Hjärnans delar & funktioner Flashcards

1
Q

Traumatic brain injury (TBI)

A

En hjärnskada som uppstår vid slag mot huvudet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ryggmärg

A

En del av det centrala nervsystemet. Står för det flesta kopplingarna mellan hjärnan och resten av kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Centrala nervsystemet (CNS)

A

Hjärnan och ryggmärgen. Nervsignaler skickas från hela kroppen via ryggmärgen till hjärnan. Styr vårt beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Perifera nervsystemet (PNS)

A

Alla nerver utanför hjärnan och ryggmärgen som skickar alla sensoriska och motoriska kopplingar till och från det centrala nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nervcell

A

Cell som skapar och förmedlar impulser i nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Cerebrum

A

Storhjärnan, ansvarig för störst del av vårt medvetna beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hjärnbalken (corpus callosum)

A

Ett band nervfibrer som utgör länken mellan de två hjärnhemisfärerna. Samordnar aktiviteten i de olika hjärnhalvorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Cerebellum

A

Lillhjärnan, specialiserade på och koordinera våra frivilliga rörelser. Också ansvarig för balans och koordination.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Embodied behaviour

A

Teori om att våra rörelser och andras rörelser är centrala för vårt beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Locked-in syndrome

A

Ett tillstånd då en person är medveten och vaken men kan inte röra sig eller kommunicera verbalt, på grund av en total förlamning av alla frivilliga muskler, förutom ögonen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kranialnerver

346 öga 
5- ansiktet
7 face - ansiktet grimasera
8 - vestibulära balans och hörsel 
9 - tunga och svalg och smak 
10 - parasympatiska nerven 
11 - hals och rygg
12 - rör på tung
A

12 pariga nerver vars rötter ansluter sig till hjärnan och hjärnstammen istället för till ryggmärgen och har olika funktioner. Vissa av kranialnerverna innehåller nervtrådar som förmedlar signaler till hjärnan, afferenta, sensoriska ganglier. Andra innehåller nervtrådar som förmedlar signaler från hjärnan, efferenta, motoriska ganglion. Vissa av nerverna innehåller båda typerna.

vilket håll nervsignalen går
går inte via ryggmärgen
många har en nervcell i hjärnbarken och en i hjärnstammen - de flesta sitter i hjärnstammen

enskilda nervceller är efferenta eller afferenta men kranialnerverna består av flera nervceller

nervcellen kan ha flera meter långa trådar som går

klump axon = nerv
nervcell = nervkropp (cellkärnan + dendriter) + axon
Nervcell = neuron

nervkropparna ligger i eller vid ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Afferenta sensoriska nerver

A

Skickar signaler till hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Efferenta motoriska nerver

A

Skickar signaler från hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Parasympatiska systemet

A

En del av det autonoma nervsystemet. Rest and digest. Aktiveras när kroppen är i vila och inte är stressad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Sympatiska systemet

A

En del av det autonoma nervsystemet. Fight or flight. Aktiveras när man utsätts för fysisk eller psykisk stress , aktiverar flykt eller kampresponser och förbereder kroppen för fysisk aktivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vagusnerven

A

10:e kranialnerven. Människans längsta kranialnerv, utgår från den förlängda märgen i hjärnstammen. Samlar in data från vad som pågår i kroppen (80%) och styr även processer i kroppen (20%). Styr dels svalget och påverkar och skickar vidare impulser från lungorna, hjärtat, mag-och tarmkanalerna, levern och mjälten.

parasympatisk nerv -

17
Q

Motor homunculus

A

En representation av motorbarken (frontalloben) som ansvarar för alla våra frivilliga rörelser.

18
Q

Sensory homunculus

A

En representation av somatosensoriska cortex, i parietalloben.

19
Q

Cerebral cortex/hjärnbarken

A

Yttre skiktet av storhjärnan. Består av grå substans som består av nervcellskroppar. Är involverade i minne, uppmärksamhet, tänkande och språk.

20
Q

Hjärnstammen/brain stem

A

En av våra äldsta delar av hjärnan. Reglerar icke-viljestyrda funktioner som vår andning, blodtryck, kroppstemperatur, hjärtrytm och ögonblinkningar. Består av tre delar, mitthjärnan, hjärnbryggan (pons) och förlängda märgen (medulla oblongata). Ibland inkluderas även mitthjärnan.
Har den huvudsakliga kommunikationen med storhjärnan, lillhjärnan, ryggmärgen och det perifera nervsystemet.

21
Q

Mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen. (mellanhjärnan)

A

Mitthjärnan - innehåller våra sensoriska och motoriska nerver.
Hjärnbryggan (pons) - Genomfart för nervimpulser, reglerar sömn och vakenhet och bidrar till att vår andning fungerar som den ska.
Förlängda märgen - Reglerar vår puls och vår andning och ser till att det sker automatiskt. Det är även i den förlängda märgen som våra nervbanor korsas.
Mellanhjärnan - består av hypothalamus, thalamus och epithalamus.

22
Q

Temporalloben

A

Ansvarar för förståelse av språk (wernicke’s area), processandet av auditiv information, minne och inlärning.

23
Q

Frontalloben

A

Ansvarar för planera, resonera, problemlösning, känna igen och reglera emotioner och social skills.

24
Q

Parietalloben

A

Ansvarar för igenkännandet av sensorisk information och objekt. Även kroppsposition, spatial förmåga och tidsuppfattning.

25
Q

Occipitalloben

A

Syncortex. Bearbetning av visuell information.

26
Q

Hypothalamus

A

Avgörande för våra grundläggande biologiska behov. Funktioner som hypothalamus medverkar till att reglera är bland andra hunger, törst, sömn, temperaturreglering, sexuellt beteende och emotionellt beteende. Genom sin kontroll över hypofysen styr hypothalamus också vårt endokrina system

27
Q

Hypofysen

A

Har tillsammans med hypothalamys kontroll över det endokrina systemet. Styrs av hypothalamus.

28
Q

Thalamus

A

Hjärnans huvudväxel för inkommande information. Det är här som det sker omkoppling av nervimpulser från våra sinnessystem så att de skickas vidare till rätt område i hjärnbarken.

29
Q

Amygdala

A

En del av det limbiska systemet. Belägen djupt i hjärnan, i temporalloben. Det finns en amygdala i varje hjärnhalva. Amygdala tros ha viktig funktion i hjärnans emotionella nätverk och beteende, spelar stor roll vid uppkomsten av negativa och positiva känslor. Sinnesintryck kopplas om till en känsla här.

30
Q

Hippocampus

A

Finns i temporalloben, finns två stycken i varje hjärnhalva. Tros spela en stor roll för minnet och för konsolideringen av minnen. Tros också spela en stor roll för vår rumsuppfattning och orientering. Finns hypoteser om att neuroner i hippocampus kodar information om vår omgivning på ett sådant sätt att vi kan skapa en kognitiv karta över vår omgivning. Experiment taxiförare london.

31
Q

Fornix

A

En del av det limbiska systemet. Den huvudsakliga utgående vägen från hippocampus, alltså är den involverade i minnet.

32
Q

Limbiska systemet

A

Består av bland annat, hippocampus, amygdala och cingulate cortex och är associerat till att hantera emotioner (“känslohjärnan”). Luktsinnet är direkt kopplat till det limbiska systemet. Här finns även kontrollcentrumet för sexualitet. En obalans mellan olika delar av det limbiska systemet och dess förbindelser med andra hjärnområden ligger ofta bakom psykiska problem.

äldsta strukturen - för reglerar sexuell drift

33
Q

Cingulate cortex (“gördel”)

A

En del av det limbiska systemet.

34
Q

Retikulära aktiveringssystemet (RAS)

A

Reglera vakenhetsgraden. Vid skada kan man hamna i koma. Spelar roll för uppmärksamhet, vakenhet, insomningsförmåga samt medvetnade. Kan styra vilken information som vi uppmärksammar och har därmed en filtrerande funktion. Om inte RAS aktiveras vid sensorisk information så kommer det att leda till att vi inte uppmärksammar den informationen.