2. Den digitala medievärldens strukturer och innehåll I: Plattformar Flashcards
Vad är plattformar enligt Lindgren?
“Large scale internet based environments for making connections and sharing content”
“A programmable architecture designed to organize interactions between users”
“A form of social structure that allow people to do certain things, but which also contribute to shaping and organizing the society in which they live”
S. 30 - From the perspective of media ecology, media — such as the internet and its various incarnations and platforms — are such environments: symbolic structures within which we are situated and through which we engage.
Vad menar Lindgren med att vi kan förstå digitala plattformar som sociala strukturer?
Plattformar som social struktur - en miljö där man skapar grupper, gemenskap, kontakter. Finns normer och regler. Det skapas microsamhällen på plattformarna som styrs av olika sociala strukturer.
Social fakta - normer för accepterat beteende som utvecklas på plattformarna.
Citat: “A form of social structure that allow people to do certain things, but which also contribute to shaping and organizing the society in which they live”
Han säger att precis som i den riktiga världen “offline,” så uppkommer sociala strukturer och hirarkier även “offline,” på digitala plattformar. Att vi är samma personer, samma samhällen online som offline.
Citat: Even though there have been utopian hopes of unlimited democratisation connected to the internet, we have had to realise that the online is not so very different from the offline. As we can find in any social setting, social structure will emerge also online, and this means that we cannot escape hierarchies, or the fact that different people will be ascribed different types and degrees of social status.
- Oavsett vilken plattform kommer hirarkier bildas, med vissa personer som utmärks som “ledare.”
- Det digitala kommer inte heller att lösa oss från ojämlikheter och diskriminering
Tidig cyberoptimism under Web 1.0 trodde på en digital värld däri sådant som kön inte längre skulle spela någon roll, att internet skulle befria. - Men att på digtala plattformer känner sig användare sig ofta pressade eller tvingade till att dela med sig av vem man är “på riktigt,” och därmed tillskrivas en feminin eller maskulin aspekt av sin online-identitet.
Vad menas med att den digitala medievärlden är dialektisk? Ge exempel!
Quizlet:
Dialektik: innebär att det finns en tvåsidighet i medievärlden
- Medievärlden är dialektisk på så sätt att användarperspektivet vs plattformar har dubbla konsekvenser
- Människor använder plattformar till deras fördel men plattformarna använder människor till deras fördel
Medievärlden ger människan fördelar i form av affordances, interaktion, delning etc. - och andra sidan kan medievärlden påverka vårt beteende genom algoritmer, utnyttjar och påverkar individen till det negativa (ekokammare, extremistiska hatgrupper)
- Utnyttjar genom att sälja vår data som användare. Användarna, läsarna, viewers blir en del av produkten. Det handlar inte om att förmedla den viktigaste nyheten, utan att istället uppmuntra användaren till att dela, sprida, läsa, interagera eller annars reagera på innehållet.
- Det blir mer clickbait, mer eye catching titlar, mer koncist innehåll för att få plats på plattformar som Twitter.
- Uppmuntrar användare att fortsätta använda plattformen för att “hatskrolla” eller “rage scrolling”
Finding empowerment of some groups that will fight for their cause. The digital media can create empowerment, bringing these people together to fight inequalities
On the other hand, people are exploited: the audiences that do free labor, the gig economy workers criminally underpaid. The whole system that we fight inequality on is flawed. A la the good place
Vad betyder begreppet ”affordances”?
Affordances - hur man beter sig på plattformar
Vad mediet har för sociala koder, vad det erbjuder för funktioner och hur individen tvingas förhålla sig till dessa
- ett begrepp för att analysera hur det sociala formas av tekniken men också hur
tekniken formas av det sociala - finns olika saker man kan göra på de olika plattformarna, youtube, instagram, X
- Handlingsmöjligheter, vilket i sin tur formar hur man kan bete sig på plattformarna
- t.ex. detaljerad profil - skapar identitetskonstruktion
- mindre detaljerad - tiktok inte tydligt vem som står bakom ett konto
- plattformarna styr vad vi kan och inte kan göra → man kan gå emot detta men de
sätter spelreglerna för hur vi använder dem - går det inte att göra någonting så går det heller inte att skapa en norm kring det
Olika plattformar tillåter olika mycket av → redigera användarinformation, styra sitt
privatfilter, skicka vänförfrågningar, skriva på en vägg, story, reel
Facebook, Apple, Amazon, Microsoft, Alphabet → täcker transport, hälsa och fitness,
utbildning och nyheter - oligopol position där de kan kontrollera marknaden och styra hur den
ser ut, hålla konkurrenter borta
Statligt kontrollerade i Kina - Byte Dance äger Tiktok
plattformar spårar vår information, oro i USA att Tiktok använder sig av övervakning
skapat en slags vardaglig övervakning av våra vardagliga beteenden som apparna kan
använda → kopplat till kommersiella intressen
Vilka olika ”logiker” kännetecknar digitala plattformar?
Connectivity - sammankoppling, interaktion
Programmibility - hur digitala plattformar är utformade efter algoritmer vilket i sin tur styrindividens medieanvändande i olika riktningar
Popularity - plattformar har ett nytt sätt att lyfta ett visst innehåll,
Connectivity - plattformar uppmuntrar oss till att skapa kontakter, och att nätverken ska vara synliga, spårbara, Nick Country (sammankopplingen). Olika appar/nätverk försöker även sammankoppla, som Meta med FB och IG. Två nivåer av sammankoppling
Programmability - mjukvara bakom plattformarna som algoritmer som gör saker bakom scenerna som vi inte ser/förstår, spårar beteende, samla och sälja data som formar annonser efter våra beteenden. Lär känna oss som kunder och sedan tjäna pengar på det genom att sälja vår data. Gäller även affordances, vilka möjligheter har en app idag vs imorgon. T.ex. IG innan the tiktokification genom reels.
Popularity - plattformar har ett sätt att höja populariteten hos vissa användare, eller sänka/bannlysa en viss typ av beteenden/användare. Ofta mjukvaran som granskar, vilka ska höjas vs sänkas. Visst innehåll är inte accepterat enligt programmeringen, kan shadow bann innehåll (tas inte bort, användaren själv är inte medveten, ingen förklaring, men populariteten sjunker). T.ex. sexarbetares innehåll, även om det inte “helt” bryter mot reglerna kring nudity. IG vill inte uppmuntra.
En annan aspekt: social popularitet förtydligas på sätt som inte går IRL. Antalet följare, interaktioner, views, reposts. Det blir mätbart och identifierbart. Popularitetstävling via appar/plattformar. Mer mätbart än vad det var innan sociala medier. Kan vara obehagligt, påverkar hur människor interagerar och bedömer andra IRL, att vi ser ngn som inte fick mkt likes online, det påverkar hur vi ser dem IRL (Lindgren).
Vad är ett meme och hur skiljer det sig från viralt innehåll?
Viralt innehåll → bygger på en metafor om ett virus som sprider sig i en okontrollerad
hastighet, innehåll som blir viralt sprids med en explosionsartad fart, se hur populariteten
fungerar, affektsökande - eggande att se räkningen när ett inlägg blir viralt - triggar användare
på ett specifikt sätt, mätbart
Memetiskt innehåll → en sorts imitation, att imitera någonting, det som memes bygger på,
för att memes ska vara memes måste de imitera något, memes är medvetna om varandra, en
röd tråd mellan olika memes, memes som internets “lingua franca” vilket även politiker
plockat upp (Milner), vissa användare använder memes för att vara roliga medan det finns
mer “seriösa” memes som politiker använder sig av, för att använda memes måste man vara
populärkulturellt kunnig
MEMETISK TILLBLIVELSE (Wiggins)
Målat upp tre faser som ett innehåll måste gå igenom för att bli en meme
Spreadable content: kan vara ett tv-spel, klipp, ofta kopplat till popkultur
Meme som kanske kan bli, bilden sprids och remixas online. Beroende på hur populärt det blir, avgör om det blir ett meme eller inte. Natural selection. Om ett meme klarar sig i det naturliga urvalet av all internetinnehåll
Det har blivit en meme
Vad kännetecknar ”economies of scale and scope”?
(En del av plattformarnas politiska ekonomi)
Economies - plattformar kan man betrakta som stora företag som har oligopol (få som dominerar marknaden) svårt för mindre konkurrens, småföretag, som de slår hårt mot.
Economies of scale and scope: (stordriftsfördelar)
Scale - kostnaderna för att producera den första produkten är höga medan kostnaderna för
ytterligare ett exemplar av en redan existerande produkt är låga, första investeringen är det svåraste. Den första investeringen att bygga t.ex. FB kostar mycket, svårt för nya att göra det med begränsade ekonomiska resurser för den första investeringen. När det väl tar fart kostar det nästan ingenting.
Scope - synergieffekter genom olika typer av produkter kopplas samman, bli en användare
kostar oftast inget. T.ex. som sammanlänken mellan IG och FB. Spin-off produkter, uppföljare, streaming, kulturproduktion. En aspekt som gör att plattformarna tjänar på att ha en stor drift och gör det svårt för nya att inta marknaden. Plattformsmarknadens medieproduktion är svår för icke-etablerade
