Viral patogenes Flashcards
Patogenes och sjukdom
Patogenes och sjukdom
Patogenes: Mekanismer som leder till uppkomst och utveckling av sjukdom. Processen när ett virus infekterar en värd.
Sjukdom: När normala fysiologiska processer sätts ur spel och kan orsaka lidande. Inte alla virusinfekterade individer blir sjuka (asymtomatiska bärare).
Utfallet av en virusinfektion beror på
Utfallet av en virusinfektion beror på virusstam (dess virulens), dos, individens immunförsvar och generella hälsotillstånd (ålder, nutrition, genetik). Det är viktigt att förstå att varje individ kan svara olika på en virusinfektion beroende på dessa faktorer. Vissa människor kan ha milda eller inga symptom, medan andra kan utveckla allvarligare sjukdom.
Smittvägar
Smittvägar
Skada i hud eller kroppsöppningar. Skyddade av :
* tårar
* muköst sekret
* cilierat epitel
* magsyra
* galla
Vävnadstropism
De faktorer som kan påverka vävnadstropism hos virus
Vävnadstropism: Virusets kapacitet att infektera och skada en specifik celltyp/vävnad.
De faktorer som kan påverka vävnadstropism hos virus:
* Uttryck av receptorer
* Permissiva celler (transkriptionellt/translationellt aktiva)
* pH
* Temperatur
* Enzymer (proteaser)
* etc.
Infektionsförlopp
Infektionsförlopp
- Primärinfektion vid infektionsställen – ospecifika symptom
- Spridning – blod (viremi), lymfa, neuroner
- (Replikation i permissiva celler)
- (Sekundär viremi)
- Infektion i målvävnaden – sjukdomsspecifika symptom
Viremi
Viremi: cellmedierad eller fritt i plasma
Sekventiell patogenes
West Nile virus
Sekventiell patogenes
West Nile virus
1. Myggbett – virus sprutas in med myggans saliv
2. Viruset infekterar keratinocyter och dendritiska celler i huden.
3. De dendritiska celler vandrar till lymfnoder där viruset replikeras ytterligare. Interferon, makrofager.
4. Viremi. Ospecifika symptom. Inkubationstid 2-14 dagar.
5. WNV sprids med blodet vidare till olika organ. Permissiva celler i mjälten. Dag 4.
6. Korsar blod-hjärnbarriären. Mellan dag 6 och 8.
7. Infekterar neuron i hjärnan (encephalit) och hjärnhinnorna (meningit).
Patogenes vid poliovirusinfektion
Patogenes vid poliovirusinfektion
Polioviruset är orsaken till polio, en infektionssjukdom som primärt påverkar nervsystemet.
Smitta och replikation: Poliovirus överförs huvudsakligen genom kontakten med avföring från en infekterad person. Detta kan ske genom förorenat vatten, mat eller föremål som har kommit i kontakt med avföring från en sjuk person. Efter att viruset har kommit in i kroppen, infekterar det främst cellerna i svalget och tarmarna, där det börjar att replikera sig och sprids vidare till lymfkörtlar och blodbanan.
Nervsystemets invasion: Poliovirus kan tränga in i nervsystemet genom att korsa blod-hjärnbarriären. Detta sker i de flesta fall inte, men i en liten andel av fallen (vanligtvis mindre än 1%) kan viruset spridas vidare till nervceller i ryggmärgen och hjärnstammen.
Skador på nervceller: När polioviruset infekterar nervcellerna i ryggmärgen och hjärnstammen, förstör det dem gradvis. Detta kan leda till inflammation och svullnad i nervvävnaden, vilket i sin tur kan orsaka nervskador och i allvarligare fall leda till paralys.
Primär viremi: Primär viremi innebär att viruset först replikerar sig och sprids inom blodomloppet. Vid poliovirusinfektionen passerar viruset genom blodbanan när det sprids från tarmarna till andra delar av kroppen, inklusive lymfkörtlar och olika organ.
Sekundär viremi: Sekundär viremi inträffar när viruset återigen replikerar sig och sprids genom blodomloppet efter att det har infekterat och förökat sig i några andra organ, såsom lever, mjälte eller andra lymfoida vävnader. Detta möjliggör virusets spridning till andra delar av kroppen, inklusive nervsystemet i fall där paralytisk polio utvecklas.
Akut infektion
Latent infektion
Kronisk infektion
Långsam infektion
Akut infektion: tex vanlig förkylning. En akut infektion hänvisar till en sjukdom eller infektion som utvecklas snabbt och har en kortvarig, akut natur. Den karaktäriseras av en plötslig debut av symptom och en relativt snabb utveckling av sjukdomen.
Akut infektion med komplikationer senare (ovanligt), tex mässling: När en infektion inte behandlas ordentligt eller om kroppens immunförsvar inte helt har klarat av infektionen, kan det finnas en risk för komplikationer som kan uppstå senare
Latent infektion, tex Varicella zoster: En latent infektion hänvisar till en typ av virusinfektion där viruset förblir i vilande tillstånd i kroppen efter den initiala infektionen. Under den latenta fasen är viruset inte aktivt och orsakar inga symptom eller sjukdom.
Kronisk infektion, tex Hepatit B: hänvisar till en långvarig och ihållande infektion där viruset eller bakterien fortsätter att föröka sig och orsaka sjukdom i kroppen under en längre tid, vanligtvis mer än sex månader. Till skillnad från en akut infektion, där sjukdomen vanligtvis utvecklas snabbt och varar i några veckor, fortsätter en kronisk infektion att vara aktiv under en betydande tid och kan vara mer svårbehandlad.
Kronisk infektion med sen sjukdom, tex HIV
Långsam infektion, Papillomvirus: hänvisar till en typ av infektion där sjukdomen utvecklas långsamt och gradvis över en längre tid.
Cytopatogenes
Lytiska infektioner
Cytopatogenes hänvisar till de förändringar som inträffar i celler som ett resultat av en virusinfektion eller annan typ av patogen (smittämne). Detta är en viktig del av patogenesprocessen, där viruset påverkar cellerna och orsakar skador eller förändringar i deras struktur och funktion.
Lytiska infektioner: Dödar värdcellen. Frisätter nya viruspartiklar från cellen men förstör också
virusets ”fabrik”.
* Inhiberar cellulär proteinsyntes
* Degraderar värdcellens DNA
* Förändringar i cellmembranstruktur. Syncytium: sammansmälta celler med flera
kärnor
* Får värdcellen att gå i apoptos.
Icke-lytiska (Persistenta) infektioner kan vara
Skillnad i cytopatogenes mellan lytiska infektioner och icke lytiska infektioner
Icke-lytiska (Persistenta) infektioner kan vara antingen kroniska, latenta eller Transformerande
- Kroniska (Produktiva):
Frisättning av virus sker genom exocytos eller avknoppning (höljeförsedda virus ). - Latenta
Värdcellen saknar maskineri för full replikation av nya virioner. - Transformerande
Stimulerar tillväxt, hämmar tillväxtkontroll och DNA reparation (tex Papillomvirus och Adenovirus inaktiverar p53) och förhindrar apoptos
Skillnad i cytopatogenes mellan lytiska infektioner och icke lytiska infektioner är att lytiska infektioner dödar värdcellen medan icke-lytiska infektioner dödar inte värdcellen
CPE
CPE (Cytopatogen effekt) hänvisar till de förändringar och skador som uppstår i celler som ett resultat av en virusinfektion eller annan typ av patogen (smittämne).
Inklusionskroppar
Inklusionskroppar – storlek och placering för diagnostisk
Inklusionskroppar är ovanliga strukturer som kan observeras i celler under vissa virusinfektioner eller andra sjukdomstillstånd. Deras storlek och placering i cellerna kan vara av diagnostisk betydelse för att identifiera den underliggande orsaken till sjukdomen.
Inklusionskroppar är karakteristiska för vissa virusinfektioner och kan vara användbara för att fastställa vilket virus som orsakar sjukdomen. De kan vara ett värdefullt verktyg för patologer och diagnostiker att göra en korrekt diagnos.
Syncytium
Syncytium är en struktur som bildas när flera celler slås samman till en enda större cell genom cellfusion. Detta fenomen kan uppstå som ett resultat av vissa virusinfektioner och orsakar en förändring i cellernas morfologi och struktur.
Virus som orsakar luftvägsinfektioner
Virus som orsakar luftvägsinfektioner
RNA virus
* Rhinovirus
* Coronavirus
* Respiratoriskt syncytievirus (RSV)
* Humant parainfluensavirus
* Humant metapneumovirus
* Influensavirus
DNA virus
* Adenovirus
