Kap 1 + 2 Flashcards

1
Q

Mentalism

A

Vårt psyke är grunden till vårt beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Dualism

A

Grunden till vårt beteende är en samverkan mellan kropp och psyke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Mind-body problem

A

Svårigheten att förklara hur psyket och kroppen interagerar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Materialism

A

Vårt beteende kan förklaras som en funktion av kroppsliga processer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ganglia

A

Samling av nervceller som fungerar lite som en hjärna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Alzheimers sjukdom

A

Neuroner och dess kopplingar slutar fungera, till en början runt de områdena som påverkar minnet. Det blir progressivt värre och kan komma att påverka hjärnbarken som ansvarar för högre kognitiva förmågor. Senila plack och nystan = celldöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Autonoma nervsystemet (ANS)

A

Det systemet som styr automatiska processer i kroppen. T.ex matsmältning, hjärtslag och andning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Basala ganglierna

A

Spelar en huvudsaklig roll i kontrollerandet och koordinerandet av rörelser. Sitter precis under den vita massan i cortex. Om basala ganglierna skadas så kan det leda till att man utvecklar sjukdomar som parkinsons eller tourettes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Cerebrospinal fluid (CSF)

A

Skyddande vätska som omger hjärnan och ryggraden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Neuroplasticitet

A

Nervsystemets potential för fysiska eller kemiska anpassningar till miljön eller hjärnskador.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fenotypisk plasticitet

A

En individs kapacitet att utveckla mer än en fenotyp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Somatiska nervsystemet (SNS)

A

En del av det perifera nervsystemet. Det som styr våra frivilliga rörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Enteriska nervsystemet (ENS)

A

Nervsystemet som finns i hela matsmältningssystemet, från matstrupen till ändtarmen. Kontrollerar kistan. En del av det autonoma nervsystemet. Producerar och transporterar seratonin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hjärn/ryggmärgshinna

A

Tre lager av skyddande vävnad som inkaplsar hjärnan och ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Gyri

A

Alla bucklor som skapas av vikningar i hjärnbarken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sulci

A

Alla gropar i hjärnans yta (neocortex + cerebellum)

17
Q

Stroke

A

Neurologiska symptom som uppstår på grund av ett begränsad blodflöde (syrebrist) till hjärnan. Orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan, vilket kan leda till att flera celler dör inom kort.

18
Q

Grå hjärnsubstans

A

Områden i nervsystemet som framför allt består av cellkroppar och blodkärl. Står till stor del för informationsprocessandet.

19
Q

Vit hjärnsubstans

A

Områden i nervsystemet som till stor del består av neuroners axondel som pga myelinisering (fettlager) ses om vit. Här sker informationstransporten mellan nervcellerna i den gråa hjärnsubstansen.

20
Q

Nervcellkärna (nucleus)

A

En grupp av celler som formar en funktionell grupp .

21
Q

Nerv

A

En stor bunt med axoner som håller ihop utanför CNS.

22
Q

Nervbana

A

En stor bunt med axoner som håller ihop inom CNS.

23
Q

Bakhjärnan

A

Den äldsta delen av hjärnan. Pons, medulla och lillhjärnan.

24
Q

Framhjärnan

A

Den nyaste delen av vår hjärna. Innehåller limbiska systemet, basala ganglierna och neocortex. Styr avancerade kognitiva funktioner.

25
Q

Neocortex

A

Yttersta lagret av storhjärnan, gjord av sex lager grå hjärnsubstans. Formar vår verklighet.

26
Q

Law of Bell and Magendie

A

Principen att sensoriska fibrer är dorsala och motoriska fibrer är ventrala

27
Q

Excitation

A

Ökar aktiviteten i en neuron eller hjärnområde

28
Q

Inhibition

A

Minskar aktiviteten i en neuron eller hjärnområde