04. Nervsystemet Flashcards

1
Q

Vad ingår i centrala nervsystemet (CNS)?

A

Hjärnan
Hjärnstammen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad ingår i Perifera nervsystemet (PNS)?

A

Alla nerver som inte tillhör CNS:

  1. Somatiska nervsystemet.
  2. Autonoma nervsystemet:
    - Sympatiska NS (stress)
    - Parasympatiska NS (vila)
    - Enteriska nervsystemet (mag-tarm)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en neuron?

A

Aka nervcell, tar emot och skickar nervimpulser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Grovstruktur för nervcell?

A

Dendriter
Cellkropp
Cellkärna
Axon
Myelin
Schwanncell
Ranviers nod
Terminal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Axoplasm

A

Cytoplasm in Axon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Sensoriska (afferenta) nerver

A

Sensoriska nerver leder nervimpulser från sinnesorgan, ex hudens känselceller till CNS

receptor–>CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Motoriska (efferenta) nerver

A

Leder Input fr CNS –> effector

Uppdelade i somatiska nerver (viljestyrka) och autonoma nerver (självstyrande).

Autonoma nerver är uppdelade i sympatiska (stress) och parasympatiska (vila) nerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Axolemma

A

Membrane of Axon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Interneuron

A

Fungerar som relästation mellan sensoriska och motoriska nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Myelinskida

A

Lipidrik skida som omger nervtrådar. Är elektriskt isolerade och tillåter snabba energieffektiva signalöverföringar.

Bildas av cellmembran till gliaceller (Schwannceller i PNS, Oligodendroglia i CNS).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är Gliaceller?

A

(glia=lim)
Gliaceller är stödjeceller i nervsystemet. Ger fysiskt stöd, näring, syre, kan hjälpa läkning av nervskador. Bildar myelin (Schwannceller i PNS, Oligodendroglia i CNS).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Explain signal transmission in neurons when you touch a pen

A
  1. Touch pen –> receptor stimulation
  2. Action potential in sensory neuron –> CNS
  3. Interneuron in CNS –> info –> motor neuron
  4. Motor neuron signal to effector
  5. Muscle contracts
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är det för skillnad på elektriska och kemiska signaler?

A

Elektriska sker inom neuroner och kemiska sker mellan neuroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara vilopotential

A

Vilopotential = elektriska laddningen som normalt finns mellan cellens inre och omgivningen.
Brukar var -70 mV pga mer Ka+ inuti och mer Na+ utanför cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara de olika stegen av en cells aktionspotential samt de kanaler som är involverade

A
  1. Vilopotential -70mV
  2. DEPOLARISERING: När membranpotentialen når ett tröskelvärde (-55mV) öppnas Na+ kanaler. Na+ strömmar in pga koncentrationsgradienten och elektriska potentialen. Insidan blir mer positivt laddad än utsidan. Membranpotentialen stiger snabbt och når en topp (+30mV).
  3. REPOLARISERING: Na+ stängs och K+ öppnas. K+ strömmar ut => cellen blir mer negativ igen –> vilopotential.
  4. HYPERPOLARISERING: Ibland strömmar mer K+ ut än vad som är nödvändigt för att återställa vilopotentialen, vilket gör att den blir mer negativ än -70mV.
  5. REFRAKTÄRPERIOD: Jonkanalerna behöver återställas, vilket gör att det inte går att utlösa någon ny AP. Säkerställer att AP kan fortplanta sig i en riktning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Absolute refractory period

A

Depolarization + Repolarization

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Relative refractory period

A

Hyperpolarization

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

AP speed increases with

A

Myelin
Axon diameter
Temperature

19
Q

What’s the function of CNS vs PNS

A

CNS:
Process information and make decisions

PNS:
Gather information and transport information

20
Q

Parts of the Cerebrum

A

Frontal lobe
Parietal lobe
Temporal lobe (tinninglob)
Occipital lobe

21
Q

Parts of Diencephalon (mellanhjärnan)

A

Thalamus
Hypothalamus
Epithalamus

22
Q

Parts of Brainstem (hjärnstammen)

A

Midbrain (mitthjärnan) - Info ögon/öron

Pons (hjärnbryggan) - sömn, andning

Medulla oblongata (förlängda märgen) - HR, RR

23
Q

Functions of Diencephalon (mellanhjärnan)

A

Talamus - mottagningsC för impulser från ryggmärgen och hjärnstammen. Sinnesintryck. Relä för info mellan olika delar i hjärnan.

Hypotalamus - Endokrina systemet, behålla homeostas, hunger, törst, dygnsrytm, kontrollerar ANS

Epitalamus - melatonin, dygnsrytm

24
Q

Function of Cerebellum (lillhjärnan)

A

Motor coordination
Balance

25
Q

Vit hjärnsubstans

A

Neuroners axondel som blivit vit pga myelinisering

26
Q

Grå hjärnsubstans

A

Nervcellskroppar

27
Q

Vad är limbiska systemet?

A

“Känslohjärnan”
Tillhör CNS
=> irrationell när man är förälskad (endorfiner utsöndras

Amygdala - rädsla
Hippocampus - korttidsminne
Hypotalamus - frisätter hormoner, reglerar hjärnan

Luktsinne
Sexualitet
Minne
Inlärning

28
Q

Vad är kranialnerver?

A

Kranialnerver ansluter till hjärnan eller hjärnstammen (CNS), till skillnad från andra nerver som går direkt till ryggmärgen

29
Q

Förklara hur ryggmärgen är uppbyggd

A

Ryggkotor
Hjärnhinnor (hårda hjärnhinnan, spindelvävshinnan, mjuka hjärnhinnan)
Vit substans
Grå substans - H

30
Q

Hur skyddas CNS?

A
  • Ryggmärg/skallben - hårt skydd
  • Hjärnhinnor - chock (hårda hjärnhinnan, spindelvävshinnan, mjuka hjärnhinnan)
  • Cerebrospinalvätska (hjärnan-ryggmärgsvätska), CSF - chock, stötdämpande, kemiskt skydd
  • Blod-hjärnbarriären - tätt sammanfogade kapillärvägar, skyddar mot farliga substanser i blodet. ex droger, läkemedel
31
Q

How does the structure of receptors differ for different functions?

A

Temperature, itch, touch - free nerve endings

Pressure, vibration, touch - encapsulated nerve endings

Vision, hearing, taste - specific receptor cell

32
Q

Vad är det för skillnad på Graderad potential vs. Aktionspotential?

A

Graderad potenital:
- Variabel amplitud (ökar proportionellt mot stimuli).
- Kort avstånd.
- Kan summeras spatialt (olika ställen) och temporalt (upprepade stimuleringar vid samma punkt).

AP:
-“allt-eller-inget” fast amplitud och utlöses bara om membranpotentialen når tröskelvärdet
-Långa avstånd

33
Q

Vad är en Nociceptor?

A

Receptor som upptäcker smärta. Finns i hela kroppen förutom hjärnan.

34
Q

Hur skyddas kroppen mot smärta?

A

Reflexer - skyddar kroppen från ytterligare skada. Styrs av ryggmärgen och sker oberoende av hjärnan.

Smärtlindring:
-Serotonin som frigörs från hjärnan kan stimulera frisättning av endorfiner, kroppen egna smärtstillande medel.
-Opioider (inkl endorfiner) hämmar överföring av smärtsignaler i nervsystemet.
-Att blåsa på skada aktiverar hämmande interneuroner i ryggmärgen, vilket minskar smärtupplevelsen

35
Q

Vad är refererad smärta?

A

Smärta från inre organ som upplevs på annan plats i kroppen.
Ex. änkestöt - ulnar nerve i armbåge kan smärta i lillfingret.

36
Q

Steps in sensory processing

A
  1. Receptor
  2. Spinal cord/Brainstem
  3. Thalamus
  4. Primary sensory cortex
  5. Association centra
37
Q

Beskriv refelxbågen

A

Stimulus -> känselreceptor -> nervimpuls -> sensoriska (afferenta) nerver -> ryggmärgen (reflexcentrum) -> interneuron -> motorisk neuron -> muskler

38
Q

Autonoma nervsystemet

A

Sympatiska - stress
Parasympatiska - vila

39
Q

Hypotalamus

A

Mest viktiga autonomiska center.

Kontrollerar endokrina systemet.

Na+ törst
Glukos hunger

40
Q

Hur fungerar hypotalamus?

A

Sensoriska input + minne av jämvikt är input till hypotalamus. Samtidigt kontrollerar värden av ex urin, blood och andning via hjärnstammen. Ger slutligen en reaktion via ANS.

Ex. ät 1kg räkor –> saltkoncentrationen ökar –> törstig –> impuls att dricka för att jämna

41
Q

Primära motorcortex

A

Ligger i frontalloben.
Ansvarar för viljestyrda muskelrörelser. Olika delar ansvarar för olika kroppsdelar.

42
Q

Motorisk enhet

A

Somatisk motorneuron
Muskelfiber
Neuromuskulär junction (NMJ)

43
Q

Fortplantning av AP myeliniserad neuron vs icke-myeliniserad

A

Icke-myeliniserad - kontinuerlig ledning (0.5-10m/s)
Myeliniserad - saltatorisk ledning (10-120m/s)