Anestesiövervakning, cirkulation och ventilation Flashcards

1
Q

Vilka parametrar ska kollas genom manuell övervakning före induktionen?

A

Andning
Puls
Muskeltonus
Reflexer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Fyra sätt att kontrollera narkosdjupet (dvs CNS)?

A
  • Reflexer
  • Smärtkänsel
  • Ögonposition
  • Ögonrörelser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Tre sätt att kontrollera respiration?

A
  • Andningsfrekvens
  • Andningsdjup (spirometer)
  • Utandad koldioxid (kapnograf)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fem sätt att kontrollera cirkulation?

A
  • Hjärtfrekvens
  • Slemhinnor (färg och CRT)
  • Blodtryck
  • Pulsoximetri (saturation och puls)
  • EKG
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Narkosdjup kan delas in i olika stadier – beskriv kortfattat

A

Stadie I: analgesi
Stadie II: excitation
Stadie III: lätt anestesi –> medeldjup anestesi –> djup anestesi
Stadie IV: andningsuppehåll –> cirkulationssvikt –> död

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tecken på narkosstadie II?

A

Stora pupiller, aktiva reflexer, oregelbunden andning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Tecken på narkosstadie III, lätt anestesi?

A

Liten pupill, har blinkreflex, regelbunden andning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Tecken på narkosstadie III; medel anestesi?

A

Små pupiller, ingen blinkreflex, grunda andetag, liten/ingen reaktion på kirurgiska ingrepp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Tecken på narkosstadie III; djup anestesi?

A

Stora pupiller, inga reflexer, låg hjärtfrekvens, låg och ojämn andningsfrekvens med grunda andetag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varför är det viktigt att ha koll på urinblåsans fyllnad?

A

En kraftigt spänd urinblåsa kan göra narkosen ytligare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad får vi information om när vi kollar blodgaser?

A

Syre
Koldioxid
pH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är syftet med ventilation?

A

Lungornas gasutbyte, dvs:
• Att tillföra syre till alveolerna och lungkapillärblodet
• Att vädra ut koldioxid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Var i hjärnan regleras andningen?

A

I andningscentrum i förlängda märgen (medulla oblongata)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Stimuleras andningscentrum av hög koldioxidkoncentration eller av låg syrekoncentration i blodet?

A

Av båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken effekt har narkosmedel på andningscentrum?

A

Nedsatt känslighet för ökad CO2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Narkos försämrar kroppens förmåga att svara på ett ökat behov av ventilering. Fem faktorer som det kan bero på?

A
  • Positionering
  • Muskelrelaxering av andningsmuskulatur
  • Tryck mot thorax
  • Bronkospasm
  • Om inte intuberad –> relaxering av övre luftvägar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Några vanliga komplikationer under narkos?

A

Hypoventilation –> hyperkapni
Hypotension
Hypotermi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är en normal andningsfrekvens hos hund, katt och häst under generell anestesi?

A

Hund: 8-20/min
Katt: 8-20/min
Häst: 6-12/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kan bleka slemhinnor under anestesi tyda på?

A

Hypovolemi

Anemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Är det någon skillnad i volym på höger och vänster lunga?

A

Ja höger lunga är större än vänster (55% av den totala volymen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

I:E ratio – vad är det?

A

Förhållandet mellan utandnings- och inandningstid. Normalt 1:2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur påverkas I:E vid ökad resistans i övre luftvägarna?

A

Lungorna fylls långsammare –> patienten kompenserar genom förlängd inandningstid (I:E 1:1 istället för normala 1:2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur påverkas I:E vid ökad compliance i nedre luftvägar (asthma, emphysem)?

A

Lungorna fylls med större volymer vid samma tryck –> patienten kompenserar med en längre utandningstid (I:E är normalt 1:3).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad heter instrumentet som mäter lungans volymer och vilka parametrar brukar man kolla med hjälp av det?

A

Spirometer

Utifrån de uppmätta värdena kan man räkna ut lungans kapaciteter:

  • Tidalvolym och frekvens
  • Tryck och flöde
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad betyder tidalvolym (TV eller VT)?

A

Den mängd luft som man tar per andetag i vila

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad betyder lungkapacitet / total lung capacity (TLC)?

A

Lungornas volym, dvs hur mycket luft som får plats i lungorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad betyder inspiratorisk reservvolym / inspiratory reserve volume (IRV)?

A

Den luft som andas in när andningsmusklerna används maximalt för att andas in ytterligare luft efter en normal inandning. (Inandningsreservvolym)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad betyder expiratorisk reservvolym / expiratory reserve volume (ERV)?

A

Den luft som pressas ut när andningsmusklerna används maximalt för att pressa ut all luft ur lungorna efter en normal utandning. Utandningsreservvolym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad betyder restvolym / residualvolym (RV)?

A

Den luft som alltid finns kvar i lungorna. Den går inte att andas ut även om hela vitalkapaciteten använts.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad betyder functional residual capacity (FRC)?

A

Den mängd luft som finns kvar i lungorna efter en normal utandning.
FRC är summan av residualvolymen och expiratoriska reservvolymen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad betyder inspiratory capacity (IC)?

A

Den maximala mängden luft som kan inhaleras efter en normal utandning. Den utgör summan av tidalvolymen och inandningsreservvolymen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad betyder vitalkapacitet / vital capacity (VC)?

A

Den totala mängd luft som kan andas in och ut om man tar ett så stort andetag som möjligt följt av en så kraftig utandning som möjligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur stor är tidalvolymen (TV)?

A

Cirka 10 ml/kg kroppsvikt (hos alla djurslag)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur beräknas minutvolymen (MV)?

A

Andningsfrekvensen (antal andetag per minut) x tidalvolym (ml/andetag)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad innebär preoxygenering?

A

Man fyller den funktionella residualkapaciteten (FRC) med syre inför anestesin, och bygger på så sätt en ”buffert” i händelse av apné. Syre inom FRC diffunderar kontinuerligt från alveolerna till kapillärerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är anatomiskt dead space och hur stort är det?

A

Den delen av tidalvolymen som inte når alveolerna och därför inte bidrar till ventilation

Dead space är konstant, ca en tredjedel av tidalvolymen i vaket tillstånd

(Djupa långa andetag ger mer alveolärt utbyte än snabb och ytlig andning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är tekniskt dead space och hur stort är det?

A

När patienten andas in den luft som andades ut vid förra andetaget.

Hur stort tekniskt dead space är beror på vilket färskgasflöde som används, kopplingarna mellan ET tube och Y-stycken och vilken andningskrets man använder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är alveolärt dead space?

A

Den luft i lungorna som inte kommer i kontakt med alveolernas väggar så att ett gasutbyte kan ske.
(Denna del är normalt försumbar, men kan påverkas drastiskt vid lungsjukdom, t.ex. lungemfysem, emboli).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är fysiologiskt dead space?

A

Summan av anatomiskt och alvolärt dead space

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur kan alveolärt dead space vid anestesi öka risken för hypoxi?

A

Minskad cardiac output eller lägre arteriellt tryck –> obalans mellan ventilation och perfusion i alvolerna –> minskat gasutbyte

41
Q

Vad innebär shunt fraction?

A

Alveolerna är väl perfunderade men inte ventilerade –> minskat gasutbyte. Vanligt under narkos, framför allt på stora djurslag, pga atelektas.

42
Q

Låg syremättnad –> cyanos. Vilken färg får slemhinnorna?

A

Blåfärgade (inte bleka/vita som vid anemi)

Cyanos brukar börja uppträda under 85% syremättnad (då har det gått långt)

43
Q

Hur är syret i blodet normalt fördelat?

A
  • 98% transporteras bundet till hemoglobin

- 2% transporteras upplöst i plasma

44
Q

Var finns kroppens syrereserv?

A
  • Syre i plasma
  • Syre i FRC (functional residual capacity)
  • Syre bundet till myoglobin i muskler
45
Q

Vad innebär hyperventilation?

A

Ventilationen är för hög i förhållande till ämnesomsättning –> koldioxid försvinner från blodet (hypocapni)

46
Q

Vad är hypocapni och vad kan det leda till?

A

För låg koncentration av koldioxid i blodet –> kan orsaka respiratorisk alkalos

47
Q

Vilket är gränsvärdet för hypocapni?

A

PaCO2 <35 mmHg eller 4,5 kPa

48
Q

Vilka värden definierar hyperkapni och vilket tillstånd kan det leda till?

A

PaCO2 > 45 mmHg

Kan orsaka respiratorisk acidos

49
Q

Vad brukar man mäta med hjälp av kapnografi vid övervakning av respiration?

A

Koldioxid i utandningsluften (PaCO2 = EtCO2)

50
Q

Vad brukar man mäta med hjälp av blodgasanalys vid övervakning av respiration?

A

Koldioxid i artärblod (PaCO2)

51
Q

Den normala koldioxidkurvan har en vågform som består av fyra faser. Själva vågen ses vid utandning (fas 1-3) och vid inandning går koldioxidhalten ner till noll (fas 0). Vilket värde är normalt för vågens topp (= värdet på y-axeln)?

A

45 mmHg

52
Q

Vad ska EtCO2 normalt ligga på under generell anestesi?

A

35-55 mmHg

Under anestesi kan man tolerera 50-60 mmHg, hos häst kanske något högre

53
Q

Vad är endtidala fasen (Et) och varför mäter kapnografen just den?

A

Endtidala fasen = slutfasen av utandningsluften

Innehållet av gaser i endtidala fasen (EtO2, EtCO2, EtIso/EtSevo) motsvarar kapillärblodets gasinnehåll

54
Q

Hur kan hypoventilation påverka blodets pH-värde?

A

Hypoventilation –> hyperkapni –> acidos

55
Q

Två metoder som kan mäta gasernas partiella tryck i blodet?

A

Blodgasanalys eller kapnograf

56
Q

Vad innebär en saturation under 90%?

A

Att saturationen kan sjunka väldigt fort och vi måste sätta in åtgärder snabbt.

Vid 90 procents saturation ligger syretrycket på cirka 60 mmHg (motsvarar cirka 8 kPa) vid normal temperatur, pH och Hb-koncentration. Då finns inget obundet syre kvar i plasman. Hemoglobinet släpper syremolekyler snabbt och de diffunderar ut till vävnader.

57
Q

Vad brukar saturationen ligga på hos en vaken patient och vilken saturation tolereras som lägst under anestesi?

A

Vaken patient: över 98%

95% är vad man brukar tolerera som lägst under anestesi

58
Q

Vid vilken saturation går gränsen för hypoxemi och vilket syretryck motsvarar det?

A

Saturation: 90%
Syretryck: 60 mmHg / 8 kPa

59
Q

Med vilket instrument övervakar vi saturationen?

A

Med pulsoximeter – lysdioder lyser genom en kroppsdel, t.ex. tunga (dubbelvikt hos katt), läpp, öra, tass

60
Q

Vad är hypoxemi?

A

För låg syrekoncentration i blodet

61
Q

Vad är hypoxi?

A

Onormalt låg syrekoncentration i perifera vävnader

62
Q

Några orsaker till hypoxi?

A
  • Hypoxemi
  • Anemi
  • Minskad perifer perfusion
63
Q

Övervakning av syresättning - två saker man mäter och med vilka instrument?

A

Syremättnad – pulsoximetri

Syretryck – blodgasanalys

64
Q

Vilken/vilka parametrar måste överensstämma för att saturationsvärdet ska vara tillförlitligt?

A

Hjärtfrekvensen på pulsoximetern ska överensstämma med auskulterad eller palperad puls

65
Q

Vilka gaser ingår i intraop-övervakningen?

A

Utandade gaser:

  • EtCO2 (kapnograf)
  • EtISO/EtSEVO

Inandade gaser
- FiO2 (Fi = fraction inspired)

Blodgaser:

  • O2
  • CO2
  • pH
66
Q

Vilka typer av vävnad är trachea uppbyggd av?

A

Av broskringar, glatt muskulatur och bindväv. Epitelvävnaden producerar slem och på vävnaden finns cilier.

67
Q

Vad är atelektas?

A

Alveolerna töms och blir tillplattade. En risk under anestesi. Orsaken kan vara att patienten andas in 100% syre. Kväve blandas in för att hålla alveolerna uppblåsta.

68
Q

Vad betyder cardiac output (CO)?

A

Hjärtminutvolym

69
Q

Vilka parametrar styr storleken på hjärtminutvolymen/cardiac output (CO)?

A

slagvolym x hjärtfrekvens = hjärtminutvolym

70
Q

Hur beräknas mängden syre som transporteras till vävnader?

A

Cardiac output x syreinnehåll i blodet

71
Q

Hur och var palperar jag för att känna puls och pulskvalitet på vakna djur?

A

Hund och katt: A femoralis (i ljumsken) är enklast. Även brachialartärer (insida framben, proximalt) och kaudalartär.

Häst: A. facialis, maxillaris, metatarsalis

Använd 2-3 fingrar, inte tumme och lillfinger

72
Q

Med vad lyssnar jag på hjärtat och vad lyssnar jag efter?

A
  • Med vanligt stetoskop eller esofagusstetoskop

- Att det finns hjärtslag och i så fall hjärtfrekvens och hjärtrytm

73
Q

Vid vilka revben ska man lyssna vid hjärtauskultation?

A

Vid 3-7:e revbenet på hund och katt

Vid 2-6:e revbenet på häst

74
Q

Hjärtauskultation sägs låta lub-dub. Vad är det som låter?

A

Lub = S1 = stängningen av klaffar mellan förmak och kammare i början av ventrikulära systole

Dub = S2 = stängning av klaffar mellan kammare och artärer i början av ventrikulära diastole

(ventrikel = kammare)

75
Q

Normal hjärtfrekvens hos hund under anestesi?

A

Ca 60-120 slag/min (stora rasskillnader)

76
Q

Normal hjärtfrekvens hos katt under anestesi?

A

Ca 100-180 slag/min

77
Q

Normal hjärtfrekvens hos häst under anestesi?

A

28-40 slag/min

78
Q

Vilka värden definierar bradykardi hos katt, hund och häst?

A

Katt: <90 slag/min
Hund <7 kg: <90 slag/min
Hund >7 kg: <60 slag/min
Häst: <25 slag/min

79
Q

Vid sedering kan djuret få respiratorisk sinusarytmi. Vad är det?

A

Snabbare puls vid inandning och långsammare vid utandning. Det är normalt.

80
Q

Vid anestesiövervakning används ofta tre klämmor. Var ska de fästas?

A

Gul: vänster fram
Röd: höger fram
Grön eller svart: vänster bak

81
Q

Vad är blodtryck?

A

Det tryck som blodet utövar på kärlväggarna

82
Q

Vid cirkulationsövervakning mäter man det systemiska blodtrycket med invasiva eller icke invasiva metoder (invasiva metoder är mycket säkrare –> kontinuerlig mätning). Vilka tre värden brukar man titta på?

A
  • Systoliskt blodtryck (SAP) –> högsta blodtrycket
  • Diastoliskt blodtryck (DAP) –> lägsta blodtrycket
  • Medel arteriellt tryck (MAP) –> motsvarar trycket i arteriolerna, dvs det tryck som indikerar perfusionen till organen
83
Q

Under anestesi ska NIBP tas ungefär var 5:e minut. Vad är det och hur görs det?

A

NIBP = non invasive blood pressure

  1. Manschetten sätts på ben eller svans – på samma nivå som hjärtat. Den uppblåsbara delen ska täcka minst 50-80% runt om svansen/benet. På manschetten finns en märkning som ska placeras vid artären
  2. Pumpa upp högre än det systoliska trycket och släpp ut långsamt. Lyssna via doppler.
    - När trycket åter tillåter blodflöde = det systoliska trycket
    - Blodflödet tystnar när blodtrycksmanschetten når det diastoliska trycket. Det diastoliska trycket = det tryck då blodet har fri passage genom blodkärlet
84
Q

Vad är IBP och vilka är fördelarna motför NIBP?

A

Invasive blood pressure - mäter kontinuerligt blodtrycket direkt i en artär via artärkateter (mmHg)

  • Mer tillförlitligt än NIBP
  • Man får även blodtryckskurvans form
85
Q

Normalt SAP hos hund och katt under anestesi?

A

110-160 mmHg

86
Q

Normalt SAP hos häst under anestesi?

A

> 80 mmHg

87
Q

Normalt DAP hos hund och katt under anestesi?

A

50-70 mmHg

88
Q

Normalt DAP hos häst under anestesi?

A

> 50 mmHg

89
Q

Hur beräknas medel arteriellt tryck utifrån systoliskt och diastoliskt tryck?

A

MAP = 0,67 DAP + 0,33 SAP

Man tar större hänsyn till DAP pga att den fasen tar längre tid än SAP

90
Q

Hur gör jag om det inte går att placera manschetten på samma nivå som djurets hjärta?

A

0,75 mmHg (0,10 kPa) läggs till (över hjärthöjd)/dras ifrån (under hjärthöjd) för varje centimeter högre/lägre placering.

91
Q

Vad är normalvärdet på medelartärtrycket hos hund/katt under generell anestesi?

A

60-90 mmHg

92
Q

Övervakningsparametrar ska journalföras som text eller graf, på papper eller digitalt. Hur ofta ska den fyllas i?

A

Var 5:e-10:e minut

93
Q

Vad är AIMS?

A

Anesthesia Information Management Systems – system för digital direktöverföring

94
Q

Normal kroppstemperatur för hund, katt och häst i vaket tillstånd?

A

Hund och katt: 37,8-39,2

Häst: 37,2-38

95
Q

Hypotermi är väldigt vanligt under anestesi. Det är mycket enklare att förebygga hypotermi än att i efterhand försöka få upp kroppsvärmen. Några åtgärder för att djuret ska hålla värmen?

A
  • Varmt i stallarna före op.
  • Täcke på t.ex. nakenhundar
  • Rengör inte med onödigt mycket sprit
  • Droppvärmare
  • Värmedyna (inte mer än 40 grader)
  • Handskar med varmvatten
  • Bubbelplast på tassar
96
Q

CRT ger en indikation om perifer perfusion. Vad betyder CRT och hur görs testet?

A

Capillary refill time

Pressa med fingret på slemhinnan i 1-3 sekunder –> slemhinnan blir vit
Släpp och räkna hur många sekunder det tar innan slemhinnan är rosa igen
Normalt < 2 sek

97
Q

Vad indikerar klibbig, cyanotisk (blåaktig) respektive blek slemhinna?

A

Klibbig: dehydrering

Cyanotisk: syrebrist

Blek: anemi, perifer vasokonstriktion, hypovolemi

98
Q

När används övertrycksandning?

A

T.ex. vid hyperkapni eller dålig syresättning

Övertrycksandning kan häva atelektas.