Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anatomi & fysiologi > 06. Hjärtat > Flashcards

06. Hjärtat Flashcards

1
Q

Beskriv hjärtats placering

A
  • Ligger i Mediastinum (mellan lungorna)
  • Vilar på diafragman
  • 2/3 till vänster om mittlinjen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur många liter pumpar hjärat per minut?

A

10L

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Perikardiet - hjärtsäcken

A
  • Membran som omsluter och skyddar hjärat
  • Förankrar men samtidigt tillåter rörelse
  • 2 delar:
    Fiberösa perikaridet - förhindrar översträckning
    Seriösa perikardiet - innehåller vätska som minskar friktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hjärtväggens lager

A

Epikardiet - blodkärl + lymfkärl
Myokardiet - hjärtmuskelvävnad
Endokardiet - Endotel, enskiktad epitelvävnad, minskar friktion när hjärtat pumpar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hjärtats hålrum

A

V + H förmak - tar emot blod från vener
V + H kammare - pumpar blod i artärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hjärtat försörjs med blod från

A

Kranskärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Höger förmak tar emot blod från 3 vener

A

Övre hålvenen (Superior vena cava)
Nedre hålvenen (Inferior vena cava)
Kranskärl (Koronasinus, Coronary sinus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Från höger förmak passerar blodet genom

A

Tresegelklaffen (tricuspidalisklaffen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Fossa ovalis

A

Rest från foramen ovale (bolliska hålet) - öppning mellan höger och vänster förmak under fostertiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Blodet lämnar höger kammare genom … in i …

A

pulmonalisklaffen in i lungartären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Lungartären delar sig…

A

till höger och vänster lungartär (en till vardera lunga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tjocklek på vänster och höger förmak

A

2-3mm hjärtvägg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

TJocklek på höger kammares hjärtvägg

A

4-5mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vänster förmak

A

Tar emot blod från lungorna genom lungvenerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Blodet passerar vänster förmak till vänster kammare genom

A

tvåsegelklaffen (mitralisklaffen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Tjocklek vänster kammares hjärtvägg

A

10-15mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Från vänster kammare passerar blodet genom … in i…

A

aortaklaffen in i uppåtgående aorta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Utöver aortabågen går en del blod från vänster kammare till

A

Koronakärlen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Från aortabågen går blodet vidare till

A

nedåtgående aorta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Varför har vänster kammare tjockast myokardium?

A
  • Förmak (tunna väggar) - lägre tryck än kamrarna
  • H kammare (till lungorna) - kort distans, lägre tryck, lägre resistans
  • V kammare (resten av kroppen) - lång distans, högre tryck, högre resistans
  • V kammare måste jobba hårdare för att upprätthålla samma tyck som H kammare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur fästs hjärtklaffarna

A

Bindvävsskelett

22
Q

Vad gör bindvävsskelettet

A
  • Förhindrar översträckning av klaffarna
  • Elektrisk isolator mellan fömak och kammare
23
Q

Vad är hjärtklaffarnas uppgift?

A

Ser till att flödet går i rätt riktning

24
Q

Hur öppnas/stängs segelklaffarna?

A
  1. Förmak kontraherar + kamrarna slappnar av => AV-klaffar öppnar, flikar pekar in i kammare => blod flödar in => papillärmuskler avslappnade
  2. Förmak avslappnar + kamrar kontraherar => trycket stänger igen flikarna => papillärmuskler kontraherar
25
Q

Vad är AV-klaffar?

A

Atrio-ventrikulärklaffar (segelklaffar). Finns mellan förmak och kammare (tvåsegelklaffen och tresegelklaffen).

26
Q

Vad gör papillärmusklerna?

A

Kontraherar när segelklaffarna stängs. Slappnar av när klaffarna öppnas.

27
Q

Fickklaffar i hjärtat

A

Aortaklaffen och pulmonalisklaffen

28
Q

Hur öppnas fickklaffarna?

A

När trycket i kamrarna är större än i artärerna.

29
Q

Hur stängs fickklaffarna?

A

Kamrarna slappnar av => bakåtflöde av blod => ficklaffarna fylls => stänger

30
Q

Beskriv Systemkretsloppet (stora kretsloppet)

A

Vänster kammare –> Aorta —> Artärer –> Arterioler –> Kapillärer –> Venoler –> Hålvenen –> Höger förmak

31
Q

Vad gör systemkretsloppet?

A
  • Pumpar blod in i aorta.
  • Gas- och näringsutbyte i systemiska kapillärer
  • Systemiska vener för blodet till höger förmak
32
Q

Beskriv Lungkretsloppet (Lilla kretsloppet)

A

Höger kammare –> Lungartärerna –> Lungorna –> Lungvenerna –> vänster förmak

33
Q

Beskriv alla stegen i blodcirkulationen

A
  1. Höger förmak (syrefattigt blod)
    tvåsegelklaffen
  2. Höger kammare
    pulmonärklaffen
  3. Lungartär
  4. Gasutbyte i lungkapillärer
  5. Lungvener (syrerikt blod)
  6. Vänster förmak
    tresegelklaffen
  7. Vänster kammare
    aortaklaffen
  8. Aorta
  9. Gasutbyte i systemkapillärer
  10. Superior VC, Inferor VC, Coronary sinus
34
Q

Hjärtmuskelfibrer är sammankopplade med

A

Gap junctions (kanalförbindelse) så att aktionspotentialer kan sprida sig från en fiber till en annan

35
Q

Pacemakerceller

A

Specialiserade hjärtmuskelceller som genererar aktionspotentialer. I hjärtat finns 3 vävnader (Sinusknutan, AV-knutan & purkinjefibrerna). Skapar retledningssystemet.

36
Q

Aktionspotentialens väg i hjärtat

A
  1. Sinusknutan (SA node) i höger förmaksvägg - leds mha gap junctions => förmaken kontraherar
  2. AV-knutan i förmaksseptumet
  3. His bunt - elektrisk föbindelse mellan förmak och kammare
  4. Höger och vänster skänkel som leder genom interventrikulära septumet till hjärtspetsen
  5. Purkinjefibrer - leder AP till resten av kammarmyokardiet => kamrarna kontraherar
37
Q

Retledningssystemet

A
  • Styr hjärtats sammandragning genom att skicka ut elektriska signaler till alla delar av hjärtmuskeln.
  • Sinusknutan är den naturliga pacemakern.
  • Nervimpulser från ANS och hormoner ändrar timing och styrkan i hjärtslagen.
38
Q

Tre faserna i aktionspotential i hjärtmuskler

A
  1. Depolarisation
  2. Platå
  3. Repolarisation
39
Q

Refraktärperiod

A
  • Tiden då en ny kontraktion inte kan påbörjas
  • Längre än kontraktionstiden
  • Om hjärtat inte slappnar av upphör blodflöde
40
Q

Förklara Elektrokardiogram (EKG)

A
  • P våg - förmakens depolarisation
  • QRS - kamrarnas depolarisation
  • T - kamrarnas repolarisation
  • PQ intervallet - tiden mellan förmak- & kammarstimulering
  • ST segment - kamrarnas depolarisation under platåfasen
  • QT intervallet - tiden mellan kamrarnas depolarisation och repolarisation
41
Q

Systole

A

Kontraktion

42
Q

Diastole

A

Avslappning

43
Q

Beskriv EKG + förmak- & kammarsystole

A
  1. AP startar i sinusknutan (P-våg)
  2. Förmak kontraherar (systole)
  3. AP når AV-knutan (QRS)
  4. Kamrarna kontraherar (systole)
  5. Kamrarna repolariserar (T-våg)
  6. Kamrarna slappnar av (diastole)
44
Q

Hjärtminutvolym (Cardiac Output)

A

Volymen blod som pumpas ut från kammrarna per minut

CO = SV · HR
ex. 5.25ml/min = 70ml/slag · 75slag/min

45
Q

Hjärtreserv (Cardiac reserve)

A

Skillnaden mellan max CO och CO vid vila

46
Q

Tre faktorer som ser till att vänster och höger kammare pumpar lika stor volym

A

Preload
Kontraktionskraft
Afterload

47
Q

Preload

A

Uttöjningsgrad i hjärtat innan det kontraherar

48
Q

Frank-Starling hjärtslag

A

Ju mer hjärtat fylls med blod under diastole - desto större kraft i kontraktionen under systole

49
Q

Kontraktionskraft

A

Styrkan vid en given preload.
Sympatiska nerver och hormoner (adrenalin och noradrenalin) ökar kontraktionskraften.
Minskad sympatisk aktivitet => minskar kontraktionskraften.

50
Q

Afterload

A

Trycket som måste övervinnas för att en fickklaff ska öppna.

51
Q

Hur regleras hjärtfrekvensen?

A

Viktigaste faktorerna: Autonoma nervsystemet och hormoner (adrenalin och noradrenalin) ökar hjärtfrekvensen och kontraktionskraften

52
Q

Stroke volume (slagvolym) SV

A

Volym blod som pumpas vid varje hjärtslag

SV=EDV-ESV

Anatomi & fysiologi (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions