Astma Flashcards
Vad är Astma Bronkiale?
Astma Bronkiale (astma) är en kronisk luftvägssjukdom med periodisk och varierande bronkobstruktion (förtäring av hålrummet i de mindre bronkerna), som vanligen varierar mellan försämringsperioderna och har ökad känslighet i luftvägarna för olika stimuli
Hur uppstår astma?
Astma uppstår pga en ständig inflammation - även hos symtomfria astmatiker. Eosofinila, granulocyter och lymfocyter ger astmatiska besvär och utlöser en astmaattack
Vad är allergisk astma?
Allergisk astma är en immunologisk reaktion som är beroende av IgE-antikroppar. Debuterar oftast i tidig ålder. Vanligen atopisk (ärftlig).
Vad är icke-allergisk astma?
Icke-allergisk astma är en inflammatorisk reaktion som utlöses i bronkialslemhinnan, t.ex.
- Luftvägsingektion -> RS-virus och parainfluensavirus
-Inhalation av kall luft
-Ansträngning
Denna astma dominerar främst hos vuxna
Vad är ASA-astma?
Uppträder från 30 min till 30 timmar efter intag av acetylsalicylsyra (värk eller febernedsättande medel). Den är INTE allergisk utan har en komplex immunologisk bakgrund.
Vad är kronisk astma?
Slemhinnans skikt (submukosa) i bronkiolerna och de medelstora bronkerna har blivit förändrade och förtjockade, till följd av remodellering (reparation) av luftvägarna
Vad är bronkiell hyperaktivitet?
Det är andningsbesvär i samband med plötslig ansträngning eller inandning av kall luft p.g.a. en ständigt retbar slemhinna.
Vad finns det för symtom på astma?
- Tät, tung, pipande andning och hosta
- känns som att andas genom ett sugrör
- Kan leda till dödsångest, ångest och rädsla förvärrar bronkspasmen
Hur diagnostiserar man astma?
- Genom PEF-mätning
- Egenkontroll av andningskapaciteten då utandningsluften mäts
- Ger upplysning om bästa möjliga värde under besvär och svårighet.
- För bästa möjliga resultat - PEF-kurva med 3 utblåsningar vid varje tillfälle. Högsta värdet antecknas. - Spirometri
- Vitalkapacitet (VC) - Volym på utandning vid maximal inandning
- FEV1 - Mått på snabb maximal utandning
- Residualvolym - återstående luft i lungorna efter maximal utandning
- Lungröntgen
- Reversibilitetstest - ger info om astmatiska besvär kan förbättras: FEV1 + beta-2-stimulerare
- Allergitest - När astmabesvären debuterar utreds besvärens uppkomstmekanismer. Allergisk astma eller inte?
- Ansträngningstest - Kan kombineras med spirometri, särskilt om anamnesen ger misstanke om ansträngningsprovoceras astma.
Beskriv en lindrig astmaattack
- Ansträngingsutlöst dyspné
- Lätt takykardi: 90-100 slag/min
- Ökad andningsfrekvens
- PEF: 75-80%
Beskriv en måttlig astmaattack
-Samtalsdyspné
-Andas med hjälp av musklerna i axlar och skuldror (auxillärt)
- Hög andningsfrekvens > 25 andetag/min
-Takykardi: 100-120 slag/min
PEF: 50 - 70%
SAT: 90-95 %
Beskriv en svår astmaattack
- Vilodyspné
- Andas auxillärt
- Andningsfrekvens >30 andetag/min
- Takykardi: hjärtfrekvens på 120 slag/min
- Starka billjud i andningen
- Hosta med upphostat tjock och segt sputum (slem)
- PEF: 30-50%
- SAT: 90%
Vilka faktorer finns det för att bedöma en astmaattacks svårighetsgrad?
- Andningsarbete - andningsfrekvens och andningstyp. Auxillär andning, cyanos.
- Lung-auskulation - lyssna efter billjud, kolla hur snabbt personen andas. Desto mer pipande ljud, desto kraftigare bornkobstruktion. Andningsfrekvens
- PEF-värde -
Vad finns det för sorts underhållsbehandling för Astma?
- VB-inhalation kortverkande beta-2-agonist - vid lindriga och sporadiska astmabesvär-
- Underhållsmedicinering inhalationssteroider - om astmabesvären återkommer flera ggr under en vecka är VB-inhalation av beta-2-agonister ej tillräckligt.
- Ev. dosökning av inhalationsteroider + långverkande beta-2-agonister + antileukotriener
- Perorala steroider ges för att förstärka den antiinflammatoriska effekten (bör avslutas så fort som möjligt)
Vad finns det för olika läkemedel att ta vid astmabesvär?
- Beta-2-agonister - bronkdilaterande, gör även så att slemmet transporteras uppåt och lättare går att hosta upp. Kortverkande beta-2-agonister ges vid tillfälliga besvär samt upprepad behandling vid måttliga - svåra astmaattacker. Inhaleras vanligen, effekt inom några min och kvarstår ca 4 timmar. Långverkande beta-2-agonister ger effekt under 12 h, doserar 2 ggr/dag.Både lång- och kortverkande kan användas som profylax t.ex. innan ansträngande aktivitet.
- Inhalationsteroider: Verkar antiinflammatoriskt. Verkar lokalt på slemhinnan och dämpar aktiviteten hos de inflammatoriska cellerna. Pulverinhalator 2 ggr/dygn
- Antileukotriener: blockerar luftvägarnas glatta muskelcellers receptorer för cysteinylleukotriener (de cytokiner som eosinofiler frisätter vid inflammation i luftvägarna).
- Antikolinergika för inhalation: Vid akuta andningssvårigheter. Blockerar bronkialmuskulaturens receptorer för acetylkolin. Bronkialdilatation vid astma.
