Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologisk psykologi > Viktiga begrepp att kunna definiera > Flashcards

Viktiga begrepp att kunna definiera Flashcards

1
Q

CNS

A

Central nervsystemet - hjärnan & ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

PNS

A

Perifera nervsystemet - autonoma (parasympatiska, sympatiska, enteriska), somatiska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Storhjärna, lillhjärna, hjärnstam

A

Mänskliga utvecklade delar:
Storhjärna –> kortex (loberna), basala ganglierna, limbiska systemet, luktloben
Lillhjärna
Hjärnstam –> Pons, medulla och mitthjärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Framhjärna, mitthjärna, bakhjärna

A

Indelningen av hjärnan som alla ryggradsdjur har och som resten av hjärnan utvecklas ifrån.
Framhjärna –> stor hjärna + mellanhjärna
Mitthjärnan
Bakhjärnan –> pons, medulla, lillhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Myelencephalon

A

Medulla - styr andningen och pulsen och är en viktig omkopplingsstation för både motoriska och sensoriska nervbanor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Metencephalon

A

Pons - Andning, vakenhet och sömn

Cerebellum - balans och icke-viljestyrda rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Mesencephalon

A

Mitthjärnan - ser till att kommunikationen mellan kroppen och hjärnbalken fungerar. Substantia nigra sitter också här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Diencephalon

A

Mellanhjärnan - talamus, hypotalamus, och epitalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Telencephalon

A

Storhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rhombenchephalon

A

Bakhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Prosencephalon

A

Framhjärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Frontalloben

A

Exekutiva funktioner som planering, problemlösning, beslutsfattande, uppmärksamhet. Motorcortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Parietalloben

A

Somatosensoriska cortex (ta emot senssoriska signaler från hela kroppen - framförallt känsel, temperatur och smärta), rumsuppfattning (dorsala strömmen), uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Occipitalloben

A

Synbarken - bearbetar information från ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Temporalloben

A

Talförståelse (wernickes area), objektigenkänning (ventrala strömmen), minne (hippocampus), hörsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Block I-III

A

Block I - Fundamentala funktioner
Block II - Kognitiva funktioner
Block III - Exekutiva funktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Subkorticala strukturer

A

Struktur djup inne i hjärnan, mellanhjärnan, hypofysen, limbiska systemet och basala ganglierna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Thalamus

A

Förmedlar sensorisk information (allt förutom lukt) till olika delar i cortex. Centrumet för informationsprocessande. Gör så vi bibehåller medvetenhet och organiserar omedveten information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hypotalamus

A

Kopplar ihop nervsystemet med det endokrina systemet via hypofysen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hypofysen

A

En överordnad endokrin körtel som producerar olika hormon och påverkar andra endokrina körtlar i kroppen. Styr t.ex reproduktion och tillväxt. Påverkar hormonproduktionen i binjurarna, äggstockarna och testiklarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hippocampus

A

Sitter djupt inne i temporalloben och har en avgörande funktion för inlärning och konsolidering/organisering av minnen. Kopplar även ihop minnen med emotioner och sensationer. Även kopplat till vårt spatiala minne - kognitiv karta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Amygdala

A

Sitter i temporalloben och är en del av det limbiska systemet. Central struktur vid emotioner, framför allt rädsla. Amygdala hjälper oss att hantera emotioner genom att t.ex skicka vidare signaler till hypotalamus när vi blir rädda för att kroppen ska aktivera det parasympatiska systemet. Spelar också en viktigt roll för ångest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Basala ganglierna

A

Består av striatum, globus pallidus, substantia nigra och subthalamus kärnan. Har en central del i viljestyrda och icke-viljestyrda rörelser. Tar emot signaler från hjärnbarken för att sedan koppla dem vidare till thalamus. Alltså fungerar dem som en återkopplingsstation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Aktionspotential

A

Det som gör att neuron kan kommunicera med varandra. En impuls som uppstår när spänningen på nervcellens membran ändras, vilket orsakas av att ett stimulus eller en signal från en annan nervcell stimulerar jonkanlarna på membranet. Om jonkanalerna stimuleras tillräckligt mycket och överstiger tröskelvärdet på -50 mV så utlöses en aktionspotential och nervcellens membran har depolariserats och skickat iväg en nervimpuls.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Synaps

A

Området som inkluderar det presynaptiska membranet, synapsklyftan och det postsynaptiska membranet som utgör själva kopplingen mellan två nervceller. Där en neurotransmittor genom exocytos frisläpps som kan tas upp av det postsynaptiska membranets receptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Neuron

A

Nervceller som finns i nervsystemet som är grunden till all kommunikation i kroppen och hjärnan. Består av en axon, en dendrit och en cellkropp (soma).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Gliaceller

A

Stödceller som har olika funktioner för att stötta nervcellerna. Som t.ex myelinisering, bortförslandet av restprodukter och bidra med näring och syre till nervcellerna.

28
Q

Neurotransmittor/signalsubstans

A

Ämnen i kroppen som har flera olika funktioner och som skickas mellan nervcellerna för att förmedla olika signaler. Lagras i vesiklarna i axonen. Finns tre olika typer små transmittormolekyler, neuropeptider och transmittorgaser. Exempel på neurotransmittorer:
Seratonin - styr bl.a sinnestämning, matsmältning, sömn
GABA - inhiberar
Glutamat - exciterar
Acetylkolin - styr musklerna
Dopamin - reglerar belöning och njutning
Histamin - sömn och allergiska reaktioner
Adrenalin - stresshormon

29
Q

Split-brain

A

När hjärnbarken opereras bort så att hjärnhalvorna inte kan kommunicera med varandra (kallosotomi). Görs bl.a för att förhindra att epileptiska anfall sprider sig i hjärnan. Hjärnor hos patienter som utsätts för detta kan det skapas förvirringar och svårigheter när det kommer till uppgifter som kräver en tvåsidig kommunikation.

30
Q

Epigenetik

A

Studier kring hur våra fenotyp och genotyp uttrycker sig oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Handlar om hur DNA läses av och hur DNA uttrycks. Epigenomet påverkas av den yttre miljön.

31
Q

Teratogener

A

Olika saker som ses som gifter för barnet under graviditeten och som kan orsaka fosterskador. Som t.ex alkohol, droger och vissa mediciner.

32
Q

Neurala stamceller

A

Neurala stamceller är det stamceller som bygger upp hela nervsystemet. Från dem utvecklas alla våra neuron och gliaceller när vi är foster. Dem kan dela på sig obegränsat och utvecklas till olika celltyper. Hos vuxna finns det neurala stamceller i hippocampus och den subventrikulära zonen.

33
Q

Neuroplasticitet

A

Förmågan hjärnan har att förändras och anpassa sig till olika hjärnskador eller tillstånd som den utsätts för. Plasticiteten är en viktig process för bl.a minnet och inlärningen.

34
Q

Use it or lose it

A

Principen att de delar av hjärnan och dess nervbanor som vi inte använder kommer försvagas och efter hand försvinna.

35
Q

Afferent-efferent

A

Finns afferenta och efferenta nerver. Afferenta nerver förmedlar sensoriska intryck och går från kroppen till CNS. Och efferenta nerver förmedlar motoriska signaler och går från CNS ut i kroppen.

36
Q

Betingning

A

En typ av inlärning där man lär sig koppla ett stimulus till ett annat

37
Q

Operant betingning

A

En typ av inlärning där man förstärker eller släcker ut ett beteende.

38
Q

Oxytocin

A

En neuropeptide som ofta produceras i hypothalamus och frisläpps av hypofysen. Det frisläpps i de allra flesta fallen i blodet som en hormon och påverkar t.ex. hur man knyter an till andra människor, och för kvinnor, hur de knyter an till sina barn, deras mjölkproduktion efter födseln och under själva födseln. Att kramas, kyssas och sexuell intimitet ökar produktion av oxytocin vilket kan stärka band mellan vuxna.

39
Q

Striatum

A

En del av basala ganglierna. Består av 3 subkortikala strukturer, caudatus, putamen och accumbenskärnan.

40
Q

Dorsala striatum

A

Innehåller caudatus och putamen. Tar emot information från cerebral cortex men även afferenta fibrer från thalamus och substantia nigra leder hit. Informationen handlar om motorplaner. Dessa planer modifieras i dorsala striatum för att sedan skickas tillbaka till cortex för att utföras.

41
Q

Ventrala striatum

A

Innehåller accumbenskärnan. Ventrala striatum är därför stark kopplat till belöning, förstärkning och strävan efter att söka efter något som man uppfattar som belönande, som en del av ett beroende. Ventrala striatum aktiveras när vi gör något eller bara när vi tänker på något som vi kopplar till mycket njutning. Afferenta fibrer kommer från ventrala tegmentala området (VTA).

42
Q

Ventrala tegmentala området (VTA)

A

Ett dopamintätt område i mitthjärnan, Som kommunicerar med accumbenskärnan genom den mesolimbiska banan som aktiveras vid belöning. Därför är det en huvudsaklig del i belöningssystemet.

43
Q

Mesolimbiska banan

A

Huvudsakliga banan för dopamin som kopplar samman accumbenskärnan, VTA, amygdala, prefrontala cortex och hippocampus.

44
Q

Belöningssystemet

A

En grupp av strukturer som aktiveras av ett belönande eller förstärkande stimulus. När kroppen möts av ett belönande stimulus så ökar neurotransmittorn dopamin i kroppen. Strukturerna som är förknippade med belöning hittas längst med dopamin-vägarna i kroppen. De olika strukturerna är den mesolimbiska banan som kopplar ihop accumbenskärnan med VTA och även den mesokortikala banan som går mellan VTA och cerebral cortex (temporala & prefrontala)

45
Q

Entorhinalcortex

A

En del av allocortex, belägen i mediala temporalloben och en del av det limbiska systemet. Dess funktion är att förmedla information från hippocampus till neocortex och vice versa. Stor inverkan på minnet.

46
Q

Orbitofrontalcortex

A

Område i prefrontal cortex, har kopplingar till sensoriska områden och limbiska systemets strukturer som är involverade i känslor och minne. Funktioner som är kopplade till detta område är social inhibering, impuls kontroll, beslutsfattande och rationellt tänkande. Skador kan ge personlighetsförändringar, sämre impulskontroll, svårigheter att förstå emotionell information och agera utefter emotionell information.

47
Q

vmPFC

A

Ventromediala prefrontalcortex. Har stor roll i extinktion, alltså utsläckning av betingad rädsla. Kritisk del för reglering av aktiviteten i amygdala, processar risker och rädslor. Har också en central roll i inhibitionen av emotionella responser, självkontroll och beslutsfattande.

48
Q

dlPFC

A

Dorsolaterala prefrontalcortex. Ansvarar för högre spatiala förmågor och arbetsminnet. Vid skador så påverkas förmågan till medvetna beteendeval. Viktigt för reglering av emotioner och subjektiv rädsla.

49
Q

Anterior cingulate cortex

A

Främre delen av cingulate cortex. Ansvarar för många komplexa kognitiva förmågor så som empati, impulskontroll, emotioner och beslutsfattande.

50
Q

Vilka områden i hjärnan hjälper till med emotionsreglering?

A

Anterior cingulate cortex, orbitofrontalcortex, ventromediala prefrontal cortex, dorsolaterala prefrontalcortex och amygdala.

51
Q

Limbiska systemet

A

Vår känslohjärna som består av bl.a amygdala, hippocampus, hypothalamus, fornix, cingulate cortex och talamus. Reglerar minne, inlärning och emotioner.

52
Q

Retikulära aktiveringssystemet

A

Är en struktur som sitter i hjärnstammen. Styr framför allt vår vakenhetsgrad. Kan även stoppa sensorisk information från att uppmärksammas. Om inte RAS aktiveras vid inkommande information så blir vi inte medvetna om den.

53
Q

HPA-aktivering

A

HPA-systemet består av hypotalamus, hypofysen och binjurarna. Vid ett stimulus som uppfattas som hotfullt signalerar hypothalamus till hypofysen med hormonet CRH, hypofysen utsöndrar då hormonet ACTH som skickas ner till binjurarna som kan producera kortisol från barken och adrenalin från märgen. Viktigt att kroppen har en stabil nivå av kortisol så att hypotalamus och hypofysen behåller sin känslighet för just kortisol, annars riskerar man att hypothalamus inte längre reagerar lika stark på höga nivåer av kortisol i blodet. Alltså riskerar man att den negativa feedback loopen slutar fungera.

54
Q

Dopamin

A

Neurotransmittor som spelar en stor roll för belöningssystemet i kroppen. Använder bl.a mesolimbiska och mesokortikala banan i hjärnan för att färdas mellan olika dopamin producerande strukturer i hjärnan.

55
Q

Serotonin

A

Har många funktioner i kroppen. Produceras främst i tarmarna. Reglerar matsmältning och aktiviteten i våra tarmar. Reglerar även vårt humör, t.ex depression och ångest (låga nivåer av serotonin = depression). Vår sömn påverkas också av seratoninet.

56
Q

SSRI

A

Selektiva seratoninåterupptagningshämmare. Ett medicinskt preparat som blockar återupptagare av serotonin vilket leder till att cirkulerar mer seratonin i synapsen.

57
Q

GABA

A

Neurotransmittor som har en inhiberande effekt på nervceller. Vissa GABA-receptorer är även känsliga för alkohol och lugnande medel, vilka därmed har samma verkan som GABA. Eftersom att dessa ämnen kan binda till samma receptorer och förstärka varandras effekter kan de tillsammans leda till koma eller död.

58
Q

Glutamat

A

Neurotransmittor som har en exciterande effekt på nervceller. Den neurotransmittorn som vi har mest av då den ökar chansen för en aktionspotential att utfärdas vilket medför att olika meddelanden kan färdas i hela hjärnan. Den har en huvudsaklig roll i LTP, alltså förstärkandet av kopplingen mellan olika neuron, vilket är en stor del av vår neuroplasticitet.

Konsumtionen av alkohol minskar nivåer av glutamat.

59
Q

Vilka olika delar i hjärnan är ansvariga för vilket minnet?

A 
Amygdala - betingade emotionella minnen 
Cerebellum - betingade motoriska minnen 
Hippocampus - episodiska minnen 
Prefrontalcortex - arbetsminnet 
Motorområden - färdighetsminnen
60
Q

Anterograd amnesi

A

Problem att komma ihåg händelser och fakta som man upplever efter sin minnesskada

Drabbade minnestyper: 
- Semantiskt minne
- Episodiskt minne 
Intakta minnestyper 
- Procedurminne
- Arbetsminne
- Perceptuellt minne
61
Q

Retrograd amnesi

A

Glömmer bort tidigare lagrade minnen. Kan ske tidsbegränsat eller utbrett. Sentida minnen drabbas mer än äldre. Procedurminnen och information som är överinlärd från barndomen fortfarande intakt.

62
Q

Standard model of consolidation

A

När hippocampus har konsoliderat ett episodiskt minne så är det inte längre beroende av hippocampus utan utplacerat i olika delar av hjärnan.

63
Q

Multiple trace theory

A

Episodiska minnen är alltid beroende av hippocampus

64
Q

HERA-modellen

A

Inkodning - prefrontala cortex förser hippocampus med episodiska komponenter som hippocampus binder samman.
Framplockning - hippocampus återskapar aktiviteten som skedde när inkodningen skedde.

Alltså då vi minns en upplevelse så länkas upplevelsens olika delar samman och därefter aktiveras det i vårt medvetnade. FFA aktiveras under både inkodning och framplockning.

65
Q

Dorsala strömmen

A

Synintryck från syncortex färdas i den dorsala strömmen till parietalloben där spatial information kan uppfattas. Alltså where-information. Skador kan ge problem med orientering och justering av rörelser.

66
Q

Ventrala strömmen

A

Synintryck från syncortex färdas i den ventrala strömmen till temporalloben där what-information bearbetas, alltså objektsigenkänning. Skador kan leda till visuell agnosi, en förlorad förmåga att känna igen olika objekt, personer, ljud, former och lukter.

Biologisk psykologi (15 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions