8. Motoffentligheter och nätverksrörelser Flashcards
Vad är en alternativ offentlighet? Hur relaterar alternativa offentligheter till mer generella offentligheter?
- En alternativ offentlighet är en term som används för att beskriva en informell eller icke-mainstream sfär där medborgare engagerar sig i diskussioner, debatter och aktiviteter som ligger utanför den dominerande offentligheten.
- Dessa alternativa offentligheter kan vara politiska, kulturella eller sociala i sin natur och fungerar som ett forum för människor att uttrycka åsikter och engagera sig i samhällsfrågor på sätt som kan vara avvikande från eller i kontrast till den mer etablerade, generella offentligheten.
- En viktig del av det demokratiska landskapet, genom att erbjuda olika perspektiv, utmana rådande normer och möjliggöra för medborgare att delta i samhällsfrågor på sina egna villkor. Dessa alternativa offentligheter är sällan isolerade från den generella offentligheten och kan interagera med den på olika sätt, vilket bidrar till en mångfald av åsikter och idéer inom samhället.
T.ex: Counterpublics - mindre grupper , ofta marginaliserade grupper kan föra samtal och ta demokratiska initiativ, har ofta blivit förbisedd för man har fokuserat på kaffehusen osv. Marginaliserade grupper och deras möjligheter att föra samtal och ta demokratiska initiativ i samhället.
Ex: 1910 talet, afroamemerikansk counterpublic mot den rasistiska vita samhället.
Vad är en ‘cyber salon’?
(Jodi Dean)- formas av deltagarna, skapar normer för vad som får
skrivas/tyckas -
Hon funderar kring gemenskaper online, hon menar att cyber salons formas av de som är med och deltar och skapar normer för vad som får tyckas och
inte får tyckas. Hur det går till när extrema åsikter formas (som racism), hur det går till när det
skapas en politisk konsensus -
innebär att ifrågasättande av bilden av internet som en
inkluderande och demokratisk aren där alla röster hörs,
hon menar istället att internet
är en stor uppsättning av mötesplatser som inte är tillgängliga för alla människor, alla
är inte välkomna i alla gemenskaper
- Dessa cyber salonger kan ta formen av diskussionsgrupper, chattforum, webbseminarier eller sociala mediegrupper där deltagarna kan utbyta idéer och åsikter om olika ämnen.
Beskriv hur olika typer av nätverksrörelser vuxit fram och försvunnit
Nätverksrörelser försvinner och upplöses när deras mål har uppnåtts eller när de har förlorat stöd. Andra rörelser har utvecklats och anpassats till förändrade omständigheter.
Vissa rörelser har också glömts bort eller tappat relevans över tiden.
Samtidigt kan nya rörelser och frågor uppstå när samhället utvecklas och förändras.
Vad kännetecknar organiseringen av nätverksrörelser och vilken roll spelar digitala medier i denna?
Tillfälliga eller föränderliga relationer, sociala medier står i centrum, Instagram, Facebook, Twitter m.m.
- nätverksrörelser som idé fick sitt genomslag under 1990-talet
- Centrala drag: platt struktur, fokus på identitetsfrågor eller sociala och kulturella förändringar, metoder som civil olydnad, riktades bortom politiken (mot t.ex. Kändisar och företag)
- den feministiska rörelsen, miljörörelsen - viktiga är att de politiska
Kampanjer riktades inte bara mot politiken, mot kändisar och företag/varumärken osv.
T.ex. Extinction Rebellion: organiseras i små grupper,
decentraliserad, lätt att engagera sig. Grundar sig på
en individualiserande idé.
Vad är monitorial citizenship?
Termen beskriver trenden: hur människor i det digitala samhället förhåller sig till nyheter.
“Monitorial citizens scan rather than read the informational environment in a way so that they
may be alerted on a very wide variety of issues for a very wide variety of ends…”
- Är en term som används för att beskriva en form av medborgerligt engagemang där medborgare övervakar och deltar i övervakningen av samhällets funktioner och myndigheter.
- Är en reaktion på förändringar i det moderna samhället, inklusive ökad tillgång till information och ökad komplexitet i den offentliga sfären.
- Det ger medborgare möjlighet att vara engagerade och påverka samhället på sina egna villkor, även om de inte är engagerade i traditionell politik på heltid.
- Det betonar medborgarnas roll som aktiva övervakare och deltagare i den demokratiska processen, även om de inte alltid är aktiva politiska aktörer.
Snabbt reagera på nyheter. T.ex. Rodney King 90-tal, filmat våld, sedan protester. Efter verdict: la riots. senare BLM efter floyd. Exempel på hur medborgare kan mobiliseras kring frågor.
Vad innebär det att en politiska rörelser präglas av individuella handlingsramar [eng: personal action frames] snarare än kollektiva handlingsramar (eng: collective action frames)? Vilken roll har nätverksmedier spelat i utvecklingen?
- Collective action frames (förr i tiden) - forma ett slags homogent “vi” (“vi” vill framföra det här!”). Som med folkrörelser
Individualisering och sociala medier har gett: mångfald av olika livsstilar, större valfrihet och större press att fatta egna beslut
Jämfört med ett historisk samhälle, så finns det idag fler grupper vi kan sätta oss i. Har en inverkan på hur nutidens politiskt deltagande organiseras.
Individualisering—moderna nätverksrörelser fokuserar på att individen ska kunna engagera sig lätt, låga trösklar. Både en styrka och svaghet för sociala rörelser
- Personal action frames (nutid): Sociala medier har gjort det lättare att knyta an till politiska frågor som är viktiga för individen och det kan vara att människor med en skild bakgrund, olika ideologisk hemvist, samlas kring ett politiskt budskap
T.ex. occupy wall street (we are the 99 percent!). Eller efter prayforparis, “je suis charlie”
Från FB:
Ett stort kännetecken för vårt moderna samhälle är individualisering. Det finns en större differentiering i våra livsstilar, större valfrihet och större press att fatta egna beslut. Det blir en individualisering i vår konsumering. Detta har även påverkat politiskt deltagande. Historiskt sett har sociala rörelser utgått från kollektiva handlingsramar. Det handlar om att forma ett homogent “vi.” Ett kollektiv samlas för en fråga och mobiliserar sig. Den nya sociala rörelsen idag använder individuella handlingsramar.
Nätverksrörelserna bygger på en individualiserande idé. Handlar om att sociala medier gjort det lättare att knyta an till politiska frågor som är viktiga för individen själv. Det finns så mycket valfrihet och låga trösklar för engagemang. Människor med olika ideologisk hemvist och olika bakgrunder samlas kring ett budskap. Det blir inte längre de här tydliga organisationerna, utan man förs samman via medier i frågor man tycker är viktiga. Man “connectar” med liksinnade. Tänk “je suis charlie” efter attacken.
Resonera självständigt och med hjälp av litteraturen för positiva såväl som negativa aspekter av hur digitaliseringen påverkat politisk organisering.
Habermas trycker på de negativa spekter digitaliseringen fört med sig. Han menar att människor inte kan ha den typen av givande dialoger som tidigare. Samhället har blivit mycket mer individualiserat och han menar att människor därmed går miste om dialoger mellan varandra.
Positivt är dock att det kan skapas gemenskaper mellan människor som kanske aldrig annars hade kommit i kontakt med varandra.
Positiva aspekter
* Ökad tillgänglighet och deltagande
* Snabb och global kommunikation
* Möjlighet att bygga nätverk
* Transparens och kontroll
Negativa aspekter
- Desinformation och polarisering
- Hot mot integritet och säkerhet.
- Snabb spridning av hat och hot -
- Maktkoncentration
- Lätt att engagera - lätt att dra sig ur, slackaktivism
Positivt:
- Ökad tillgänglighet och deltagande: - enklare att nå ut, hitta personer med gemensamma åsikter, organisera protester.
- Fler kan engagera sig i politisk organisering, mer samarbete blir möjligt tack vare sociala medier. En individ i en småstad som vill mobilisera sig inom klimatfrågan, men som inte har en lokal organisation, kan genom sociala medier nå ut till nätverksrörelser från andra platser. Sådan kommunikation skedde såklart innan internet, med zines och brevväxling, men inget har en global och omedelbar spridning såsom internet.
- Snabb och global info: privata och offentliga meddelanden, alla har råd (om vi inte talar om internetåtkomst)
- Möjlighet att bygga nätverk - sociala medier är utformade till att skapa grupper, events, mm. Det är som gjort för politisk organisation
- Transparens och kontroll - det går att granska fakta väldigt snabbt. Men med samma hastighet kan desinformation också spridas.
- Sprida info: Nya sätt för politiska organisationer att nå ut till människor genom sociala medier. Memes, DMs (direkta meddelanden), virala inlägg, hashtags aktivism som #MeToo, snabba uttalanden och svar på nyheter som släpps, medborgarjournalistik
Negativt:
- Desinformation och polarisering: forskning pekar på ökad polarisering, minskat förtroende på centrala institutioner.
- Hot mot integritet och säkerhet. Doxing?
- Snabb spridning av hat och hot - det behöver inte vara de främjar den liberala demokratin, extremistiska rörelser, allt de som är de positiva kan man också anse är negativt.
- Maktkoncentration - Beroende av kommersiella intressen: många av internetföretag och sociala medier är idag privata med starka kommersiella intressen och ofta kopplade till ett fåtal ägare - som hur Elon Musk tog över twitter. Det går hand i hand med datainsamling till tredje part, och algoritmer som styrs av vinstdrivande organisationer som styr innehållet man ser online.
- Lätt att engagera - lätt att dra sig ur, slackaktivism, stor spridning är inte lika med egentlig förändring, fragmentarisering, ingen politisk arena utan endast olika kluster med likasinnade där andra inte är välkomna.
