06. Hjärtat Flashcards
Beskriv hjärtats placering
- Ligger i Mediastinum (mellan lungorna)
- Vilar på diafragman
- 2/3 till vänster om mittlinjen
Hur många liter pumpar hjärat per minut?
10L
Perikardiet - hjärtsäcken
- Membran som omsluter och skyddar hjärat
- Förankrar men samtidigt tillåter rörelse
- 2 delar:
Fiberösa perikaridet - förhindrar översträckning
Seriösa perikardiet - innehåller vätska som minskar friktion
Hjärtväggens lager
Epikardiet - blodkärl + lymfkärl
Myokardiet - hjärtmuskelvävnad
Endokardiet - Endotel, enskiktad epitelvävnad, minskar friktion när hjärtat pumpar
Hjärtats hålrum
V + H förmak - tar emot blod från vener
V + H kammare - pumpar blod i artärer
Hjärtat försörjs med blod från
Kranskärl
Höger förmak tar emot blod från 3 vener
Övre hålvenen (Superior vena cava)
Nedre hålvenen (Inferior vena cava)
Kranskärl (Koronasinus, Coronary sinus)
Från höger förmak passerar blodet genom
Tresegelklaffen (tricuspidalisklaffen)
Fossa ovalis
Rest från foramen ovale (bolliska hålet) - öppning mellan höger och vänster förmak under fostertiden.
Blodet lämnar höger kammare genom … in i …
pulmonalisklaffen in i lungartären
Lungartären delar sig…
till höger och vänster lungartär (en till vardera lunga)
Tjocklek på vänster och höger förmak
2-3mm hjärtvägg
TJocklek på höger kammares hjärtvägg
4-5mm
Vänster förmak
Tar emot blod från lungorna genom lungvenerna
Blodet passerar vänster förmak till vänster kammare genom
tvåsegelklaffen (mitralisklaffen)
Tjocklek vänster kammares hjärtvägg
10-15mm
Från vänster kammare passerar blodet genom … in i…
aortaklaffen in i uppåtgående aorta
Utöver aortabågen går en del blod från vänster kammare till
Koronakärlen
Från aortabågen går blodet vidare till
nedåtgående aorta
Varför har vänster kammare tjockast myokardium?
- Förmak (tunna väggar) - lägre tryck än kamrarna
- H kammare (till lungorna) - kort distans, lägre tryck, lägre resistans
- V kammare (resten av kroppen) - lång distans, högre tryck, högre resistans
- V kammare måste jobba hårdare för att upprätthålla samma tyck som H kammare
Hur fästs hjärtklaffarna
Bindvävsskelett
Vad gör bindvävsskelettet
- Förhindrar översträckning av klaffarna
- Elektrisk isolator mellan fömak och kammare
Vad är hjärtklaffarnas uppgift?
Ser till att flödet går i rätt riktning
Hur öppnas/stängs segelklaffarna?
- Förmak kontraherar + kamrarna slappnar av => AV-klaffar öppnar, flikar pekar in i kammare => blod flödar in => papillärmuskler avslappnade
- Förmak avslappnar + kamrar kontraherar => trycket stänger igen flikarna => papillärmuskler kontraherar
Vad är AV-klaffar?
Atrio-ventrikulärklaffar (segelklaffar). Finns mellan förmak och kammare (tvåsegelklaffen och tresegelklaffen).
Vad gör papillärmusklerna?
Kontraherar när segelklaffarna stängs. Slappnar av när klaffarna öppnas.
Fickklaffar i hjärtat
Aortaklaffen och pulmonalisklaffen
Hur öppnas fickklaffarna?
När trycket i kamrarna är större än i artärerna.
Hur stängs fickklaffarna?
Kamrarna slappnar av => bakåtflöde av blod => ficklaffarna fylls => stänger
Beskriv Systemkretsloppet (stora kretsloppet)
Vänster kammare –> Aorta —> Artärer –> Arterioler –> Kapillärer –> Venoler –> Hålvenen –> Höger förmak
Vad gör systemkretsloppet?
- Pumpar blod in i aorta.
- Gas- och näringsutbyte i systemiska kapillärer
- Systemiska vener för blodet till höger förmak
Beskriv Lungkretsloppet (Lilla kretsloppet)
Höger kammare –> Lungartärerna –> Lungorna –> Lungvenerna –> vänster förmak
Beskriv alla stegen i blodcirkulationen
- Höger förmak (syrefattigt blod)
tvåsegelklaffen - Höger kammare
pulmonärklaffen - Lungartär
- Gasutbyte i lungkapillärer
- Lungvener (syrerikt blod)
- Vänster förmak
tresegelklaffen - Vänster kammare
aortaklaffen - Aorta
- Gasutbyte i systemkapillärer
- Superior VC, Inferor VC, Coronary sinus
Hjärtmuskelfibrer är sammankopplade med
Gap junctions (kanalförbindelse) så att aktionspotentialer kan sprida sig från en fiber till en annan
Pacemakerceller
Specialiserade hjärtmuskelceller som genererar aktionspotentialer. I hjärtat finns 3 vävnader (Sinusknutan, AV-knutan & purkinjefibrerna). Skapar retledningssystemet.
Aktionspotentialens väg i hjärtat
- Sinusknutan (SA node) i höger förmaksvägg - leds mha gap junctions => förmaken kontraherar
- AV-knutan i förmaksseptumet
- His bunt - elektrisk föbindelse mellan förmak och kammare
- Höger och vänster skänkel som leder genom interventrikulära septumet till hjärtspetsen
- Purkinjefibrer - leder AP till resten av kammarmyokardiet => kamrarna kontraherar
Retledningssystemet
- Styr hjärtats sammandragning genom att skicka ut elektriska signaler till alla delar av hjärtmuskeln.
- Sinusknutan är den naturliga pacemakern.
- Nervimpulser från ANS och hormoner ändrar timing och styrkan i hjärtslagen.
Tre faserna i aktionspotential i hjärtmuskler
- Depolarisation
- Platå
- Repolarisation
Refraktärperiod
- Tiden då en ny kontraktion inte kan påbörjas
- Längre än kontraktionstiden
- Om hjärtat inte slappnar av upphör blodflöde
Förklara Elektrokardiogram (EKG)
- P våg - förmakens depolarisation
- QRS - kamrarnas depolarisation
- T - kamrarnas repolarisation
- PQ intervallet - tiden mellan förmak- & kammarstimulering
- ST segment - kamrarnas depolarisation under platåfasen
- QT intervallet - tiden mellan kamrarnas depolarisation och repolarisation
Systole
Kontraktion
Diastole
Avslappning
Beskriv EKG + förmak- & kammarsystole
- AP startar i sinusknutan (P-våg)
- Förmak kontraherar (systole)
- AP når AV-knutan (QRS)
- Kamrarna kontraherar (systole)
- Kamrarna repolariserar (T-våg)
- Kamrarna slappnar av (diastole)
Hjärtminutvolym (Cardiac Output)
Volymen blod som pumpas ut från kammrarna per minut
CO = SV · HR
ex. 5.25ml/min = 70ml/slag · 75slag/min
Hjärtreserv (Cardiac reserve)
Skillnaden mellan max CO och CO vid vila
Tre faktorer som ser till att vänster och höger kammare pumpar lika stor volym
Preload
Kontraktionskraft
Afterload
Preload
Uttöjningsgrad i hjärtat innan det kontraherar
Frank-Starling hjärtslag
Ju mer hjärtat fylls med blod under diastole - desto större kraft i kontraktionen under systole
Kontraktionskraft
Styrkan vid en given preload.
Sympatiska nerver och hormoner (adrenalin och noradrenalin) ökar kontraktionskraften.
Minskad sympatisk aktivitet => minskar kontraktionskraften.
Afterload
Trycket som måste övervinnas för att en fickklaff ska öppna.
Hur regleras hjärtfrekvensen?
Viktigaste faktorerna: Autonoma nervsystemet och hormoner (adrenalin och noradrenalin) ökar hjärtfrekvensen och kontraktionskraften
Stroke volume (slagvolym) SV
Volym blod som pumpas vid varje hjärtslag
SV=EDV-ESV
