Viktiga begrepp att kunna definiera Flashcards
CNS
Central nervsystemet - hjärnan & ryggmärgen
PNS
Perifera nervsystemet - autonoma (parasympatiska, sympatiska, enteriska), somatiska
Storhjärna, lillhjärna, hjärnstam
Mänskliga utvecklade delar:
Storhjärna –> kortex (loberna), basala ganglierna, limbiska systemet, luktloben
Lillhjärna
Hjärnstam –> Pons, medulla och mitthjärna
Framhjärna, mitthjärna, bakhjärna
Indelningen av hjärnan som alla ryggradsdjur har och som resten av hjärnan utvecklas ifrån.
Framhjärna –> stor hjärna + mellanhjärna
Mitthjärnan
Bakhjärnan –> pons, medulla, lillhjärnan
Myelencephalon
Medulla - styr andningen och pulsen och är en viktig omkopplingsstation för både motoriska och sensoriska nervbanor.
Metencephalon
Pons - Andning, vakenhet och sömn
Cerebellum - balans och icke-viljestyrda rörelser
Mesencephalon
Mitthjärnan - ser till att kommunikationen mellan kroppen och hjärnbalken fungerar. Substantia nigra sitter också här.
Diencephalon
Mellanhjärnan - talamus, hypotalamus, och epitalamus
Telencephalon
Storhjärnan
Rhombenchephalon
Bakhjärnan
Prosencephalon
Framhjärna
Frontalloben
Exekutiva funktioner som planering, problemlösning, beslutsfattande, uppmärksamhet. Motorcortex
Parietalloben
Somatosensoriska cortex (ta emot senssoriska signaler från hela kroppen - framförallt känsel, temperatur och smärta), rumsuppfattning (dorsala strömmen), uppmärksamhet
Occipitalloben
Synbarken - bearbetar information från ögat
Temporalloben
Talförståelse (wernickes area), objektigenkänning (ventrala strömmen), minne (hippocampus), hörsel
Block I-III
Block I - Fundamentala funktioner
Block II - Kognitiva funktioner
Block III - Exekutiva funktioner
Subkorticala strukturer
Struktur djup inne i hjärnan, mellanhjärnan, hypofysen, limbiska systemet och basala ganglierna
Thalamus
Förmedlar sensorisk information (allt förutom lukt) till olika delar i cortex. Centrumet för informationsprocessande. Gör så vi bibehåller medvetenhet och organiserar omedveten information.
Hypotalamus
Kopplar ihop nervsystemet med det endokrina systemet via hypofysen.
Hypofysen
En överordnad endokrin körtel som producerar olika hormon och påverkar andra endokrina körtlar i kroppen. Styr t.ex reproduktion och tillväxt. Påverkar hormonproduktionen i binjurarna, äggstockarna och testiklarna.
Hippocampus
Sitter djupt inne i temporalloben och har en avgörande funktion för inlärning och konsolidering/organisering av minnen. Kopplar även ihop minnen med emotioner och sensationer. Även kopplat till vårt spatiala minne - kognitiv karta.
Amygdala
Sitter i temporalloben och är en del av det limbiska systemet. Central struktur vid emotioner, framför allt rädsla. Amygdala hjälper oss att hantera emotioner genom att t.ex skicka vidare signaler till hypotalamus när vi blir rädda för att kroppen ska aktivera det parasympatiska systemet. Spelar också en viktigt roll för ångest.
Basala ganglierna
Består av striatum, globus pallidus, substantia nigra och subthalamus kärnan. Har en central del i viljestyrda och icke-viljestyrda rörelser. Tar emot signaler från hjärnbarken för att sedan koppla dem vidare till thalamus. Alltså fungerar dem som en återkopplingsstation.
Aktionspotential
Det som gör att neuron kan kommunicera med varandra. En impuls som uppstår när spänningen på nervcellens membran ändras, vilket orsakas av att ett stimulus eller en signal från en annan nervcell stimulerar jonkanlarna på membranet. Om jonkanalerna stimuleras tillräckligt mycket och överstiger tröskelvärdet på -50 mV så utlöses en aktionspotential och nervcellens membran har depolariserats och skickat iväg en nervimpuls.
Synaps
Området som inkluderar det presynaptiska membranet, synapsklyftan och det postsynaptiska membranet som utgör själva kopplingen mellan två nervceller. Där en neurotransmittor genom exocytos frisläpps som kan tas upp av det postsynaptiska membranets receptorer.
Neuron
Nervceller som finns i nervsystemet som är grunden till all kommunikation i kroppen och hjärnan. Består av en axon, en dendrit och en cellkropp (soma).
Gliaceller
Stödceller som har olika funktioner för att stötta nervcellerna. Som t.ex myelinisering, bortförslandet av restprodukter och bidra med näring och syre till nervcellerna.
Neurotransmittor/signalsubstans
Ämnen i kroppen som har flera olika funktioner och som skickas mellan nervcellerna för att förmedla olika signaler. Lagras i vesiklarna i axonen. Finns tre olika typer små transmittormolekyler, neuropeptider och transmittorgaser. Exempel på neurotransmittorer:
Seratonin - styr bl.a sinnestämning, matsmältning, sömn
GABA - inhiberar
Glutamat - exciterar
Acetylkolin - styr musklerna
Dopamin - reglerar belöning och njutning
Histamin - sömn och allergiska reaktioner
Adrenalin - stresshormon
Split-brain
När hjärnbarken opereras bort så att hjärnhalvorna inte kan kommunicera med varandra (kallosotomi). Görs bl.a för att förhindra att epileptiska anfall sprider sig i hjärnan. Hjärnor hos patienter som utsätts för detta kan det skapas förvirringar och svårigheter när det kommer till uppgifter som kräver en tvåsidig kommunikation.
Epigenetik
Studier kring hur våra fenotyp och genotyp uttrycker sig oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Handlar om hur DNA läses av och hur DNA uttrycks. Epigenomet påverkas av den yttre miljön.
Teratogener
Olika saker som ses som gifter för barnet under graviditeten och som kan orsaka fosterskador. Som t.ex alkohol, droger och vissa mediciner.
Neurala stamceller
Neurala stamceller är det stamceller som bygger upp hela nervsystemet. Från dem utvecklas alla våra neuron och gliaceller när vi är foster. Dem kan dela på sig obegränsat och utvecklas till olika celltyper. Hos vuxna finns det neurala stamceller i hippocampus och den subventrikulära zonen.
Neuroplasticitet
Förmågan hjärnan har att förändras och anpassa sig till olika hjärnskador eller tillstånd som den utsätts för. Plasticiteten är en viktig process för bl.a minnet och inlärningen.
Use it or lose it
Principen att de delar av hjärnan och dess nervbanor som vi inte använder kommer försvagas och efter hand försvinna.
Afferent-efferent
Finns afferenta och efferenta nerver. Afferenta nerver förmedlar sensoriska intryck och går från kroppen till CNS. Och efferenta nerver förmedlar motoriska signaler och går från CNS ut i kroppen.
Betingning
En typ av inlärning där man lär sig koppla ett stimulus till ett annat
Operant betingning
En typ av inlärning där man förstärker eller släcker ut ett beteende.
Oxytocin
En neuropeptide som ofta produceras i hypothalamus och frisläpps av hypofysen. Det frisläpps i de allra flesta fallen i blodet som en hormon och påverkar t.ex. hur man knyter an till andra människor, och för kvinnor, hur de knyter an till sina barn, deras mjölkproduktion efter födseln och under själva födseln. Att kramas, kyssas och sexuell intimitet ökar produktion av oxytocin vilket kan stärka band mellan vuxna.
Striatum
En del av basala ganglierna. Består av 3 subkortikala strukturer, caudatus, putamen och accumbenskärnan.
Dorsala striatum
Innehåller caudatus och putamen. Tar emot information från cerebral cortex men även afferenta fibrer från thalamus och substantia nigra leder hit. Informationen handlar om motorplaner. Dessa planer modifieras i dorsala striatum för att sedan skickas tillbaka till cortex för att utföras.
Ventrala striatum
Innehåller accumbenskärnan. Ventrala striatum är därför stark kopplat till belöning, förstärkning och strävan efter att söka efter något som man uppfattar som belönande, som en del av ett beroende. Ventrala striatum aktiveras när vi gör något eller bara när vi tänker på något som vi kopplar till mycket njutning. Afferenta fibrer kommer från ventrala tegmentala området (VTA).
Ventrala tegmentala området (VTA)
Ett dopamintätt område i mitthjärnan, Som kommunicerar med accumbenskärnan genom den mesolimbiska banan som aktiveras vid belöning. Därför är det en huvudsaklig del i belöningssystemet.
Mesolimbiska banan
Huvudsakliga banan för dopamin som kopplar samman accumbenskärnan, VTA, amygdala, prefrontala cortex och hippocampus.
Belöningssystemet
En grupp av strukturer som aktiveras av ett belönande eller förstärkande stimulus. När kroppen möts av ett belönande stimulus så ökar neurotransmittorn dopamin i kroppen. Strukturerna som är förknippade med belöning hittas längst med dopamin-vägarna i kroppen. De olika strukturerna är den mesolimbiska banan som kopplar ihop accumbenskärnan med VTA och även den mesokortikala banan som går mellan VTA och cerebral cortex (temporala & prefrontala)
Entorhinalcortex
En del av allocortex, belägen i mediala temporalloben och en del av det limbiska systemet. Dess funktion är att förmedla information från hippocampus till neocortex och vice versa. Stor inverkan på minnet.
Orbitofrontalcortex
Område i prefrontal cortex, har kopplingar till sensoriska områden och limbiska systemets strukturer som är involverade i känslor och minne. Funktioner som är kopplade till detta område är social inhibering, impuls kontroll, beslutsfattande och rationellt tänkande. Skador kan ge personlighetsförändringar, sämre impulskontroll, svårigheter att förstå emotionell information och agera utefter emotionell information.
vmPFC
Ventromediala prefrontalcortex. Har stor roll i extinktion, alltså utsläckning av betingad rädsla. Kritisk del för reglering av aktiviteten i amygdala, processar risker och rädslor. Har också en central roll i inhibitionen av emotionella responser, självkontroll och beslutsfattande.
dlPFC
Dorsolaterala prefrontalcortex. Ansvarar för högre spatiala förmågor och arbetsminnet. Vid skador så påverkas förmågan till medvetna beteendeval. Viktigt för reglering av emotioner och subjektiv rädsla.
Anterior cingulate cortex
Främre delen av cingulate cortex. Ansvarar för många komplexa kognitiva förmågor så som empati, impulskontroll, emotioner och beslutsfattande.
Vilka områden i hjärnan hjälper till med emotionsreglering?
Anterior cingulate cortex, orbitofrontalcortex, ventromediala prefrontal cortex, dorsolaterala prefrontalcortex och amygdala.
Limbiska systemet
Vår känslohjärna som består av bl.a amygdala, hippocampus, hypothalamus, fornix, cingulate cortex och talamus. Reglerar minne, inlärning och emotioner.
Retikulära aktiveringssystemet
Är en struktur som sitter i hjärnstammen. Styr framför allt vår vakenhetsgrad. Kan även stoppa sensorisk information från att uppmärksammas. Om inte RAS aktiveras vid inkommande information så blir vi inte medvetna om den.
HPA-aktivering
HPA-systemet består av hypotalamus, hypofysen och binjurarna. Vid ett stimulus som uppfattas som hotfullt signalerar hypothalamus till hypofysen med hormonet CRH, hypofysen utsöndrar då hormonet ACTH som skickas ner till binjurarna som kan producera kortisol från barken och adrenalin från märgen. Viktigt att kroppen har en stabil nivå av kortisol så att hypotalamus och hypofysen behåller sin känslighet för just kortisol, annars riskerar man att hypothalamus inte längre reagerar lika stark på höga nivåer av kortisol i blodet. Alltså riskerar man att den negativa feedback loopen slutar fungera.
Dopamin
Neurotransmittor som spelar en stor roll för belöningssystemet i kroppen. Använder bl.a mesolimbiska och mesokortikala banan i hjärnan för att färdas mellan olika dopamin producerande strukturer i hjärnan.
Serotonin
Har många funktioner i kroppen. Produceras främst i tarmarna. Reglerar matsmältning och aktiviteten i våra tarmar. Reglerar även vårt humör, t.ex depression och ångest (låga nivåer av serotonin = depression). Vår sömn påverkas också av seratoninet.
SSRI
Selektiva seratoninåterupptagningshämmare. Ett medicinskt preparat som blockar återupptagare av serotonin vilket leder till att cirkulerar mer seratonin i synapsen.
GABA
Neurotransmittor som har en inhiberande effekt på nervceller. Vissa GABA-receptorer är även känsliga för alkohol och lugnande medel, vilka därmed har samma verkan som GABA. Eftersom att dessa ämnen kan binda till samma receptorer och förstärka varandras effekter kan de tillsammans leda till koma eller död.
Glutamat
Neurotransmittor som har en exciterande effekt på nervceller. Den neurotransmittorn som vi har mest av då den ökar chansen för en aktionspotential att utfärdas vilket medför att olika meddelanden kan färdas i hela hjärnan. Den har en huvudsaklig roll i LTP, alltså förstärkandet av kopplingen mellan olika neuron, vilket är en stor del av vår neuroplasticitet.
Konsumtionen av alkohol minskar nivåer av glutamat.
Vilka olika delar i hjärnan är ansvariga för vilket minnet?
Amygdala - betingade emotionella minnen Cerebellum - betingade motoriska minnen Hippocampus - episodiska minnen Prefrontalcortex - arbetsminnet Motorområden - färdighetsminnen
Anterograd amnesi
Problem att komma ihåg händelser och fakta som man upplever efter sin minnesskada
Drabbade minnestyper: - Semantiskt minne - Episodiskt minne Intakta minnestyper - Procedurminne - Arbetsminne - Perceptuellt minne
Retrograd amnesi
Glömmer bort tidigare lagrade minnen. Kan ske tidsbegränsat eller utbrett. Sentida minnen drabbas mer än äldre. Procedurminnen och information som är överinlärd från barndomen fortfarande intakt.
Standard model of consolidation
När hippocampus har konsoliderat ett episodiskt minne så är det inte längre beroende av hippocampus utan utplacerat i olika delar av hjärnan.
Multiple trace theory
Episodiska minnen är alltid beroende av hippocampus
HERA-modellen
Inkodning - prefrontala cortex förser hippocampus med episodiska komponenter som hippocampus binder samman.
Framplockning - hippocampus återskapar aktiviteten som skedde när inkodningen skedde.
Alltså då vi minns en upplevelse så länkas upplevelsens olika delar samman och därefter aktiveras det i vårt medvetnade. FFA aktiveras under både inkodning och framplockning.
Dorsala strömmen
Synintryck från syncortex färdas i den dorsala strömmen till parietalloben där spatial information kan uppfattas. Alltså where-information. Skador kan ge problem med orientering och justering av rörelser.
Ventrala strömmen
Synintryck från syncortex färdas i den ventrala strömmen till temporalloben där what-information bearbetas, alltså objektsigenkänning. Skador kan leda till visuell agnosi, en förlorad förmåga att känna igen olika objekt, personer, ljud, former och lukter.
