligt lägre känslighet. Bakterier kan förvänta svara på behandling med doser högre än normaldosering. R = resistent. Klinisk effekt av behandling med detta medel osannolik. Bakterien har betydelsefulla resistensmekanismer eller är naturligt resistenta mot medlet.
Vilka tre saker bidrar främst till utveckling av antibiotikaresistens? Hur kan vi påverka dessa för att minska resistensutvecklingen?
- Antibiotikaanvändning
- Genetiska mekanismer såsom mutationer och överföring av resistensgener
- Hygien- och miljöfaktorer, spridning av resistenta bakterier.
Varför utvecklas så få nya antibiotikum?
Det är inte ekonomiskt intressant, då behandlingen är kort och billig.
Nyskapade antibiotikum är inte tänkta att användas nu, utan sparas till dess att resistensutvecklingen blivit för stor. Därmed en investering som det dröjer till man kan få avkastning på.
Det är även svårt att skapa nya antibiotika, då de måste vara helt annorlunda mot de som finns nu.
Vilka generella mekanismer har bakterier för att bli motståndskraftiga mot antibiotika? Ge exempel på antibiotikaklasser där resistensmekanismerna förekommer!
Mekanism 1: Inaktivering av antibiotika innan den når sitt mål. Sker m.h.a. enzymer som utsöndras eller finns inuti cellen. Kan ske genom hydrolytisk nedbrytning, vilket är fallet med betalaktamer. Kan även ske genom modifiering m.h.a. aminoglykosider.
Mekanism 2: Antibiotika kommer inte in i cellen p.g.a. ändrad cellpermeabilitet. Sker genom minskat uttryck eller avsaknad av poriner (gramneg.) alternativt förändringar av yttre cellmembranet.
Mekanism 3: Antibiotika pumpas aktivt ut ur cellen.
Mekanism 4: Förändring av målet så antibiotikumet inte längre kan göra skada. T.ex. mutationer i RNA-polymeraset (M tuberculosis. Rimfampicinresistens), mutationer i gyraset (E coli. Kinolonresistens.) och mutationer i penicillin-bindning proteins (S pneumoniae. Beta-laktamresistens).
Mekanism 5: Förvärvande av en alternativ metanol funktion som kan utföra den rekaktion som hämmas av antibiotika. T.ex. alternativa biokemiska vägar som utför funktioner då det ordinarie enzymet slagits ut av antibiotika. Okänsliga enzym sprids ofta på plasmider.
Vilken roll spelar sjukhusen i resistensutveckling respektive spridning av resistens?
Sjukhusen spelar stor roll. Brister i hygienrutiner möjliggör spridning av resistenta bakterier.
Vilken roll spelar resande för resistensproblematiken?
Resande över världen kan sprida resistenta bakterier från ena stället till det andra.
Vilken roll spelar horisontell gentransfer i resistensproblematiken?
Horisontell genöverföring kan sprida resistensgener, t.ex. spridning av okänsliga enzym via plasmider som i sin tur sprids via horisontell genöverföring.
Den viktigaste formen av horisontell genöverföring vid resistensutveckling är konjugation.
Hur kan vi stoppa smittspridning och minska spridning av resistenta stammar på sjukhus?
Genom goda hygienrutiner.
Ge patienter enkelrum.
Vilka typer av proteinsyntesinhibitors-antibiotikum finns?
Aminoglykosider - binder mellan enheterna (binder 30S permanent) i bakterieribosomen och gör mRNA-kodningen blir inkorrekt läst.
Används mot allvarliga gramnegativa infektioner. Kräver O2 för att fungera. Synergistiskt med beta-laktamer Kan påverka njurar och hörsel. T.ex. Streptomycin.
Macrolider - binder stora soberheten i ribosomen vilket motverkar translokationsrörelsen av ribosomen på mRNA. Då kan inte peptidkedjan förlängas. Används mot grampositiva och atypiska pneumoniser såsom mykoplasma.
Tetracykliner - gör att tRNA inte kan komma in i mRNA-ribosomkomplexet, vilket gör att transaktionen stoppas. Bredspektrum som går mot både grampositiver och gramnegativer. Har haft stor resistensutveckling. Finns dock ny generation som ska undvika resistensmekanismer. Stör normalfloran samt lagras in i benstrukturer och tänder.
Oxazolidinoner - binder 50S och hindrar dockande med 30S, och därmed bildandet av ribosomen. Går mot grampositiver, ffa Vankomycinresistenta (MRSA).
T.ex. Linezolid.
