6. Offentliga/privata organisationer och kommunikation Flashcards
Enligt Fredriksson finns det ett antal faktorer som definierar vad en organisation är. Beskriv dem!
Målsättningar, Medlemskap, Struktur, Identitet, Intressenter
SAMMANFATTNING
Alla dom reglerna blir en handlingskompass för organisationen
Förenar alla organisationer. Det finns ett och annat undantag.
→ institutionell omvärld - miljön som vi är i, styrs av lagar och regler men också av samhällets allmänna normer och värderingar, idag viktigt att bry sig om klimatet - starkt
etablerade tankemönster som finns i samhället - attraktivt och självklart att göra, alla de
bildar tillsammans en handlings kompass och vägledning åt organisationerna
1) Målsättningar:
- Organisationer skapas för att man har ett syfte att uppnå.
- Formella mål, någon med makt har bestämt målen, målen är ofta explicit uttalade.
- Målsättningar kan vara utopiska eller realistiska. Ex: Målet för Trafikverket är att ingen ska dö i olyckor. Inte realistisk. Men man har ändå målet pga av logiken “sikta mot stjärnorna och landa i trädtopparna.” Eller mer realistisk/konkret/mätbart: “vi ska öka vinsterna med 15% nästa år.
- Man kan ha ett huvudmål med delmål som ska ta en dit.
- “Målkonflikter” organisationens arbete är att se till att alla har samma syn på hur man ska driva agendan. Men ofta blir det att folk har olika sätt att se på hur man ska uppnå målet. Det kan uppstå en konflikt i det här.
2) Medlemskap:
Måste finnas medlemmar för att vara en organisation. De som ingår i organisationen är medlemmar: studenter, medarbetare, partimedlem. Oftast arbetstagare man talar om.
- Medlemmar per definition är utbytbara
- Organisationen faller inte utan enskilda medlemmar som lämnar organisationen, ska
kunna fortsätta framåt ändå
- Kriterier för medlemskapet, något som gör att du får vara med eller inte i
organisationen, kompetenser
- Åsikter och värderingar är kriterier också. Kanske inte helt formellt men svårt om man inte delar samma målsättning som organisationen.
3) Struktur
- Platt- eller spetsig organisationsstruktur
- Vem har rätt att fatta beslut
- Hur har man fördelat beslutsmakten och arbetet
- ansvarsfördelning
- hierarki och makt
- idéer om vad som är bäst beroende på vilken organisation man talar om
- Svårt att koordinera i en stor organisation
- Projektorganisation - styrs av ett projekt i taget. T.ex filmproduktionsbolag: byter ut vissa medlemmar och strukturer beroende på filmen.
- Linjeorganisation - har samma typ av arbete hela tiden. T.ex. sjukhus. Sjuka kommer in hela tiden, mer linjeorganisation än projektbaserat
- Storleken på organisationen spelar roll
4) Identitet
- har vissa värderingar och intressen förknippad med sig
- Positionering: hur den är positionerad i relation till andra organisationer
- T.ex. klädmärken, vad utmärker ett visst klädmärke från de andra? Ge uttryck av att de är autonoma och unika. Det kommer inte en till H&M, det får komma något annat annorlunda.
- organisationens historia är med och skapar den unika sidan av organisationen
- logotyper, uniform, vad som visuellt utmärker organisationen
- ritualer, berättelser, T.ex Lunds universitet identitet är mkt annorlunda än en startup i Malmö. Fokus på det gamla i Lunds, utmärker det från andra universitet som Halmstad & Malmö. Gör att det jämförs med Uppsala och Göteborg
- vad man vill bli förknippad med spelar stor roll för organisationen
- hur man visar att man är unik spelar roll för organisationens profilering och
överlevnad
5) Intressenter
alla de som har ett intresse i ens organisation kan ha åsikter om den
- organisationer är som en aktör i ett socialt sammanhang
- leverantörer - kunder, studenter, stor grupp man når ut till och svarar mot
- konkurrenter - intresse av att det ska gå sämre för organisationen
- aktieägare - intresse hur det går för organisationen
- skattebetalare - om den är finansierad av skattemedel. Intresse för att pengarna inte slösas bort.
- Lagstiftare - möjlighet att påverka vad man gör i sin organisation, förbjuda eller tvinga
organisationer att göra vissa saker
Beskriv de ideologiska perspektiv som finns på kommuners roll, som Fredriksson och Sjögren diskuterar.
n/a
Vad är de fyra värdena som alla kommuners arbete utgår ifrån?
Fyra värden: Rättssäkerhet, Demokrati, Effektivitet, Professionalitet
1). Rättssäkerhet
Förutbestämt system för hur olika typer av ärenden behandlas,
T.ex. bygglov rättvist fördelat, besluten ska ske på saklig grund
T.ex. Söka socialbidrag: alla ska bli bedömda utifrån samma kriterier: förutsägbart.
2). Demokrati
Medborgarna önskningar och behov är viktiga i den kommunen, tjänstemännen som arbetar där behöver vara lojala mot de beslut som fattas
Besluten ska ske på saklig grund. Inte utifrån åsikt, känslor, eller personlig koppling
3). Effektivitet
Inte slösa med skattepengar, om de slösas hamnar man i en
förtroendekris, T.ex Som i Grekland eller USA: Folk fuskar med skatten för att de inte har förtroende för att de kommer användas väl.
Nå bästa möjliga resultat med minsta möjliga medel, offentlig
upphandling
4). Professionalitet Tjänstemännen har tillräcklig kompetens och expertis och kan sköta kommunens ärenden på ett bra sätt, problem i mindre kommuner - svårt att rekrytera,
ingenjörer, pedagoger osv.
Fredriksson ca s. 41-
Hur menar Fredriksson och Sjögren när de skriver att det finns motsättningar mellan de fyra värdena som alla kommuners arbete utgår från?
Fredriksson s. 43
Fyra värden: Rättssäkerhet, Demokrati, Effektivitet, Professionalitet
Finns spänning mellan dessa fyra ideal
Det kan bli målkonflikter och en obalans mellan de fyra värdena. “Problemet uppstår när de ställs mot varandra.”
T.ex: Det går inte för en socialsekreterare att vara hur effektiv som helst utan att det går ut över rättssäkerheten (Att det blir “fusk,” genom att inte följa reglerna och byråkratins system, eftersom man prioriterar värdet av att vara effektiv).
“I vissa fall går det att balansera värdena, men eftersom det saknas en gemensam “valuta” som gör det möjligt att värdera de olika värdena utifrån ett överordnat mål uppstår det ofta spänningar och konflikter i verksamheterna. Att ge utrymme för ett värde sker mer eller mindre med nödvändighet på bekostnad av ett annat. Det innebär att den enskilde tjänstemannen förväntas ta emot ett stort ansvar för de beslut som fattas och för att det blir rätt. Men det faktiska utfallet måste också ses i ljuset av vad det är för (in)formella synsätt som dominerar verksamheten i den enskilda kommunen. En socialsekreterares möjligheter att agera professionellt minskar, t.ex. om hen arbetar i en kommun där politiken och/eller förvaltningsledningen återkommande fattar beslut som prioriterar effektivitet.” (Fredriksson, 2. 43-44)
1). Rättssäkerhet
Förutbestämt system för hur olika typer av ärenden behandlas,
T.ex. bygglov rättvist fördelat, besluten ska ske på saklig grund
T.ex. Söka socialbidrag: alla ska bli bedömda utifrån samma kriterier: förutsägbart.
2). Demokrati
Medborgarna önskningar och behov är viktiga i den kommunen, tjänstemännen som arbetar där behöver vara lojala mot de beslut som fattas
Besluten ska ske på saklig grund. Inte utifrån åsikt, känslor, eller personlig koppling
3). Effektivitet
Inte slösa med skattepengar, om de slösas hamnar man i en
förtroendekris, T.ex Som i Grekland eller USA: Folk fuskar med skatten för att de inte har förtroende för att de kommer användas väl.
Nå bästa möjliga resultat med minsta möjliga medel, offentlig
upphandling
4). Professionalitet Tjänstemännen har tillräcklig kompetens och expertis och kan sköta kommunens ärenden på ett bra sätt, problem i mindre kommuner - svårt att rekrytera,
ingenjörer, pedagoger osv.
Vad innebär ett “wicked problem”? Förklara och ge exempel på minst två wicked problem!
T;DR Stora problem som inte alltid går att lösas, men tvingas hanteras.
T.ex pandemin, tvungna att rida ut det, gick inte att fixa det, bara hantera. Starka åsikter om vad kommuner gjorde rätt/fel. problem som är stora och komplexa, som saknar enkla lösningar
Oeniga om exakt lösning och problem i sig. T.ex. klimatförstöring. Involvera många aktörer, inte samma problembeskrivning eller idéer om hur man löser det. Det finns många som bryr sig om hur kommunen agerar i problemet.
Det är också ekonomiskt krävande av resurser. Vilket innebär att människor är ännu mer intresserade av hur det är.
Förklara vad medborgardialoger syftar till, samt ge ex på olika typer av medborgardialog
Det finns ett särskilt ansvar hos kommuner att skapa utrymme för en demokratisk dialog - som involverar journalister, medier, medborgare. Dialogen ska vara snabb, smidig och transparent.
Medborgarkontor som sköter detta, försöker fånga upp lokala politiker, ungdomsråd, äldreråd, mellan medborgare och politiker. Lite i Habermas anda
Kan ske i olika former. Som Parks and Rec. Kan vara online.
⅓ av kommuner har medborgarkontor. För att färre svenskar är med i politiska organisationer och partier, så måste man ha andra sätt att nå ut till medborgare. Former för medbestämmande.
EX: Sthlm stads medborgardialoger gällade statsbyggnadprojekten. D har medborgarpaneler såsom “Unga panelen” en digital panel med enkäter för 11-17 sthlmare, som ger presentkort när de svarar.
Beskriv myndigheternas makt utifrån uppdelningen a) direkt/hård makt och b) mjuk/indirekt makt. Ge exempel på båda.
Direkt/hård makt - inbegriper kontroll, reglering, bestraffning, våldsutövande. Används av: Polis, tull, ordningsmakter, som ges rätten att utöva våld. Tvinga makt
Mjuk/indirekt makt (jämförelse med symbolisk makt) - får människor att göra som
man vill utan att tvinga de t.ex. folkbildning, kommunikation, upplysning, info
Mjuk makt - Myndigheter svarar på beredskap, större frågor, till viss del vad kommuner tar hand om, men på en högre nivå. Påverkan på enskilda människors liv: försäkringskassan
Både hård och mjuk makt kan användas av mydigheter. Polis kan använda hård makt genom våld, som i London: Hyde park, tvingar folk att gå hem på natten.
Vad är myndighetsutövning?
Myndigheter har ett ansvar att göra vissa saker, försäkringskassan bestämmer om medborgares sjukpenning
- CSN, lärare som sätter betyg på studenter
- bolagiserat vissa myndigheter - ska driva vinst - statliga bolag
Myndighetsutövning kan handla om allt från beslut om skatter och bidrag till polisingripanden och domstolsutslag.
Begreppet kan faktiskt bli tydligare genom att tänka på arbetsuppgifter som inte utgör myndighetsutövning – exempelvis it-administration, lokalvård, webbkommunikation och lönehantering på en myndighet.
Vad utmärker den “unika” svenska förvaltningen? Varför uppmärksammades den särskilt under pandemin?
Sättet man lägger ansvar på politiker och experter, och hur det kan skilja sig.
“den unika svenska förvaltningen” - i hur man lägger ansvar på politiker och experter, i
Sverige bestämmer myndigheter mer självständigt, de ges mer ansvar än i övriga
Europa. Inte alltid så i andra länder. T.ex. i Danmark har politiker mer makt över myndigheter om hur pandemin skulle skötas.
Men här i Sverige har Folkhälsomyndigheten mer makt, mer samarbete, gemensamma presskonferenser.
Expertis värderas högre än politiker. Ministerstyre vill undvikas. Vem
bestämmer exakt vad i vilken situation. Förvaltningarna är byggda på det sättet.
Att experter ska ha mer ansvar under kriser, för att politiker är ideologiskt motiverade. De är inte experter som myndigheter. Exempel: Migrationslagstiftning från Migrationsverket. och
skogsbränderna i Sverige
Vad är new public management? Vilka för- och nackdelar identifierar Ivarsson med denna typ av styrning?
Syfte: Att förbättra effektiviteten och resultaten inom offentlig sektor genom att tillämpa principer och metoder från den privata sektorn
Kritiserat: för att leda till kommersialisering och privatisering av offentliga tjänster, samt att bidra till en ökad byråkratisering och bristande fokus på social rättvisa och medborgarinvolvering
Quizlet:
Förvaltningsstyrning, alltså hur regeringen styr myndigheterna, kan skifta beroende på vilken politisk riktning den sittande regeringen för och på vilka idéer och ideal som råder i samhället. Myndigheternas styrning har sedan slutet av 1980-talet präglats av en styrform som kallas NPM (New Public Management) eller med andra ord mål- och resultatstyrningen.
Fördelar: ökad autonomi och frihet för myndigheter i förhållande till regeringen, men samtidigt också större kontroll. i och med att politikernas tydligt utformade och mätbara mål- och kravlistor som skulle omsättas i praktiken i verksamheterna och sedan följas av utförliga uppföljningar och resultatanalyser.
Nackdelar: Pga NPM har byråkratin ökat snarare än minskat, och vissa talar om att detta har lett till ett administrationssamhälle tyngt av ett oändligt administrativt arbete eftersom alla aktiviteter ska mätas, dokumenteras och granskas.
Kan ej hitta Ivarssons text. Kan ej hitta info om detta i något.
AI säger såhär:
New Public Management (NPM) (aka mål- och resultatstyrning) är en managementmodell som syftar till att förbättra effektiviteten och resultaten inom offentlig sektor genom att tillämpa principer och metoder från den privata sektorn. NPM fokuserar på att introducera konkurrens, effektivitet, resultatbaserad styrning och en mer affärsliknande approach i offentlig förvaltning.
NPM ingår i en bredare trend av att modernisera och reformera offentlig sektor genom att tillämpa affärsliknande perspektiv och metoder. Det har varit kritiserat för att leda till kommersialisering och privatisering av offentliga tjänster, samt att bidra till en ökad byråkratisering och bristande fokus på social rättvisa och medborgarinvolvering.
Vad innebär a) offentlighetsprincipen, b) meddelarskyddet, c) språklagen?
- offentlighetsprincip - handlar om att i det svenska demokratiska systemet har
allmänheten rätt att ta del av och granska offentliga handlingar - meddelarskydd - statligt anställda har juridiskt rätt att lämna uppgifter om
missförhållanden utan att bli replisalerade - språklagen - myndigheterna ska ägna sig åt ett vårdat, enkelt och begripligt språk, får
ibland kritik när det förenklas för mycket
Offentlighetsprincipen:
Faller inom Kommunikationsaktiviteter –> att informera –> offentlighetsprincipen
Offentlig finansierad organisationer måste ha transparenta dokument.
i det svenska demokratiska systemet har allmänheten rätt att ta del av och granska information, rätt att begära politikers mejl och sms. Om man har en kritik mot en myndighet har man rätt att begära ut ett papper gällande ämnet
- i relation till börsen, företag måste vara öppna med viss information,
offentlighetsprincipen - alla offentliga skattefinansierade organisationer måste vara transparenta
Informella regler som styr - att man ska tala sanning, att man är
tillgänglig för media så man kan bli granskad och ställa frågor.
Men det finns olika ministrar som
inte vill ställa upp på intervju, de får då kritik. Har inte brutit mot en formell regel, utan en informell
Meddelarskyddet
Statligt anställda har juridiskt rätt att lämna uppgifter om
missförhållanden utan att bli replisalerade. Alltså att agera some en whistle-blower. Om ens chef är hemsk och man går till media, ska man inte bli avskedad
Språklagen - Begripligt språk ska användas för att alla ska hänga med. T.ex under pandemin: man insåg lite sent att man behövde komma ut med viktig info på alla språk, inte bara svenska.
Får kritik för att man riskerar att förenkla och tappa den nyans som behövs. T.ex. skatteregler och juridisk info. Hur kommunicerar man det till allmänheten oavsett utbildningsnivå? Svårt att avgöra.
Myndigheternas opinionsbildning diskuteras ofta. Hur kommer det sig? Förklara varför det är svårt att dra en tydlig gräns mellan information och påverkan?
Docs: Myndigheterna skall vara neutral. Myndigheter kan ha i uppgift att informera och ge kunskap till samhället. Diffus gräns mellan information och påverkan. t.ex en myndighet kan informera om en lag, men lagar har oftast en politisk prägel så då kan man påstå den är opinionsbildning.
-
informera - t.ex. skyddsföreskrifter, busstidtabeller, matsedlar - handlar inte om att påverka utan hur du ska kunna agera utifrån organisationens, neutralt, regler som styr
- i relation till börsen, företag måste vara öppna med viss information,
offentlighetsprincipen - alla offentliga skattefinansierade organisationer måste ha en transparent, informella regler som styr - att man ska tala sanning, att man är
tillgänglig för media så man kan bli granskad och ställa frågor, olika ministrar som
inte vill ställa upp på intervju - påverka - påverka människor i en viss riktning, ändra beteende, ändra åsikter, ändra handlingar, en slags tanke om vilken relation man vill uppnå, ibland funkar reklam ibland inte, valkampanjer, som röda korset att de kommer fram på stan för att få en att gå med. Värvningskampanjer, opinionsbildning - få människor att ändra åsikter.
Man kan ju påverka människor i en viss riktning tack vare/pga information. De är inte helt separerade från varandra.
Gränsdragningen mellan information/påverkan - myndigheter ska framförallt syssla med
information, men de kan också påverka t.ex. att leva hälsosammare liv, finns ingen tydlig
gräns mellan information/påverkan, myndigheters information ska vara saklig, neutral och opartisk
Företags roll i samhället är delvis en fråga om perspektiv. Jämför det neoklassiska företagsekonomiska synsättet med intressentteorin
aktiebolag - har aktieägare - ägs av mer än en person
familjeföretag - kan hålla ganska mycket dolt, skatteplanera enklare
- neoklassiska synsättet - vinstmaximering alltid är det viktigaste för företaget oavsett
vilka konsekvenser det kan innebära
Oavsett miljö förödelse, bete sig på ett oetiskt sätt, behandla anställda dåligt. Krösus Sork type beat. Kortsiktighet: utbytbar resurs, skit i om folk slutar, man får in nya. hög omsättning (high turnover)
- intressentteorin - tar med intressenterna i deras beaktning, man bryr sig om vinst men
man tänker på intressenterna, omgivande samhället
(alla de som har ett intresse i ens organisation kan ha åsikter om den, som investerare)
Om man inte är accepterad i världens normer får man inte kunder. På så vis får man vinst. Om man kan bevisa att man inte producerar sin produkt i sweatshops i U-länder, får man kunder som bryr sig om det. Även om det innebär högre kostnader kortsiktigt, så innebär det en möjlig ökad vinst långsiktigt
synen på vad som skapar lönsamhet skiljer sig åt mellan dessa synsätt
Hur beskriver Andersson “den svenska modellen”?
Från anteckningar: Blandekonomi & “den svenska modellen”
inte total kapitalism - hela tiden måste samsas med olika typer av organisationer.
Den svenska modellen har en uppsättning principer, de som äger kapital och de som arbetar för kapitalet - vi har fackföreningar
Man fördelar ansvar mellan de som äger kapital och de som arbetar för kapitalet.
T.ex lönen sätts mellan fackförbund och arbetsgivare.
Elon Musk filosofi kraschar mot fackförbund i Sverige.
Sverige sätter sig emot en idé om minimilön som EU. Vill inte att staten lägger sig i. Det funkar tack vare fackföreningar. Sveriges situation är specifik.
Företagen har flera olika typer av marknader att förhålla sig till, när de ska planera sin kommunikation. Beskriv kort vilka de är, och vad som karaktäriserar dem.
- Inom marknadskommunikation:
- Konsumentmarknaden
- Arbetsmarknaden: Att ses som attraktiv som arbetsplats (T.ex. Google) ärlig arbetsmiljö, att ha ett gott rykte.
- Kapital- och aktiemarknaden - Olika beroende på företagets storlek, om det är mindre så gäller det inte så mycket. Anpassat för aktieägare. “Investor relations.” Att ha en bra relation med investerare.
- Hållbarhets- och varumärkeskommunikation - man visar att man tar ansvar, social hållbarhet,
klimat hållbarhet. (har med intressentteorin att göra). - Marknasföringsaktivism och lobbyism - tar in politiska saker i sin marknadsföring, kunder eller medborgare klagar på företag som använder politiska frågor i sin marknadsföring. Som Absolut Vodka pride month. Kritik: greenwashing eller pinkwashing används för att locka kunder. Finns alltså motstånd mot marknadsföringsaktivismen.
Lobbyism - företag försöker påverka politiska beslut, bjuder dem på middagar, saker osv.
Som i USA, bilindustrins påverkan med att hejda kollektivtrafikens utveckling. Bjuder högsta domaren på lyxsemester i gengälld för gynnande lagar.
- Riktad marknadsföring och övervakningskapitalism - genom sociala medier kan rikta reklam tydligare. Om man lägger upp något om en produkt och det går viralt så får man mer av den produkten.
Övervakningskapitalism - att man kan tjäna pengar på att övervaka människor på
sociala medier
Samla data, sälja till tredje part, anpassa marknadsföring efter det. Vissa företag lever på detta
