7. Offentlighet – en medierad arena för kamp / Medier, politik och offentlighete Flashcards
Medier, politik och offentligheten
Beskriv relationen mellan journalistik och demokrati / Vilka demokratiska funktioner brukar tillskrivas journalistik?
Demokrati = “Ett styrelseskick där folkets vilja utgör den centrala principen för ett samhällets styrning.” (Bengtsson, s. 92)
Traditionella massmedia former och nya medier utgör en central kommunikativ länk mellan medborgare och politiska aktörer
Även åt andra hållet:
Demokrati krävs för yttrande- och pressfrihet samt tillgång till fri information. Demokrati möjliggör journalism.
Politiska partier och påverkansorganisationer (som Green Peace) är i mångt och mycket beroende av olika sorters medier för att kunna kommunicera med sina publiker.
Journalister rapporterar t.ex. om opinionsundersökningar som kan ge en fingervisning om allmänhetens uppfattningar i olika samhällsfrågor. Och privatpersoner kan på olika sätt komma till tals i nyheter, tv-sända samhällsdebatter och liknande.
Kommunikation mellan makthavare och medborgare.
Journalism och andra massmedier har specifika “funktioner” eller “uppgifter” av betydelse för det demokratiska samhället. Ett viktigt skäl till detta är att tidningar, radio och tv, i kombination med en rad nyare medieformer, utgör en bas för det informationsflöde som krävs för att medborgare ska kunna orientera sig i samhället: t.ex. Vad gäller aktuella händelser och i förhållande till vad makthavare tycket och gör.
För att skapa förutsättningar för att kunna agera som medborgare i en demokrati, krävs helt enkelt att ett flöde med tillförlitligt och mångsidningt samhällsinformation, vilket kan möjliggöra medborgarnas chanser att fatta välinformerade beslut.
Journalistikens centrala roll = en specifik innehållsgenre som ofta anses innehålla särskilda demokratiska uppgifter i förhållande till andra typer av medieinnehåll: såsom reklam, propaganda eller underhållning: “Journalismen ska tillhandahålla inte vilket information som helst, utan information som människor/medborgare behöver i en demokrati.
Håller makthavarna i schack: Kontinuerlig granskning av individer och organisationer med inflytande i samhället. Främjar att personer med politiskt ansvar verkar i allmänhetens intresse, och inte frestas till korruption eller ansvarslöst agerande.
Denna funktion är (i Sverige iaf) knutet till tanken om medierna som “den tredje statsmakten”: en inofficiell statsmakt vid sidan av riksdag och regering som bevakar dessa i allmänhetens intresse.
Ifrågasättande: Den sortens journalistik som kan existera självständigt från det politiska systemet och som därmed tillåts ifrågasätta (och inte enbart rapportera om) makthavares utsagor och handlingar.
Vilka två betydelser av dikotomin offentligt/privat lyfter Thompson fram?
Den första:
Offentligt - öppet för alla, staten
Privata - dolt från insyn
“Det som är offentligt i denna mening är det som är synligt eller möjligt att iaktta, det som
utförs inför åskådare, det som är öppet för alla eller många att se eller höra eller höra talas
om.
Det privata är däremot det som är dolt från insyn, det som sägs eller görs i enrum, i
hemlighet eller i en begränsad krets av människor.” (Thompson 2001, s. 156)
Privat sfär:
- Privatägda ekonomiska organisationer som verkar i en marknadsekonomi och är inriktade på att göra en vinst
- Personliga relationer och familjerelationer: kan vara informella eller formellt sanktionerade genom lag (t.ex äktenskap)
Offentlig sfär:
- Statligt ägda ekonomiska organisationer: t.ex. Ex. förstatligade industrier och statliga affärsverk. Lagstiftande och rättskipande organ till polisen, militären, säkerhetstjänsten, statsförvaltningen
- Statliga och halvstatliga organisationer (inkl. sociala organisationer)
Ett mellanting: Under senare år har det dykt upp och blomstrat en rad olika intermediära organisationer.
Dessa organisationer är varken statsägda eller befinner sig helt inom den privata sfären. T.ex. hjälporganisationer som Oxfam eller Save the Children Fund; klubbar eller branschorganisationer; politiska partier och påtrycksgrupper som försöker formulera särsäkilda ståndpunkter; och ekonomiska organisationer som ägs och drivs kooperativt.
Dessa intermediära organisationer är privata instutitioner i rättslig mening, men de skiljer sig samtidigt rättsligt och operationellt från privatägda ekonomiska organisationer som är inriktade på att göra en vinst.
Den andra innebörd av dikotomin sammanfaller inte med den första, men historiskt finns det en sammansatt och växlande relation mellan formen av statsstyre och maktens synlighet eller osynligheten.
Exempel:
GAMLA GREKLAND: I den klassiska grekiska stadsstaterna, där medborgarna samlades på en gemensam plats för att lägga fram förslag, diskutera frågor och fatta beslut, var utövandet av politisk makt relativt synligt: deltagarnas ingripanden och och argument kunde ses och höras av dem som hade samlats, och alla medborgare hade lika rätt att göra sina åsikter hörda. som i de klassiska grekiska statsstaterna: utövandet av politisk makt var relativt synligt.
- Folkförsamlingen utgjorde ett särskilt slags offentlig sfär där offentlighet (eller synlighet) byggde på individernas förmåga att inlåta sig i diskussion med varandra på en gemensam plats och komma fram till gemensamma beslut genom handuppräckning eller ett liknande förfallande.
Redogör för offentlighetens transformation i enlighet med Habermas.
Habermas menar att offentligheten har genomgått flera viktiga transformationer under modernitetens utveckling. Habermas förespråkar en idealiserad vision av offentlighet som en plats för öppen och rational diskussion. Han identifierar dock att den har genomgått förändringar och utmaningar över tid, och att det är viktigt att analysera och förstå dessa transformationer för att bevara och stärka det offentliga samtalet.
Kaffehus i Europa - Forum för debatt om samtidsfrågor, från politik till ekonomi till kultur
- Genom boktryckarkonsten förvandlades kopplingen mellan offentlighet och
sinnesförnimmelse
- Parlament blev mer öppna för granskning, accepterade att medborgarna hade frågor
kring den politiska sfären
- Mediernas främsta roll kunde ha en tillförlitlig bedömning av händelser
”Handlingens eller händelsens offentlighet har sin grund i de samtidigt närvarande
andras sinnliga förnimmelse. Men genom boktryckarkonsten förvandlades kopplingen
mellan offentlighet och sinnesförnimmelse.
En handling eller händelse kunde nu få offentlig status för andra som inte var direkt
närvarande” (Thompson, 2001 s. 162)
Habermas kritisk till offentlighetens strukturomvandling under 1900-talet
- offentlighetens re-feodalisering och representativ offentlighet: offentligheten återgår
till ett mer representativ slag, den här typen av debatt inte får sig uttryck, samtidens
massmedier lycka inte stimulera dialog och kritisk debatt utan makthavare kan genom
intervjuer och tv-debatter i högre utsträckning manipulera folket. T.ex Trump
- kritisk till pressens utveckling
- större beroende av underhållning, reklam
- koncentrationen av makt inom mediesfären blir allt mer framträdande, vissa enskilda
inflytelserika individer får mycket makt
På vilket sätt menar Habermas att offentligheten har förfallit (refeodaliserats) i det moderna samhället?
Habermas menar att offentligheten har förfallit eller “refeodaliserats” i det moderna samhället på grund av flera utvecklingar och förändringar som har påverkat den offentliga sfären negativt. Habermas menar att den offentliga sfären har förfallit i det moderna samhället på grund av kommersiella och politiska påverkningar som har underminerat dess ursprungliga ideal om öppenhet, rationalitet och oberoende. Han ser dessa förändringar som ett hot mot demokratin och det offentliga samtalets kvalitet och förespråkar en återgång till offentlighetens ideal för att motverka dessa negativa trender.
Habermas kritisk till offentlighetens strukturomvandling under 1900-talet
- offentlighetens re-feodalisering och representativ offentlighet: offentligheten återgår
till ett mer representativ slag, den här typen av debatt inte får sig uttryck, samtidens
massmedier lycka inte stimulera dialog och kritisk debatt utan makthavare kan genom
intervjuer och tv-debatter i högre utsträckning manipulera folket. T.ex Trump
- kritisk till pressens utveckling
- större beroende av underhållning, reklam
- koncentrationen av makt inom mediesfären blir allt mer framträdande, vissa enskilda
inflytelserika individer får mycket makt
**Kritik mot Habermas
**- begränsad idé om offentligheten och faktiskt exkluderande av exempelvis arbetare
och kvinnor
- elitistisk idé - han bortser från hur icke borgerliga aktörer påverkade den tidens
offentlighet
- elitism i synen på kulturindustrin, underhållning och populärkultur
Hur bemöter Thompson idén om offentlighetens refeudalisering?
re-feodalisering: I massmediernas tidsålder domineras offentligheten av monologisk
kommunikation, reklam och underhållning - ensidig kommunikation
Från quizlet:
Generellt så bemöter Thompson idén genom att ifrågasätta och kritisera den. Begreppet “offentlighetens refeudalisering” används för att beskriva en idé som var populär bland vissa historiker och samhällsforskare på Thompsons tid.
Det innebär att samhället, istället för att utvecklas mot större demokrati och öppenhet, återgick till mer hierarkiska och feodala strukturer. Thompson motsatte sig denna idé och hävdade att arbetarklassen under den tidiga
industrialiseringen faktiskt kämpade för ökad offentlighet och demokrati.
Thompson citat: “Det offentliga livet får en kvasi-feodal karaktär. (…) Genom denna refeodalisering av offentligheten förvandlas politiken till en regisserad uppvisning där ledare och partier emellanåt söker en avpolitiserad befolknings bifall.
“Den stora massan är utestängd från den offentliga diskussionen och beslutsprocesserna och behandlas som en manipulerbar resurs, från vilken de politiska ledarna med hjälp av olika mediala tekniker kan framkalla tillräckligt bifall för att deras politiska program ska vinna legitimitet.”
Thompsons kritik mot Habermas idéer kring refeodalisering:
Habermas ser ned på mottagarna av medieinnehållet, ser de som passiva konsumenter som “trollbinds av skådespelet och enkelt manipuleras av medietekniken.” (Thompson, s. 98).
Går emot det habermas säger om att det moderna samhället har refeudaliserats. Thompson menar att det endast ser ut så på ytan, där vi vid första blick endast ser dagens medierade politik och dess belägenhet att olda personlig strålglans istället för att stimulera till kritisk debatt. I den benämning kan det likna “representativa offentlighet typisk för medeltiden”
Thompson menar att det inte går att jämföra dåtiden med nutiden, då i ett informationssamhälle “värld genomsyrad av nya former av kommunikation och informationsspridning, där individerna kan interagera med andra och iaktta personer och händelser utan att någonsin möta dem på samma plats i rummet och tiden.
Quizlet: Thompson argumenterade för att arbetarklassen, trots de svåra livsvillkoren och motståndet de mötte från arbetsgivarna och myndigheterna, aktivt engagerade sig i att skapa en offentlig sfär där de kunde uttrycka sina åsikter och intressen. Således argumenterade Thompson emot idén om “offentlighetens refeudalisering” genom att betona arbetarklassens aktiva roll i att forma den offentliga sfären och kämpa för ökad demokrati och rättvisa under den tidiga industrialiseringen. Han ansåg att arbetarklassen var en viktig aktör i att forma samhället i riktning mot större öppenhet och demokratiska ideal.
Hur menar Thompson att synlighet och makt hänger ihop?
Att synas skapar uppmärksamhet och det är därför viktigt att vara synlig som politiker under ett val till exempel. Han pratade mycket om arbetarrörelsen och att de inte fick synas i debatter men när de väl fick det så blev det stor skillnad på hur de kunde påverka
Thompson betonade sambandet mellan synlighet och makt i sitt arbete om arbetarklassens historia och sociala rörelser. Han menade att synlighet, det vill säga förmågan att bli sedd och höras, var en viktig komponent för att utöva makt och påverka samhället.
Thompson menade alltså att synlighet var en viktig faktor i att utöva makt och påverka samhället. Han argumenterade för att arbetarklassen behövde synas och höras i den offentliga sfären för att kunna påverka politiska och sociala förändringar till sin fördel.
Docs: Vi har gått från en kontrollerad självframställning till en** ökad synlighet**. Tidigare kunde makthavarna välja hur mycket de ville synas och kunde på så vis kontrollera sin makt. Numera blir vi bevakade hela tiden. Man pratar om en slags disciplinär makt där man hela tiden kan förvänta sig att man är bevakad. Varje snedsteg vi gör kan offentliggöras. Därav blir synlighet ett slags maktmedel.
Det går inte att kontrollera synlighet. Men med medieteknologins utveckling har det blivit möjligt för makthavare som politiker att få mer makt, då väljare kan se deras budskap och kampanjer på fler ställen.
Hur ser relationen mellan synlighet och skandaler ut
Relationen mellan synlighet och skandaler är komplex och kan variera beroende på olika sammanhang och kulturer.
Några exempel på hur dessa kan vara relaterade till varandra är att skandaler t.ex kan leda till en ökad synlighet. När en skandal bryter ut kan den få omfattande medieuppmärksamhet och diskussion i samhället.
Detta kan göra att den involverade personen eller organisationen blir ännu mer känd och omtalad än tidigare, även om skandalen i sig är negativ.
Samtidigt så kan skandaler ha långsiktiga konsekvenser för synlighet. En negativ skandal kan skada ett varumärke eller en persons rykte och påverka hur de uppfattas av allmänheten på lång sikt.
Den synlighet som medierna har skapat har också skapat en slags bräcklighet, för politiker
kan det vara svårt att kontrollera denna typ av synlighet.
Å andra sidan kan en välhanterad skandal, som följs av en uppriktig ursäkt och åtgärder för förbättring, hjälpa till att återställa rykte och synlighet.
Synlighet och skandaler är helt enkelt ofta kopplade till varandra på olika sätt. Det är viktigt att förstå att det inte alltid är positivt att vara synlig, särskilt om det leder till negativa skandaler som kan skada en persons eller organisations rykte.
Hur dessa faktorer samspelar beror på många variabler, inklusive kulturella, sociala och medieaspekter.
Exempel:
Den synlighet som medierna har skapat har också skapat en slags bräcklighet, för politiker
kan det vara svårt att kontrollera denna typ av synlighet.
Politiska makthavare är mer benägna idag att vara på sin makt, och kontrollerande kring sina yttranden och uttalande, man vill inte hamna i en situation där det sprids något om en som inte är önskvärt. (Rädda för att bli cancelled, är PC)
Hur har nätet förändrat offentligheten?
Offentligheten i förändring
- förr i tiden kollade de flesta på samma TV-program vid samma tidpunkt
- idag kan vi konsumera medier när som helst och var som helst, en stor skillnad i
offentligheten
Thompson: Finns en klar tendens att mer fragmentariserad tar utrymme på nätet - kan bidra
till cynism och misstro
”Istället för att jämföra det sena 1900-talets mediearena med en förgången tid behöver vi åter tänka igenom vad ’offentlighet’ betyder i en värld genomsyrad av nya former av kommunikation och informationsspridning, där individerna kan interagera med andra och iaktta personer och händelser utan att någonsin möta dem på samma plats i rummet och tiden” (Thompson, 2001 s.99)
Internet har haft en djupgående påverkan på offentligheten och hur samhället kommunicerar och deltar i offentliga diskussioner.
Några exempel på hur nätet förändrat offentligheten är följderna av bl.a demokratisering av information, ökad interaktivitet, global räckvidd, falska nyheter och aktivism. Internet har förändrat offentligheten genom att göra den mer tillgänglig, interaktiv och global.
Det har ökat mångfalden av röster och perspektiv, samtidigt som det har sina utmaningar som rör informationskvalitet och polarisering. Internet har blivit en central del av hur samhället deltar i offentliga diskussioner och påverkar samhället.
